Fler och fler blir veganer och det råder delade meningar bland experter om huruvida denna växtbaserade kost är lämplig för barn. Men nu har en grupp polska forskare funnit att barn som äter vegankost i genomsnitt är lägre till växten, och de har även lägre skelettäthet jämfört med barn som får kött och mejeriprodukter. Barn på vegankost löper också en högre risk att drabbas av brist på aminosyror, B12-vitamin, D-vitamin, A-vitamin, järn, selen, jod och omega-3-fettsyran DHA. Detta framgår både av den polska studien och tidigare studier. För växande barn är det särskilt viktigt att de får i sig tillräckligt med näringsämnen för musklerna, skelettet, hjärnan och en mängd olika enzymprocesser. Vegankost till barn bör därför kompletteras med relevanta tillskott som kompenserar för bristerna.

- samt för mycket socker

Allt fler barn drabbas av astma, vilket är förknippat med en försämrad livskvalitet. Kosten har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen, och det tyder på att för mycket socker från frukostflingor, läsk, godis och andra källor ökar risken. Brist på D-vitamin och magnesium, som är vanligt förekommande, ökar också risken. Detta enligt en artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition. Så varför ökar socker risken för astma? Och hur kan D-vitamin och magnesium bidra till att skydda mot sjukdomen?

Omega-3- och omega-6-fettsyror är avgörande för hjärnans funktion, nervsystemet och immunförsvaret. Men dagis- och förskolebarn får i sig för lite av dessa livsviktiga fettsyror, vilket på sikt ökar risken för kroniska inflammationer och kroniska sjukdomar. Detta framgår av en studie från Kanada där man också äter en västerländsk kost. Intaget av omega-3-fettsyror genom fet fisk och skaldjur är särskilt lågt, och om barnen inte gillar dessa livsmedel kan man överväga tillskott med fiskoljor för barnens hälsa och utveckling.

Huvudmåltider är avgörande för ett stabilt blodsocker, så att man kan följa med i skolan. Grönsaker och frukt innehåller C-vitamin, folsyra, magnesium och många andra nyttiga näringsämnen. Enligt en ny brittisk studie har barn som äter frukost och lunch samt mer frukt och grönsaker bättre mental hälsa på flera parametrar. Samtidigt är det ett faktum att många barn vantrivs och att brist på näringsämnen kan utlösa eller förvärra problemet. Därför efterlyser forskare en bättre hälsopolitik på hemmafronten och i skolorna, som säkerställer att barnen får en hälsosam kost eftersom det kan optimera deras mentala välbefinnande och lärandepotential.

Kvaliteten på kosten är särskilt viktig under de första åren av ett barns liv, och de olika näringsämnena bidrar även till att förebygga övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar senare i livet. Men den moderna livsstilen bidrar till att många barn i synnerhet lider brist på D-vitamin, jod, järn, kalcium och magnesium, vilket får allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa. Detta framgår av en stor tysk studie som har publicerats i Frontiers in Nutrition. Forskarna rekommenderar därför mer fokus på barnens näringsstatus, och att de får nödvändiga tillskott under hela uppväxten.

Ett stigande antal unga kvinnor riskerar att få barn med otillräcklig utveckling av den mentala kapaciteten på grund av jodbrist. Detta kan bero på utarmad jord och förändrade kostvanor med färre jodinnehållande animaliska produkter. Det finns också många som föredrar havssalt och himalayasalt istället för jodberikat salt. Jodbrist verkar vara störst bland kvinnor som lever på en växtbaserad vegankost, men det förekommer också bland kvinnor som äter kött. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Så hur får gravida kvinnor tillräckligt med jod, och finns det jodberikat salt av god kvalitet utan klumpförebyggande medel som aluminium?

Enligt WHO finns det nu så många överviktiga barn att det har nått epidemiska proportioner. De överviktiga barnen riskerar också att bli överviktiga som vuxna och utveckla högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, kroniska inflammationer och andra metaboliska störningar. Det tyder samtidigt på att överviktiga barn och vuxna ofta lider brist på D-vitamin, vilket har betydelse för viktreglering, inflammationer och många andra metaboliska processer. Detta framgår av en italiensk studie publicerad i tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på vikten av D-vitamin för hälsan och varför D-vitaminbrist är mer utbrett bland överviktiga barn och vuxna.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för barnets tillväxt, utveckling och allmänna hälsa. Det tyder också på att brist på D-vitamin under graviditeten ökar risken för att pojkar utvecklar mer fettvävnad under de första levnadsåren och därför löper en större risk att bli överviktiga i barndomen och senare i livet. Detta framgår av en spansk befolkningsstudie publicerad i tidskriften Nutrients. Eftersom övervikt och D-vitaminbrist är så utbrett bland den allmänna befolkningen är det särskilt viktigt att gravida kvinnor följer hälsomyndigheternas rekommendationer för D-vitamintillskott. Det finns heller ingen anledning att undvika solen, eftersom det är den bästa källan till D-vitamin på sommaren. Man måste bara se till att man inte bränner sig.

- redan från första trimestern

Gravidas D-vitaminnivåer under den första trimestern har betydelse för fostrets utveckling och tillväxt. Enligt en studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Clinical Nutrition kan D-vitaminbrist under första trimestern öka risken för förtida födsel och minskad längd vid födseln.

Antalet autismdiagnoser har ökat stadigt under de senaste årtiondena, och det kan finnas flera orsaker till sjukdomen. Nu har forskare från University of California och andra institutioner i USA funnit att gravida kvinnor som tog de rekommenderade mängderna folsyra eller mer vid befruktningen löpte minskad risk för att barnet utvecklade autism på grund av bekämpningsmedel.

Barn som föds alldeles för tidigt riskerar bland annat att få nedsatt syn. Men det tyder nu på att tidiga tillskott med särskilda omega-3- och omega-6-fettsyror ger barnet bättre syn när det är 2,5 år. Detta framgår av en svensk uppföljningsstudie som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Samtidigt kommer forskarna in på varför dessa fettsyror är så viktiga – inte bara för ögonhälsan utan också för hjärn- och den allmänna hälsan.

Folinsyra är viktig för fostrets tillväxt och utveckling, och därför har gravida ett ökat behov. Det är allmänt känt att tillskott med folinsyra tidigt under graviditeten minskar risken för att barnet föds med ryggmärgsbråck. Nu visar en ny studie att moderns intag av folinsyra i slutet av graviditeten har stor betydelse för barnets språkutveckling vid två års ålder. Detta framgår av en ny studie publicerad i Epidemiology. Samtidigt är det problematiskt att många gravida glömmer att ta folinsyratillskott.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

Selen är ett spårämne som ingår i över 30 livsviktiga selenoproteiner med många olika funktioner. För första gången har en studie på mexikanska barn nu avslöjat att brist på selen är förbundet med senare tillväxt av könshår och könsorgan hos pojkar. Samtidigt är det ett faktum att jorden i Mexiko är fattig på selen, och detta påverkar hela näringskedjan. Detsamma gäller i Europa, och därför har jordbrukarna i årtionden gett sina boskap tillskott med selen för att förbättra fertiliteten och förebygga en mängd bristsjukdomar. Frågan är nu hur mycket selenbrist påverkar den dåliga fertiliteten som man har observerats hos många män. För det uppskattas att mellan 500 miljoner och en miljard människor inte får tillräckligt med selen genom kosten.

Det är allmänt känt att gravida bör ta mer tillskott med folsyra eftersom det minskar risken för att barnet utvecklar deformiteter i ryggmärg och hjärna. Enligt en ny kanadensisk studie tyder det nu på att tillskott med folsyra också minskar risken för att barnet utvecklar neurologiska skador och autistiskt beteende på grund av blyexponering. Sammantaget är det viktigt att gravida får i sig tillräckligt med näringsämnen för barnets utveckling, och att de så långt som möjligt undviker miljögifter som döljer sig på olika ställen.

Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.

Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.