Melatonin som anti-aging-terapi mot neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar

Melatonin är mest känt som ett naturligt hormon som har betydelse för en god sömn. Melatonin fungerar dessutom som en kraftfull antioxidant och har flera anti-aging-effekter på både cellnivå till större delen av kroppen. Detta framgår av en översiktsartikel där författarna har undersökt melatoninets många funktioner. Men den egna produktionen av melatonin sjunker drastiskt med åldern, och det gör kroppen mer sårbar. Olika åldringsprocesser kännetecknas också av oxidativ stress och ”åldersinflammation”, som i sig kan orsaka flera sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar som depression, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Samtidigt tyder det på att tillskott med melatonin kan kompensera för kroppens sjunkande egenproduktion och därigenom fungera som en naturlig anti-aging-terapi – särskilt mot neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar.

Melatonin är ett hormon som är viktigt för dygnsrytmen och många fysiologiska processer i kroppen. Det har länge varit känt att melatonin bildas i hjärnans tallkottkörtel. Härifrån finns det en direkt nervförbindelse till ögonens näthinnor, och när dessa näthinnor utsätts för dagsljus bildar vi först ett förstadium som kallas serotonin. När det blir mörkt börjar vi omvandla serotonin till melatonin, som hjälper oss att somna, drömma och sova gott. Tallkottkörtelns melatoninproduktion beror alltså på den starka växelverkan mellan dagsljus och nattmörker enligt det astronomiska dygnet.
Dessutom fungerar melatonin som en kraftfull antioxidant som skyddar celler och vävnader mot skador orsakade av fria radikaler. Melatonin kan också stimulera kroppens bildande av andra viktiga antioxidanter som glutationperoxidas (GPX), katalas och superoxiddismutas.
Melatonin kan också reparera skador på mitokondriernas membran, reglera kolesterolnivån, stärka immunförsvaret och så vidare, och äldre forskare som Walter Pierpaoli kallar melatonin för en uttalad mirakelmolekyl.
Senare forskning tyder också på att huvuddelen av kroppens melatoninproduktion sker i cellernas mitokondrier. Det är allmänt känt att mitokondrierna fungerar som energiproducerande kraftverk. Dessutom har mitokondrierna bland annat betydelse för cellernas kalciumsignalering, som ingår i nervimpulser, och i cellernas apoptos, som är en form av programmerat självmord när cellen är onormal eller utsliten. Tallkottkörteln och mitokondrierna har alltså avgörande betydelse för den egna produktionen av melatonin.
Men den totala melatoninproduktionen sjunker drastiskt med åldern, och man har observerats att tallkottkörtelns produktion hos en 80-åring är 10 gånger mindre än hos en tonåring.
Den fallande melatoninproduktionen beror dels på att tallkottkörteln förkalkas, dels på att cellernas energiomsättning och andra funktioner i mitokondrierna försämras. Detta efterlämnar bland annat fler fria radikaler och utvecklingen kan på sikt resultera i oxidativ stress, där det finns för många fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter. Som ett resultat kan de fria radikalerna angripa kolesterol, celler och vävnader, däribland tallkottkörteln, via skadliga kedjereaktioner.
Oxidativ stress är också kopplat till kronisk inflammation, där många äldre har en låg grad av kronisk inflammation, även kallat åldersinflammation. Det är med andra ord en dysfunktion inom immunförsvaret som ökar risken för infektioner, att de blir komplicerade och i värsta fall livshotande. Åldersinflammation och oxidativ stress är i allmänhet två grundläggande faktorer i åldringsprocesserna och i utvecklingen av många kroniska sjukdomar.
Eftersom den sjunkande melatoninproduktionen bidrar till utvecklingen av åldringsprocesserna har författarna i översiktsartikeln samlat den senaste kunskapen om melatoninets mekanismer och hur melatonintillskott kan användas som ett naturligt förebyggande av neurologiska och hjärt-kärlsjukdomar.

Åldersrelaterade hjärt-kärlsjukdomar

Vid oxidativ stress finns det som nämnt för många fria radikaler i förhållande till antioxidanter. Något av det farligaste är när de fria radikalerna angriper det livsviktiga kolesterolet, som normalt sett har betydelse som byggsten i alla cellmembran och vid bildandet av D-vitamin, Q10, kortisol och könshormoner. Men när kolesterolet angrips av fria radikaler härsknar det och blir oanvändbart, så att det inte kan användas för de många funktionerna. Därför slukas det härskna kolesterolet av några vita blodkroppar (monocyter), som sedan lagras in i kärlväggen i form av skumceller. Det är alltså denna process som gradvis skapar grunden för utvecklingen av åderförkalkning. Under åldringsprocesserna uppstår även dysfunktioner i endotelcellerna i blodkärlen, artärstelhet och ökad risk för lesioner i blodkärlen.
Hjärtat, som pumpar cirka 100 000 gånger om dagen, påverkas också av åldringsprocesserna. Dels för att mitokondriernas energiomsättning blir sämre, dels för att cellerna, däribland mitokondrierna, utsätts för oxidativ stress. Detta ökar bland annat risken för hypertrofi, fibros och en förändrad kalciumhomeostas, vilket påverkar nervimpulser och hjärtats pumpförmåga. Allt detta ökar också risken för hjärtsvikt.
I översiktsartikeln kommer författarna närmare in på alla dessa hjärt-kärlsjukdomar och hur melatonin som tillskott kan bidra till att förebygga dessa tillstånd genom att motverka oxidativ stress, kronisk inflammation och andra dysfunktioner som uppstår i samband med åldringsprocesser.

Åldersrelaterade neurologiska sjukdomar

Åldringsprocesser ökar risken för dålig sömn, kognitiv försämring och neurologiska sjukdomar som demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och Huntingtons sjukdom.
Åldringsprocesser i hjärnans och nervsystemets funktioner kan vara resultatet av olika biokemiska, metaboliska och morfologiska förändringar. De morfologiska förändringarna kan ses på mikroskopisk nivå, vilket inkluderar förlust av neuroner och dendritiska celler samt ansamling av skadliga och felveckade proteiner. Det är också känt att proteiner som beta-amyloid och tau ackumuleras hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hos råttor har man observerat förlust av neuroner i hippocampus, vilket är viktigt för minnet och orienteringsförmågan.
Hjärnans blodgenomströmning och syreförbrukning förblir normala under åldringsprocesserna hos friska människor. Men åldrandeprocesser är ofta förbundna med åderförkalkning, som även förekommer i hjärnan och halspulsådern. Detta försämrar hjärnans blodtillförsel och ökar risken för blodproppar. Dessutom kan åldringsprocesser vara förknippade med förändringar i blod-hjärnbarriären som normalt skyddar hjärnan mot skadliga ämnen.
Åldringsprocesser, oxidativ stress och kronisk inflammation är ofta involverade i åderförkalkning samt skador på nervceller, dendritiska celler, tallkottkörteln, hippocampus och andra delar av hjärnan. I detta sammanhang är skador på hjärncellernas mitokondrier särskilt problematiska, eftersom energiomsättningen i hjärnan är hög.
Den åldersrelaterade nedgången i melatoninbildningen är en viktig orsak till att de flesta äldre sover dåligt och inte får tillräckligt med sömn. Detta är mycket skadligt för hälsan, eftersom hjärnan normalt renar sig från giftiga proteiner under djupsömnen. Det är också känt att sömnbrist ökar risken för demens, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.
I översiktsartikeln kommer författarna närmare in på hur tillskott med melatonin kan bidra till att förebygga åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar – särskilt genom att skydda mitokondrier, neuroner och vävnader mot skador orsakade av oxidativ stress och åldersinflammation. Förmågan att skydda mitokondrierna bidrar alltså till att de kan utföra optimal energiomsättning och alla andra funktioner. Dessutom kan tillskott med melatonin bidra till att främja en god och djup sömn, vilket är livsviktigt under hela livet.

Melatonin som tillskott

Tillskott med melatonin kan på ett naturligt sätt kompensera för kroppens sjunkande egenproduktion. De flesta tar tillskott med melatonin för att lindra sömnproblem, jetlag och i samband med skiftarbete. Men som det framgår har melatonin många andra hälsofrämjande funktioner.
De flesta tabletter innehåller 3 mg melatonin, och dosen är vanligtvis 1 tablett per dag som ska intas en halv till en timme före sänggåendet. Det verkliga behovet kan dock mycket väl vara individuellt.
Enligt översiktsartikeln kan tillskott med 3–12 mg melatonin vara effektivt vid behandling av sömnproblem, vilket möjligtvis kan stoppa eller fördröja de olika neurodegenerativa sjukdomarna. Det är också möjligt att det behövs mycket mer, eftersom man i djurförsök har gett större doser i förhållande till vikten. Men det krävs fler studier för att hitta de optimala doserna för personer med neurodegenerativa sjukdomar.
Melatonin är ett av de mest sålda kosttillskotten i världen. I Danmark krävs det recept, men det är lagligt att köpa melatonin för eget bruk från andra EU-länder.

Melatonin har betydelse för

• cellernas mitokondrier
• cellernas energiomsättning
• som en antioxidant
• bildande av andra antioxidanter
• reparation av cellskador när vi sover
• kolesterolnivån
• immunförsvaret
• motverkan av oxidativ stress
• motverkan av kronisk inflammation
• god sömn, då hjärnan rensas
• naturlig anti-aging

Referenser:

Virna Margarita Martin Giméned et al. Melatonin as an Anti-Aging Therapy for Age-Related Cardiovascular and Neurodegenerative Diseases. Frontiers in Aging Neuroscience. 2022