- under hela livet

Neurologer är nu eniga om att hjärnans nervceller, neuronerna, ständigt förändrar sig i förhållandet till inre och miljömässiga stimuli. På detta sätt lär vi oss nya färdigheter och utvecklar vårt minne. Hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras kallas neuroplasticitet, och läkare har länge misstänkt att denna inträffar vid kontaktpunkterna mellan neuronerna. En forskargrupp från Freiburgs universitet i Tyskland har nu funnit att ett A-vitaminliknande ämne påverkar neuronernas anpassning vad gäller struktur och funktion. Forskarna hoppas att upptäckten kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier vid behandling av hjärnsjukdomar. Tidigare studier visar att omega-3-fettsyror, D-vitamin och livsstil också spelar en avgörande roll för hjärnans neuroplasticitet och utveckling.

Det är allmänt känt att aggressivt beteende kan orsakas av sociala och kulturella faktorer. Men aggressivt beteende kan också orsakas av biologiska faktorer i hjärnan. I det sammanhanget kan de omega-3-fettsyror som finns i fet fisk och fiskoljor minska aggressivt beteende hos både barn och vuxna. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Aggression And Violent Behavior. Författarna påpekar också att omega-3-fettsyror reglerar lokal inflammation i hjärnan, vilket kan påverka humör och beteende negativt. Eftersom aggressivt beteende har enorma personliga, sociala och socioekonomiska kostnader bör alla förbättringar tas på allvar enligt författarna. Sammantaget spelar kosten en stor och förbisedd roll för den psykiska hälsan.

Flera studier har visat att B-vitaminer stärker nervsystemet och minskar stressymtom. Men väldigt få studier har undersökt de enskilda B-vitaminernas faktiska effekt. Enligt en ny placebokontrollerad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Psychopharmacology verkar det som att större doser av B6-vitamin ökar kroppens produktion av en neurotransmittor som blockerar olämpliga impulser mellan hjärnans neuroner. Detta resulterar i en lugnande effekt. Dessutom verkar B6-vitamin minska depressiva symtom.

B-vitaminet biotin minskar neurologiska skador i hjärnan som orsakas av mangan, och som påminner om Parkinsons sjukdom. Även om mangan är ett livsviktigt mineral bör vi inte få i oss för mycket, eftersom det då fungerar neurotoxiskt. Enligt en studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Signaling tyder det dock på att biotin kan ha en terapeutisk effekt på Parkinson-liknande symtom genom att främja bildandet av signalsubstansen dopamin, som är viktig för nervsystemet och humöret.

Antalet barn och ungdomar med ADHD har exploderat under det senaste årtiondet, och det har många mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. En viktig orsak kan vara den utbredda bristen på D-vitamin. Detta framgår av en studie från Åbo universitet i Finland. Samtidigt är det problematiskt att hälsomyndigheterna varnar mot solen utan att informera om hur vi annars kan få tillräckligt med D-vitamin hela året. Det är också problematiskt att många gravida kvinnor inte tar de rekommenderade tillskotten hela året.

Hjärnans neuroner innehåller ganska stora mängder C-vitamin, som har flera funktioner i upprätthållandet av ett hälsosamt nervsystem. Det visar sig nu att brist på C-vitamin kan påverka neuronernas signalering i hjärnan. Det betyder också att brist på C-vitamin kan försämra äldre människors minne och andra kognitiva färdigheter. Detta framgår av en ny studie från Flinders University i Australien.
Eftersom lindrig kognitiv funktionsnedsättning är mycket vanligt bland äldre och kan vara ett förstadium till demens är det därför relevant att få i sig tillräckligt med C-vitamin hela livet.

Över hela världen drabbas allt fler av demens. Men det tyder nu på att D-vitamin kan bromsa de degenerativa processerna i hjärnan. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Forskarna har följaktligen hittat ett direkt samband mellan utbredd brist på D-vitamin och utvecklingen av demens. Samtidigt antar forskarna att en optimering av D-vitamin i blodet kan motverka miljontals demensfall världen över. Det ska samtidigt tilläggas att behovet av D-vitamin är individuellt, och att många har behov av mer än de officiella rekommendationerna.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för utvecklingen av fostrets skelett, hjärna och andra funktioner. Brist på D-vitamin under graviditeten kan därför få allvarliga konsekvenser för fostrets utveckling. Detta gäller även bildandet av neuroner i det dopaminproducerande området i hjärnan, vilket sannolikt kan leda till de störningar i dopaminbalansen som uppstår hos unga och vuxna med schizofreni. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurochemistry. Studien ligger i linje med en tidigare översiktsartikel som visar att tidiga stadier av psykotiska sjukdomar som schizofreni är förknippade med stora brister på D-vitamin och folsyra. Det betyder därför att D-vitamin och andra näringsämnen är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa under hela livet och inte minst under graviditeten.

Forskare från Queensland i Australien har funnit hur D-vitamin är avgörande för hjärnans struktur och hälsa, och hur brist kan leda till dysfunktioner som förlust av kognitiva förmågor samt depression och schizofreni. Samtidigt antas det att över en miljard människor lider brist på D-vitamin. Det har enorma hälsokonsekvenser och kan bland annat hänga samman med den kraftiga ökningen av psykiska sjukdomar.

D-vitaminbrist är ett världsomspännande hälsoproblem som ökar dödligheten i den allmänna befolkningen. Många studier har efter hand visat att en tillräcklig nivå av D-vitamin i blodet minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar, som är den största dödsorsaken. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på huruvida tillskott med D-vitamin kan förebygga stroke och främja rehabilitering. Det är samtidigt viktigt att tillskott med D-vitamin kan tas upp så att blodets innehåll optimeras.

Flera studier har redan visat att det ofta finns ett direkt samband mellan utbredd depression och utbredd brist på D-vitamin. Det beror på att D-vitamin har flera funktioner i hjärnan och nervsystemet och att det även motverkar lokala inflammationer som uppträder vid många depressioner. Enligt en ny finsk metaanalys visar det sig nu att starkare tillskott med D-vitamin också kan lindra depressiva symtom. Men hur påverkar egentligen D-vitamin hjärnan och nervsystemet? Och hur mycket har vi behov av om blodets nivå ska vara optimal för att förebygga sjukdomar?

Fet fisk och fiskoljor innehåller många omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, vår intelligens och den mentala hälsan. Men moderna kostvanor medför att många får för lite av dessa omega-3-fettsyror. Ett forskarteam från Storbritannien har nu funnit att tillskott med EPA-rika fiskoljor under 26 veckor förbättrar den mentala precisionen och reaktionstiden hos friska, unga vuxna. Så var inte fallet med DHA-rika fiskoljor, och det förvånade forskarna att EPA har större betydelse för dessa kognitiva färdigheter.

Fall av autism och ADHD har exploderat under det senaste årtiondet, och det har många mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. En studie från Köpenhamns universitet har nu avslöjat att tillskott med fiskoljor till vuxna med autism och ADHD-symtom kan förbättra deras uppmärksamhet och arbetsminne. Studien har publicerats i British Journal of Nutrition, där författarna kommer närmare in på hur omega-3-fettsyrorna i fiskoljor har betydelse för hjärnan och nervsystemet.

Under graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.

– och omfattande brist har allvarliga följder

Det är allmänt känt att C-vitamin är avgörande för bindväven och immunförsvaret. Men C-vitamin är också avgörande för hjärnans hälsa. Ny forskning från Australien avslöjar sambandet mellan C-vitamin och kognitiva funktioner som minne, språk, beräkning och orienteringsförmåga. Forskarna påpekar dessutom att brist på C-vitamin är mycket vanligt i västvärlden. Detta kan bero på både C-vitaminfattig kost och särskilda omständigheter som ökar behovet.

Risken för att drabbas av demens och neurologiska sjukdomar stiger med åldern. Kosten har stor betydelse och man tror att utbredd brist på K2-vitamin spelar en särskild roll. För att testa hypotesen har en grupp forskare mätt nivån av K2-vitamin i hjärnan hos avlidna, äldre personer. Forskarna fann att hjärnor med högre koncentrationer av K2-vitamin hade ett betydande samband med färre fall av kognitiv försämring, demens och Alzheimers sjukdom. Det beror bland annat på att K2-vitamin motverkar såväl förkalkningar som ansamlingar av skadliga proteiner samt inflammation i hjärnan. Studien, som har publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia, kastar nytt ljus över K-vitaminets potential för hjärnans hälsa, och hur viktigt det är att få i sig tillräckligt.

Ja, en stor brittisk befolkningsstudie tyder på det. Det är också alarmerande att brist på D-vitamin är så utbredd, och att Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ökar dramatiskt. För det finns troligen ett tydligt samband. Så vilken betydelse har D-vitamin för hjärnans hälsa? Och hur mycket D-vitamin behöver vi för att nervcellerna och andra celler ska fungera optimalt?

Få människor är medvetna om att C-vitamin spelar en viktig roll för hjärnan och humöret via flera funktioner. Enligt en större befolkningsstudie publicerad i Frontiers in Nutrition tyder det också på att större mängder C-vitamin i blodet är förknippade med en reducerad risk för att utveckla depression. Det bör också understrykas att de officiella rekommendationerna för C-vitamin mest handlar om att förebygga den dödliga bristsjukdomen skörbjugg och att stress, åldringsprocesser, stimulantia, övervikt, infektioner och kroniska sjukdomar kan öka behovet.

I takt med att det blir fler och fler äldre är det också fler som drabbas av demens och dör till följd av det. Men om man intar mer magnesium genom kosten än de officiella rekommendationerna tyder det på att hjärnan hålls mer intakt och att det förebygger demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många äldre äter lite eller tar olika typer av läkemedel som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium. Så vilken effekt har egentligen magnesium på hjärnan och nervsystemets funktioner? Och hur mycket magnesium har vi behov av om hjärnan ska hållas i trim hela livet?

Vi påverkas alla av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, skärmar, elförsörjning och andra elektriska system i vardagen. Hjärnans neuroner är särskilt sårbara, i synnerhet eftersom elektromagnetisk strålning kan öka neuronernas upptag av kalciumjoner, så att de blir överaktiva och i värsta fall förstörs. En studie publicerad i News Medical Life Sciences avslöjar alltså att för mycket kalcium i hjärnan ökar risken för Alzheimers sjukdom och digital demens hos unga. Den ökade elektromagnetiska strålningen påverkar även kroppen med fria radikaler, som kan orsaka oxidativ stress och cellskador eftersom kroppens försvarssystem med olika antioxidanter inte hänger med. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften The Journal of Microscopy & Ultrastructure, som också beskriver hur elektromagnetisk strålning kan orsaka stress, huvudvärk, trötthet, ångest och andra symtom.

– och hur brist är vanligt bland utsatta grupper

C-vitamin påverkar energiomsättningen, immunförsvaret, hjärnan, cirkulationen, bindväv, sårläkning och en mängd olika enzymprocesser. C-vitaminet spelar även en viktig roll som antioxidant. En brittisk befolkningsstudie har nu avslöjat att låga koncentrationsnivåer av C-vitamin i blodet är kopplade till ett dåligt fysiskt tillstånd, som kan medföra många olika symtom. Forskarna fann dessutom att befolkningsgrupper från lägre sociala skikt samt rökare, män och äldre är särskilt utsatta för brist. Alkoholmissbruk, sockermissbruk, stress och förgiftningar kan också öka behovet. Många kan därför dra nytta av att få mer C-vitamin genom kosten eller tillskott. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose kroppens behov under hela livet?

Hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress och lokala inflammationer, vilket skapar grogrund för Alzheimers sjukdom och andra neurologiska sjukdomar. Men det visar sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter skyddar hjärnans neuroner från de skadliga effekterna. Dessutom kan tillskott med selen förbättra kognitiva tester utförda av patienter som lider av lindrig kognitiv funktionsnedsättning såväl som Alzheimers sjukdom. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Alzheimers sjukdom utvecklas under flera år och allt fler drabbas av sjukdomen, som är den främsta orsaken till demens. Kost och livsstil är viktiga faktorer för sjukdomsutvecklingen, och ett dagligt tillskott med fiskolja kan minska risken avsevärt – särskilt hos personer som är genetiskt predisponerade. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open.

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan till att bilda nya nervceller, men man har inte känt till de närmare mekanismerna förrän nu. Ett forskarteam av neurologer från Australien har nämligen funnit att möss under fysisk aktivitet producerar ett seleninnehållande protein som hjälper hjärnan att bilda nya nervceller. Enligt forskarna är detta en fantastisk studie, och man antar att behandling med selen kan bli en ny strategi för att förebygga och behandla kognitiv försämring om man inte kan utföra fysisk aktivitet eller om man är mer sårbar för selenbrist. Det gäller särskilt äldre samt patienter med Alzheimers sjukdom och patienter som har drabbats av stroke. Det bör samtidigt tilläggas att det kan vara svårt att få tillräckligt med selen genom normal hälsosam kost i vår del av världen.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

Många kvinnor upplever allvarliga sömnproblem i samband med klimakteriet vilket förstör arbetsförmågan och livskvaliteten. Men tillskott med det naturliga sömnhormonet melatonin kan förbättra sömnkvaliteten, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Clinical and Experimental Obstetrics & Gynecology. Författarna kommer också in på hur melatonin bidrar till att reglera könshormonbalansen och andra metaboliska processer som har betydelse för en god sömn.

Ett gott minne är avgörande för ett bra och aktivt liv. Men i takt med att det blir fler äldre, är det också fler som drabbas av demens. Det verkar dock som om en kombination av fiskolja, samt antioxidanter som lutein och zeaxantin, kan förbättra minnet hos äldre, friska personer. Detta framgår av en ny iransk studie publicerad i tidskriften Clinical Nutrition. På daglig basis kan man därför stödja hjärnan och minnet genom att få i sig fiskolja från fet fisk eller tillskott samt de speciella antioxidanterna från födoämnen som kål, spenat, andra bladgrönsaker och ägg. Det verkar också som om det finns en viktig antioxidant, mesozeaxantin, i vissa fiskarter och fiskskinn.

Hjärnans neuroplasticitet är ett uttryck för hjärncellernas förmåga att utföra strukturella och funktionella förändringar som är avgörande för vår utveckling och hälsa. Hjärnans neuroplasticitet har också visat sig vara nedsatt vid en rad sjukdomar i centrala nervsystemet, däribland depression och demens. I en översiktsartikel har forskarna därför tittat närmare på hur motion, Medelhavskost och näringsämnen som omega-3 och B12-vitamin förbättrar hjärnans neuroplasticitet via bildningen av ett speciellt protein, BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Det är också känt att selen är viktigt för bildningen av nya nervceller, vilket kan bidra till att förebygga kognitiv försämring via andra mekanismer.

Selen är en viktig spårämne för immunsystemet, ämnesomsättningen, fertiliteten, nervsystemet och förebyggande av cancer. Men det antas att omkring en miljard människor världen över lider brist på selen. Eftersom jorden i Europa är relativt fattig på spårämnet är vi mer utsatta. Mycket tyder därför på att selenbrist ökar risken för många akuta, kroniska och livshotande sjukdomar. Det verkar också som om de officiella rekommendationerna, RI, är för lågt satta. Detta framgår bland annat av en ny artikel om selenbrist, tillgänglig i den amerikanska vetenskapliga databasen NCBI, National Center for Biotechnology Information.