Q10-tillskottens potential mot åldrandeprocesser, flera kroniska sjukdomar och läkemedelsbiverkningar

Q10 är ett enastående koenzym med betydelse för energiomsättningen och som en viktig antioxidant. Vi bildar den största mängden Q10 själva, men vår egen produktion minskar med åldern. Kolesterolsänkande statiner och bisfosfonater mot benskörhet hämmar också den egna produktionen av Q10. Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier visat att tillskott med Q10 bromsar åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 är också relevant vid hjärtsvikt och flera kroniska sjukdomar som många får när de blir äldre. Detta framgår av en större översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Mechanisms of Ageing and Development. Samtidigt är det viktigt att tillskottet är av läkemedelskvalitet med dokumentation om högt upptag.

Våra celler producerar själva Q10 i det endoplasmatiska retiklet. Q10 är ett fettlösligt koenzym med flera livsviktiga funktioner. Q10 har betydelse för energiomsättningen, som sker inuti mitokondrierna, och här fungerar Q10 som en väsentlig komponent i den så kallade elektrontransportkedjan.
Q10 fungerar också som en viktig antioxidant, som i synnerhet skyddar mitokondrier, cellmembran, kolesterol och andra fettämnen mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler.
Dessutom är Q10 involverat i aktiveringen av DNA och proteiner av betydelse för cellsignalering i samband med inflammationsprocesser och ämnesomsättning.
Brist på Q10 kan bero på åldrandeprocesser, genetiska defekter samt statiner och bisfosfonater, som många äldre får. Man har också konstaterat låga nivåer av Q10 i vävnader och organ vid flera kroniska sjukdomar som hjärtsvikt, fibromyalgi och mitokondriella sjukdomar.
Ändå kan tillskott med högre doser av Q10 öka nivåerna i blod och celler. Det föreligger dock motstridiga resultat när det gäller biotillgängligheten av Q10-tillskott. I översiktsartikeln tittar forskarna därför närmare på utvecklingen av Q10-brist, och vilka resultat det finns med Q10-tillskott i kliniska studier relaterade till åldrandeprocesser och kroniska sjukdomar förbundna med dessa.

Q10-brist i samband med åldrandeprocesser

Den egna produktionen av Q10 minskar gradvis från 20 års ålder, och vid 80 års ålder har hjärtats innehåll sjunkit med hälften. År 1972 lade dr Harman fram teorin om att åldringsprocesser beror på förstörelse i mitokondrierna, så att syreomsättningen blir sämre. Detta leder till en försämring av energiomsättningen. Samtidigt lämnas fler fria radikaler (ROS) kvar, vilket ökar risken för oxidativ stress. När mitokondriernas membran och DNA angrips av fria radikaler orsakar det en ond cirkel, som ytterligare accelererar åldrandeprocesserna. Detta ökar också risken för en mängd kroniska sjukdomar.

Q10-brist i samband med statiner och bisfosfonater

Kolesterolsänkande statiner är ett av de mest sålda läkemedlen. Det ges vanligtvis vid åldersrelaterade sjukdomar, däribland diabetes samt efter blodproppar och stroke.
Det visar sig att kolesterol och Q10 bildas av samma ämne, nämligen HMG-CoA. Därför hämmar statiner även den egna produktionen av Q10. Det gör att många upplever biverkningar som trötthet, muskelvärk och andra obehag, eftersom cellerna saknar energi. På sikt blir cellerna också mer sårbara för oxidativ stress.
Bisfosfonater är en annan grupp läkemedel som används för att förebygga eller behandla benskörhet. Dessa läkemedel tros hämma kroppens egen Q10-produktion genom att hämma syntesen av farnesylpyrofosfat.
Därför kan patienter som tar statiner eller bisfosfonater dra nytta av att ta Q10-tillskott för att förhindra biverkningar.

Q10-tillskott till friska äldre fördröjer åldrandeprocesser och dödsfall

I den banbrytande KiSel10-studien gavs Q10 tillsammans med selen till en grupp friska, äldre personer. Kombinationen beror på att selen är avgörande för att Q10 ska kunna växelverka mellan de två formerna. Samtidigt fungerar selen som en annan viktig antioxidant (GPx). Eftersom den egna produktionen av Q10 minskar med åldern, och eftersom kosten bara innehåller lite selen, var det relevant att undersöka potentialen hos de två tillskotten.
Den ena gruppen fick 200 mg Q10 och 200 mg selenjäst i läkemedelskvalitet, medan kontrollgruppen fick placebo. Efter fem år visade det sig att den grupp som fick Q10 och selen löpte 54 procent lägre risk att avlida, hade starkare hjärtmuskel och bättre livskvalitet. En uppföljning efter 12 år har dessutom visat att behandlingen med Q10 och selen också har en markant långsiktig effekt på hjärtfunktionen och livslängden. Det är dessutom relevant att kombinationen av Q10 och selen minskar nivåerna av glykosylerat plasmaprotein och D-dimer, som är riskfaktorer för blodproppar och dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom (Alehagen et al., 2020)

Hjärt-kärlsjukdomar

Vid kronisk hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt, och tillståndet kan vara livshotande. Patienter med hjärtsvikt har ofta oxidativ stress orsakad av fria radikaler, och detta kan åtgärdas med antioxidanter. I en systematisk översiktsartikel (Flowers et al., 2014) granskade författarna effekterna av Q10-tillskott i samband med hjärt-kärlsjukdom utan andra livsstilsförändringar. Enligt författarna tyder resultaten på att Q10-tillskott kan sänka det systoliska blodtrycket.
En annan metaanalys visar att tillskott med Q10 i samband med hjärtoperationer minskar efterföljande hjärtrytmrubbningar.
I Q-Symbio-studien dokumenterades för första gången effekten av Q10 på kronisk hjärtsvikt. Deltagarna fick 300 mg Q10 dagligen, och redan efter 16 veckor hade de uppnått en bättre hjärtfunktion. Efter två år visade det sig att Q10-gruppen drabbades av 43 procent färre hjärtrelaterade dödsfall jämfört med placebogruppen. Q10-gruppens antal sjukhusinläggningar minskades också med 43 procent.

Kronisk inflammation och kroniska sjukdomar

Kronisk inflammation och oxidativ stress förekommer vid många åldersrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och kronisk njursjukdom.
En metaanalys har avslöjat att tillskott med Q10 (60–500 mg/dag) i perioder från en vecka till fyra månader avsevärt kan sänka nivån av CRP och proinflammatoriska cytokiner som interleukin 6 (IL-6) och tumörnekrosfaktor alfa (TNF-α).

Diabetes

Patienter som lider av typ 2-diabetes kan också dra nytta av tillskott med Q10. I en studie där man gav diabetespatienter 200 mg Q10 dagligen i tre månader, kunde forskarna observera att patienterna fick en reducerad nivå av HbA1c – långvarigt blodsocker, vilket visar hur deras blodsocker har varit under de senaste 8–12 veckorna. Det betyder med andra ord att diabetespatienterna fick ett förbättrat glukosupptag och blodsocker. Denna studie är i linje med andra studier på patienter med diabetes.

Fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom

Vid fibromyalgi, som kännetecknas av trötthet, muskelvärk och stela leder, har man funnit låga nivåer av Q10. Det har också visat sig att patienter med denna sjukdom har ökad oxidativ stress i mitokondrierna, vilket är associerat med de låga Q10-nivåerna. En mindre studie (Cordero et al., 2011) har visat att större tillskott med Q10 (300 mg dagligen) kan lindra de kliniska symtomen.
Vid kroniskt trötthetssyndrom har man även funnit att tillskott med Q10, kombinerat med ett niacinderivat (NADH), kan lindra symtomen (Campagnolo et al., 2017).

Neurologiska sjukdomar

Enligt en översiktsartikel (Illenia Cirilli et al. 2021) har man gett starkare tillskott med Q10 vid neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och skleros, där Q10 har visat sig skydda neuroner och mitokondrier från skador orsakade av oxidativ stress.
Andra studier tyder inte på att tillskott med Q10 kan fördröja utvecklingen av Alzheimers eller Huntingtons sjukdom. Det är dock möjligt att man har gett tillskott i dålig kvalitet, så att Q10:et inte har trängt igenom blod-hjärnbarriären.

Kvaliteten på Q10-tillskott är avgörande

Även om tillskott med Q10 har en stor potential i samband med åldringsprocesser och många kroniska sjukdomar, är kvaliteten avgörande. Ett dåligt Q10-tillskott i kapselform innehåller vanligtvis en blandning av Q10-kristaller och olja. Men om Q10-kristallerna inte är upplösta i oljan till fria Q10-molekyler med hjälp av en särskild teknik, minskar upptaget avsevärt. Om tillskott är baserade på pulver och tabletter kan upptaget ligga på under 1 procent. Därför är det avgörande att välja en Q10-produkt i kapselform och läkemedelskvalitet med ett högt upptag, som säkerställer att Q10-molekylerna når hela vägen in i cellerna.
Tillskott tas vanligtvis till frukost. Eftersom vi bara kan ta upp 100 mg Q10 åt gången är det bäst att fördela starkare tillskott under dagens måltider.

Referenser:

Jan Aaset, Jan Alexander, Urban Alehagen. Coenzyme Q10 supplementation – In ageing and disease. Mechanisms of Ageing and Development. 2021

Illenia Cirilli et al. Role of Coenzyme Q10 in Health and Disease: An Update on the last 10 years (2010-2020). Antioxidants 2021

Lain Hargreaves et al. Disorders of Human Coenzyme Q10 Metabolism: An Overview. International Journal of Molecular Sciences. 2020

Will Chu. Co enzyme Q10 has potential to help chronic condition symptoms, review finds. NUTRAingredients.com 2020

Alehagen U, et al. Cardiovascular mortality and N-Terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation. Int J Cardiol. 2012

Yoana Rabanal-Ruiz, Emilio Lianos-Gonzáles and Francisco Javier Alcain. The Use of Coenzyme Q10 in Cardiovascular Diseases. Antioxidants 10 May 2021

Mortensen SA et al. The effect of coenzyme Q10 on morbidity and mortality in chronic heart failure: results from Q-Symbio: a randomized double-blind trial. Journal of the American College of Cardiology, heart Failure 2014

Phiwayinkosi V. Dludia et al. The impact of coenzyme Q10 on metabolic and cardiovascular disease profiles in diabetic patients: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Endocrinology, Diabetes & Metabolism 2020

Cordero MD et al. NLRP3 inflammasome is activated in fibromyalgia: the effect of coenzyme Q10. Antioxid Redox Signal 2014

Myhill Sarah et al; Cronic fatigue syndrome and mitochondrial dysfunction. International Journal of Clinical and Experimental Medicine 2009

Yoritaka A et al. Randomized, double-blind, placebo-controlled pilot trial of reduces coenzyme Q10 for Parkinson´s disease. PubMed 2015

Pernille Lund: Q10 – fra helsekost til epokegørende medicin. Forlaget Ny Videnskab. 2014