Mer C-vitamin i kosten kan förbättra leverfunktionen och blodsockret

Icke-alkoholorsakad fettlever är en kronisk leversjukdom som sprider sig som en pandemi. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är nära relaterad till fetma samt metaboliskt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Kosten har stor betydelse, och en stor kinesisk studie har nu visat att ett högre intag av C-vitamin kan förbättra blodsockret och leverfunktionen. Samtidigt kan det likställas med att minska intaget av kolhydrater och framför allt fruktos, som i stora mängder belastar levern så att den kan liknas vid en fettfabrik.

Icke-alkoholorsakad fettlever orsakas av fettansamling i fettcellerna, och många har sjukdomen utan att veta om det. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom hänger samman med metaboliskt syndrom som kännetecknas av insulinresistens, övervikt (äppelform med stod midja), högt blodtryck och förhöjt fettinnehåll i blodet. Metaboliskt syndrom är ett förstadium till typ 2-diabetes, som breder ut sig som en epidemi.
Icke-alkoholorsakad fettlever är dessutom förbunden med inflammation samt en ökad risk för att utveckla fibros, levercirros och primär levercancer.
En viktig faktor vid de flesta kroniska sjukdomar, däribland icke-alkoholorsakad fettlever, är oxidativ stress. Vid oxidativ stress finns det för många fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter.
De fria radikalerna är några reaktiva atomer som kroppen själv producerar i samband med energiomsättning och andra fysiologiska processer. Fria radikaler ska dock bara verka i kontrollerad utsträckning, eftersom de annars via kedjereaktioner kan orsaka skador på kolesterol, cellmembran och DNA. Med tiden kan detta leda till cellskador, inflammationer och kroniska sjukdomar.

C-vitamin har många funktioner och är en viktig antioxidant

Som bakgrund till den nya studien hänvisar kinesiska forskare till att kosten, däribland C-vitamin, kan spela en viktig roll när det gäller att minska icke-alkoholorsakad fettlever.
C-vitamin är först och främst en viktig antioxidant som neutraliserar fria radikaler. C-vitamin är också viktigt för en rad enzymaktiviteter, och det antas reglera olika lipider som finns i levern och cirkulerar i blodet.
En tidigare studie (Musso et al.) har redan visat att personer med icke-alkoholorsakad steatohepatit (fettlever med inflammation) har ett lägre intag av C-vitamin jämfört med en frisk kontrollgrupp. En annan studie bland män från Korea (Han et al.) har rapporterat ett samband mellan ett lågt intag av C-vitamin och icke-alkoholorsakad fettlever.
En tidigare kinesisk studie har visat att tillskott med C-vitamin under 12 veckor kan förbättra leverhälsan och omsättningen av blodsocker (glukos). Men eftersom studier om sambandet mellan C-vitamin och icke-alkoholorsakad leversjukdom fortfarande har varit kontroversiella, ville kinesiska forskare undersöka sambandet vidare genom att mäta olika biomarkörer för leverfunktion och glukos-/fettmetabolism.

Den nya studien bekräftar C-vitaminets roll för leverfunktionen och glukosomsättningen

De kinesiska forskarna använde data från samarbetsprojektet China Health and Nutrition Survey (CHNS), som inkluderade över 8 000 deltagare från nio provinser i fyra regioner.
Deltagarnas intag av C-vitamin genom kosten beräknades utifrån frågeformulär om individuella kostvanor. Forskarna undersökte också deltagarnas koncentration av biomarkörer som plasmaferritin och hemoglobin A1c (HbA1c).
Ferritin är ett plasmaprotein som normalt återspeglar kroppens järndepåer. Dessutom kan inflammation, metaboliskt syndrom och kronisk leversjukdom som icke-alkoholorsakad fettlever leda till förhöjda ferritinnivåer.
Hemoglobin A1c speglar en persons genomsnittliga mängd glukos i blodet under de senaste 2–3 månaderna, och det är ett bra mått på blodsockerregleringen.
I Kina är de officiella rekommendationerna för C-vitamin 100 mg per dag. Det visade sig att cirka 25 procent av deltagarna fick mindre än 100 mg C-vitamin om dagen, vilket är för lite.
Samtidigt fann forskarna att deltagare som hade ett högre intag av C-vitamin, hade lägre nivåer av plasmaferritin och hemoglobin A1c. Forskarna fann inget samband med fettmetabolismen.
Ändå visar studien att ett högt intag av C-vitamin kan förbättra leverfunktionen och glukosomsättningen.
Den nya studien har publicerats i Frontiers in Nutrition.
Som nämnts är de kinesiska rekommendationerna för C-vitamin 100 mg om dagen, vilket är högre än de danska rekommendationerna, RI, som är 80 mg. Det är därför mycket troligt att det verkliga behovet av C-vitamin är högre, och särskilt om man lider av icke-alkoholorsakad fettlever och andra kroniska sjukdomar som kännetecknas av oxidativ stress och inflammation.
Om man lider av icke-alkoholorsakad fettlever blir det även aktuellt att begränsa intaget av kolhydrater, där fruktosen är en särskilt stor bov.

• Färsk frukt och bär är bra källor till C-vitamin.
• Men undvik för mycket frukt – och framför allt för mycket juice som lätt bidrar med för mycket fruktos.
• Kom ihåg att grönsaker som kål, röd paprika, persilja, spenat, gröna ärtor och örter är extremt bra källor till C-vitamin.
• När det gäller C-vitamintillskott rekommenderas syraneutrala tillskott som skyddar magen.

Hur kan för många kolhydrater orsaka icke-alkoholorsakad fettlever?

De flesta kolhydrater från kosten bryts ner till monosackarider som glukos och fruktos.
Glukos, som främst finns i stärkelse som potatis, ris, vete och majs samt vitt socker, tas upp snabbt i blodomloppet så att hjärnan och musklerna får snabb energi.
Fruktos, som främst finns i frukt, honung, vitt socker, vin och sötningsmedel som majssirap och HFCS, fortsätter direkt från tarmen till levern, där det lagras. Fruktos, som är väldigt sött, ger alltså inte så snabb energi.
Om man intar för mycket fruktos föreligger det samtidigt en risk för att levercellerna blir översvämmade, och att överskottet i stället lagras som fett. Levern kan närmast bli som en fettfabrik med en störd fettomsättning som kallas lipogenes. Följaktligen kan stora mängder fruktos leda till icke-alkoholorsakad fettlever, metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes.
Mycket beror på den totala kosten, där kombinationen av för många kolhydrater och för många omega-6-fettsyror och transfettsyror är särskilt hälsofarlig.

Kostråd till allmänheten och diabetiker har varit missvisande i flera årtionden

Under de senaste årtiondena har vi rekommenderats att äta fettsnålt under förevändning att kolesterolet i kosten är den stora boven i hjärt-kärlsjukdomar. Vi får inte glömma att kolesterol är ett livsviktigt ämne som ingår i alla cellmembran samt i bildandet av D-vitamin, Q10 och steroidhormoner. Kolesterol blir alltså först farligt om det utsätts för oxidativ stress, så det inte kan användas och istället lagras in i kärlväggarna.
Det visar sig dessutom att det förhöjda kolesterolet ofta hänger samman med insulinresistens och en rubbad sockeromsättning på grund av för många kolhydrater i kosten, vilket belastar bukspottkörteln och levern.
Mycket tyder samtidigt på att kolhydratrika kostrekommendationer och skräpmat har bidragit till fetmaepidemin och den stigande förekomsten av icke-alkoholorsakad fettlever och typ 2-diabetes.
Men nu har den danska studien från 2019 exempelvis avslöjat att diabetiker mår bäst av en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Det nya budskapet till diabetiker ligger i linje med flera utländska studier, som vi under årens lopp har tagit upp på denna webbplats. Personer med känsligt blodsocker, icke-alkoholorsakad fettlever och diabetes bör därför satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater samt tillräckligt med protein till alla måltider och en bättre balans mellan omega-6- och omega-3-fettsyror.
Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med krom eftersom det förstärker effekten av insulin, som stänger in glukosen i cellerna.
I följande artikel kan du läsa mer om hur brist på D-vitamin också ökar risken för icke-alkoholorsakad fettlever och övervikt.

»Ny syn på D-vitaminbrist, fettlever och övervikt«

Referenser:

Xiaoqin Luo et al. Dietary Vitamin C Intake is Associated with Improved Liver Function and Glucose Metabolism in Chinese Adults. Frontiers in Nutrition 31 January 2022

Brittany Dewdney. A Sweet Connection? Fructose's role in hepatocellular carcinoma. Biomolecules. March 2020

Alireza Farrokhian et al. The Influences of Chromium Supplementation on Metabolic Status in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus and Coronary Heart Disease. Biological Trace Element Research 2020

Bispebjerg Hospital. Færre kulhydrater forbedrer type-2 diabetikeres evne til at regulere blodsukkeret. Nyhedsbrev 10. august 2019

Mads J Skytte et al. A Carbohydrate-reduced high-protein diet improves HbA1c and liver fat content in weight stable participants with type 2 diabetes: a randomized trial. Diabetologica. First online 23 July 2019

Frida - Parametre (fooddata.dk)

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny videnskab 2013