När det gäller skeletthälsan ligger det generellt sett mest fokus på kalcium och D-vitamin. Men nu visar det sig att magnesium spelar en avgörande, förbisedd roll. Detta framgår av en stor befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Nutrition, som visar att ju mindre magnesium kosten innehåller, desto större är risken att utveckla benskörhet. Speciellt när det gäller kvinnor över 55. Eftersom det tar flera år att utveckla benskörhet är det därför viktigt att vara välförsedd med magnesium genom en grov och grön kost eller tillskott. Man måste dessutom vara medveten om att för mycket kalcium samt syraneutraliserande och vätskedrivande läkemedel hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium.
Nivån av D-vitamin i blodet kan förutsäga framtida hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och benskörhet. Detta framgår av en översiktsartikel som presenterats för European Society of Endocrinology. Eftersom brist på D-vitamin är utbrett och hotar folkhälsan rekommenderar forskarna att man mäter både nivån av totalt D-vitamin och fritt D-vitamin i blodet. Genom att optimera blodets nivå av D-vitamin i tid kan man alltså förebygga en lång rad livsstilssjukdomar och tidig död. Det räcker alltså inte att ta ett tillfälligt tillskott med D-vitamin om dosen är för låg och inte optimerar blodets nivå. Denna problemställning tas upp i en annan översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients.
- särskilt hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar
C-vitamin har betydelse för bentätheten, och brist ökar risken för att utveckla benskörhet. Patienter som lider av Crohns sjukdom, ulcerös kolit och andra inflammatoriska tarmsjukdomar lider ofta brist på C-vitamin, vilket ökar risken för att utveckla benskörhet. Det är också problematiskt när annars friska människor, och särskilt patienter med kroniska tarmsjukdomar, följer en diet som inte bidrar med tillräckligt med C-vitamin. C-vitamin har många andra funktioner i kroppen, som bland annat har betydelse för immunförsvaret och tarmfloran. De medfödda generna för att utnyttja C-vitamin spelar också en roll. Detta framgår av en ny studie från Poznan University och Institute of Human Genetics Polish, Academy of Sciences i Polen.
Mest fokus ligger på kalcium och D-vitamin när det gäller benhälsan. Men det bör också ligga fokus på C-vitamin, även kallat askorbinsyra.
Det är allmänt känt att D-vitamin har betydelse för skelettet. Men det tyder på att en kombination med C-vitamin har bättre effekt när det gäller skydd av ett svagt skelett och frakturer hos patienter med diabetes. Detta framgår av en studie publicerad i Human Nutrition & Metabolism, där författarna går in mer i detalj på C-vitaminets betydelse för benhälsan. Man bör samtidigt vara välförsedd med magnesium, som reglerar kroppens kalciumfördelning.
De många kampanjerna om hållbarhet och växtbaserad kost har medfört att fler har blivit vegetarianer och veganer. Men hälsomässiga aspekter saknas på flera fronter. Vegetarianer och särskilt veganer har ett lägre intag av protein, D-vitamin och flera andra livsviktiga näringsämnen. Detta framgår av en ny spansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Det rekommenderas därför att vuxna, och särskilt vegetarianer och veganer, tar D-vitamintillskott för att motverka risken för benskörhet och andra bristsjukdomar.
D-vitamin har betydelse för de flesta celler i kroppen. D-vitamin spelar också en viktig roll vid förebyggandet av symtom och sjukdomar som kan uppstå efter menopausen – däribland benskörhet, muskelsvaghet, torra slemhinnor, humörförändringar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology. Samtidigt kommer författarna in på att utbredd brist på D-vitamin är ett förbisett hälsoproblem hos kvinnor efter menopausen, och att man bör eftersträva optimala nivåer i blodet under hela livet.
K-vitamin förekommer i olika former och har många biologiska funktioner. Den senaste forskningen är särskilt fokuserad på K2-vitamin, som är avgörande för kroppens kalciumfördelning, däribland uppbyggnad av ben och förebyggande av åderförkalkning. K2-vitamin är också viktigt för en rad proteiner som är involverade i energiomsättningen, blodsockret och förebyggande av cancer. Detta framgår av en större översiktsartikel som publicerats i tidskriften BioMed Research International. Även om brist på K-vitamin anses vara sällsynt tyder annan forskning på att brist på K2-vitamin är ganska vanligt på grund av förändrade kostvanor och kolesterolsänkande läkemedel. Så hur mycket K2-vitamin behöver vi egentligen?
Det är viktigt att få tillräckligt med D-vitamin till ben, immunförsvar, cancerförebyggande och så vidare, men om man lider brist på magnesium går den önskade effekten förlorad. Detta beror på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, så att det kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Magnesium reglerar också blodets innehåll av D-vitamin, så att det höjs vid låga nivåer och sänks vid höga. Detta framgår av en ny studie från Vanderbilt University i USA. Enligt forskarna är denna kunskap viktig, eftersom det har funnits olika resultat avseende blodets D-vitaminnivå i förhållande till tarmcancer och andra sjukdomar. Eftersom magnesiumbrist är ett utbrett och förbisett problem har många svårt att reglera blodets D-vitaminnivå. Då riskerar man samtidigt att vitaminet förblir ineffektivt i förebyggandet av en mängd olika sjukdomar.
Klimakteriet, eller menopaus som det också kallas, kännetecknas av en rad fysiologiska förändringar i hormonbalansen som är helt naturliga. Många kvinnor upplever hormonella obalanser som kan leda till viktökning, omfördelning av fettmassa med större mage samt ökad risk för benskörhet, kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. De hormonella förändringarna kan samtidigt påverka kvinnors status av näringsämnen som D-vitamin och magnesium, där brist ökar risken för sjukdomarna i fråga. Det har nu visat sig att brist på D-vitamin och magnesium är mycket vanligt bland denna befolkningsgrupp, och att tillskott med magnesium optimerar nivån och effekten av D-vitamin. Detta framgår av en spansk studie publicerad i tidskriften Nutrients.
D-vitamin har betydelse för skelettet, humöret, immunförsvaret, blodsockret, reglering av inflammationer, cancerförebyggande och många andra funktioner. Men fokus har mest legat på vikten av D-vitamin för att förebygga benskörhet och inte de många andra bristsjukdomar som är förknippade med dåligt välbefinnande, sjukdom och tidig död. Samtidigt är brist på D-vitamin ett världsomspännande problem, och det har rått oenighet om vårt verkliga behov av vitaminet. Men enligt en ny metaanalys tyder det nu på att ett dagligt tillskott på 50 mikrogram är en tillräcklig, enkel och säker dos som kan förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.
Q10 har betydelse för cellernas energiomsättning och som en antioxidant som skyddar kroppen mot oxidativ stress. Det tyder samtidigt på att störningar i cellernas energiproducerande mitokondrier och oxidativ stress kan vara involverat i ett antal hormonella störningar, som inkluderar sköldkörteln, bukspottkörteln, gonaderna, hypofysen och binjurarna. I en ny översiktsartikel publicerad i Antioxidants har författarna därför tittat närmare på Q10:s roll med särskilt fokus på ökad ämnesomsättning, typ 2-diabetes och dålig spermiekvalitet, vilket kan åtgärdas med tillskott.
D-vitamin har betydelse för cellernas kalciumupptag, skeletthälsan och många andra funktioner. Ett direkt samband har också hittats mellan utbredd D-vitaminbrist, ett svagt skelett och benskörhet hos kvinnor i klimakteriet. Detta framgår bland annat av en större kinesisk studie publicerad i Frontiers in Nutrition. Samtidigt ska man komma ihåg att magnesium och K2-vitamin också bidrar till skeletthälsan under hela livet.
– som ofta kan lindras med enkla koständringar och relevanta tillskott
Antalet danskar som lider av en eller flera kroniska sjukdomar är mycket högre än man tidigare trott. Denna slutsats drar forskarna i en ny omfattande studie från Danish Center for Healthcare Improvement vid Aalborg Universitet. Sjukdomar som högt blodtryck, högt kolesterol, depression, bronkit, astma, typ 2-diabetes, reumatiska sjukdomar och benskörhet hör till de vanligaste sjukdomarna. Även om det kan finnas flera orsaker till dessa sjukdomar spelar kosten och brist på vissa essentiella näringsämnen ofta en avgörande roll, vilket vi genom åren framhävt på den här webbplatsen. I den här artikeln försöker vi samla några fakta från flera olika artiklar, eftersom vissa koständringar och relevanta tillskott kan vara avgörande i förebyggandet, och som led i behandlingen av kroniska sjukdomar, som också är en enorm personlig och socioekonomisk börda.
- och varför det är vanligt med brist
Magnesium spelar en avgörande roll för kroppens kalciumfördelning och för mer än 300 enzymprocesser. De många funktionerna omfattar ben, cirkulation, muskler, nervsystemet, blodtrycket, blodsockret, immunförsvaret och utnyttjande av D-vitamin. Därför kan magnesiumbrist öka risken för benskörhet, diabetes, cirkulationssjukdomar, migrän, infektioner, PMS, ångest och andra neurologiska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Samtidigt bör man vara uppmärksam på de många förbisedda faktorer som kan orsaka den utbredda bristen på magnesium.