Större doser av magnesium lindrar migrän

Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Enligt en större review-artikel som just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients framgår det att tillskott med större doser magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Eftersom magnesiumbrist är utbrett är det lämpligt att överväga tillskott, och dessa bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium. Och att undvika andra faktorer i kost och miljö som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.

Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i västvärlden och påverkar miljontals människor. Sjukdomen uppträder som en halvsidig, dunkande huvudvärk, och smärtan följs ofta av illamående, kräkningar och ljuskänslighet. Huvudvärken varar från några timmar till tre dygn. Man vet att det förekommer en förändrad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller, vilket inleder och stoppar anfallet. Och det är här som magnesium har en förebyggande och terapeutisk verkan.

Magnesium skyddar nervcellerna mot överstimulering

Magnesium ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för blodtrycket, muskelsammandragning, insulinmetabolism, ben, DNA-syntes, upprätthållande av elektrolytbalans och många andra funktioner.
Inom nervsystemet är magnesium viktigt för regleringen av nervimpulser. Mineralet skyddar samtidigt cellerna mot överdriven stimulering från neurotransmittorer som glutamat, vilket i värsta fall kan leda till att cellen överexiteras, förstörs eller dör.

Magnesiums interaktioner med kalcium är avgörande för nervsystemet

Interaktioner mellan magnesium och kalcium är grundläggande för alla levande celler.
Våra ben och tänder lagrar cirka 99 procent av kroppens kalcium, och ungefär en procent används för metaboliska funktioner som överföring av nervimpulser. Men nervimpulserna måste självfallet regleras, och cellerna i mjukvävnader som muskler och nervvävnad bör vara nästan kalciumtomma. Det blir de tack vare magnesium, som fungerar som ett slags dörrvakt i cellmembranens kalciumkanal.
En av magnesiumets huvudfunktioner är att binda sig till en receptor i cellmembranens kalciumkanal, som kallas NMDA (N-metyl-D-aspartat).
NMDA är receptor för signalmolekylen glutamat, som frigörs mellan vissa nervceller i hjärnan. Cellmembranens kalciumkanal öppnas alltså bara när nervcellen samtidigt påverkas av andra signalmolekyler som glutamat, och nervcellernas kalciumkoncentrationer är av yttersta vikt för deras aktivitet.
Men om vi lider brist på magnesium står kalciumkanalerna öppna, med risk för att det strömmar in för mycket kalcium i nervcellerna.
De inströmmande kalciumjonerna kan således utlösa en rad förändringar i nervcellens synapskopplingar, som stimulerar cellerna så att de överexiteras och utsätts för oxidativ stress.
Det visar sig att onormala interaktioner mellan glutamat och NMDA, som även kallas excitotoxicitet, är involverade i många neurologiska sjukdomar som omfattar migrän, kronisk smärta, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, skleros och stroke.

Magnesium lindrar migrän genom att skydda nervceller mot kalciumförgiftning

Även om de närmare mekanismerna vid migrän ännu inte har blivit fullständigt avklarade vet man som nämnts att det handlar om störningar i nervsystemet, och man har också funnit att cellernas kraftverk, mitokondrierna, inte fungerar normalt.
Glutamat tillhör en av de vanligaste neurotransmittorerna, och alla nervceller använder glutamat som neurotransmittor. Detsamma gäller för olika delar av hjärnbarken som bildar ett nätverk av kognitiva funktioner som minne och språk.
Men glutamat är giftigt för cellerna, och därför hålls den extracellulära koncentrationen noggrant låg i centrala nervsystemet.
Det antas att magnesium kan lindra migrän genom att blockera glutamatreceptorn NDMA, varigenom nervcellerna överströmmas med kalciumjoner.
Det är också känt att magnesium är viktigt för mitokondriernas funktion.

Magnesiumbrist är vanligt bland patienter med migrän

Enligt en artikel som publicerats i Journal of Neural Transmission är magnesiumbrist involverat i över hälften av migränfallen.
Enligt andra studier av patienter med migrän har man observerat signifikant lägre nivåer av magnesium i serum, saliv och ryggmärgsvätska under och mellan migränanfallen. Man antar också att hjärnan lider brist på magnesium.
Forskarna påpekar samtidigt att magnesiumbrist inte kan avslöjas genom rutinmässiga blodprov, eftersom magnesium huvudsakligen förekommer inuti cellerna. Ändå rekommenderar forskarna att alla migränpatienter borde testa tillskott med magnesium, och de hänvisar till att magnesiumbrist är mycket vanligt.

Magnesiumtillskott minskar antalet migränanfall och deras styrka

I den nya review-artikeln hänvisar forskarna till flera metaanalyser under vilka man gett patienter med migrän tillskott med magnesium. Det är dock inte alla studier som visar på någon positiv effekt. Det framgår inte heller hur mycket magnesium deltagarna har fått i de enskilda studierna, för man bör naturligtvis inte förvänta sig någon effekt om dosen är satt för låg eller preparatet inte kan tas upp i kroppen.
Ändå visar en nyligen genomförd metaanalys från 2016 (Chiu et al) att tillskott med magnesium har en terapeutisk effekt. Metaanalysen behandlar 11 studier med intravenöst magnesiumtillskott till patienter med akut migrän, och 10 studier där man studerat magnesiumets förebyggande effekt på migrän. Sammantaget speglar metaanalysen att tillskott med magnesium har en positiv effekt i akut och förebyggande behandling, och att magnesiumtillskott kan minska migrändagarna med 22–43 procent.
Tillskott med magnesium kan inte bara minska antalet migrändagar, utan även migränanfallens varaktighet och styrka samt minska behovet av akut läkemedel. Det framgår av en placebokontrollerad studie, publicerad i tidskriften Cephalalgia, som fungerar som språkrör för det internationella huvudvärkssällskapet.
I studien deltog totalt 81 migränpatienter, som antingen fick 600 mg magnesium dagligen eller placebo under en period på 12 veckor. Under veckorna 9–12 minskade migränanfallen i magnesiumgruppen med 41,6 procent, jämfört med 15,8 procent i placebogruppen.

Magnesiumbrist är vanligt

Magnesium finns i synnerhet i frön, mandlar, nötter, fullkorn, kål och andra kompakta grönsaker.
Men det antas att 50–80 procent av den amerikanska befolkningen lider brist på magnesium, och mycket tyder på att magnesiumbrist också är utbrett i Danmark.
Magnesiumbrist beror ofta på en ensidig, raffinerad kost. Hög konsumtion av alkohol och andra stimulanser samt vattendrivande läkemedel och stress kan dessutom dränera kroppen på det livsviktiga mineralet. Insulinresistens, vid vilken cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt, kan också dränera kroppen på magnesium, och ofta är det många av ovanstående faktorer som förstärker varandra.

Förhållandet mellan kalcium och magnesium

Hälsovårdsmyndigheter och forskare är fortfarande oense kring det optimala förhållandet mellan de två mineralerna. I Danmark är referensintaget (RI) för kalcium och magnesium satt till 800 mg respektive 375 mg, vilket ligger nära 2:1. I länder som Japan är förhållandet närmare 1:1. Det beror på att japanerna inte konsumerar mejeriprodukter och endast får cirka 400–500 mg kalcium dagligen. I gengäld får de mer magnesium genom grönsaker, och benskörhet är mindre vanligt.
För lite magnesium är under alla förhållanden skadligt för nervsystemet. Det finns samtidigt många som får för mycket kalcium genom mejeriprodukter och tillskott. Och de glömmer att få tillräckligt med magnesium, vilket stänger in det mesta av kalciumet i bencellerna, så att celler i nervvävnad och andra mjukvävnader nästa blir tomma på kalcium.

Magnesium, tillskott och läkemedel

Magnesium ingår i både kosttillskott och vissa läkemedel.
Lättupptagliga föreningar är magnesiumkarbonat, magnesiumacetat, magnesiumorotat och magnesiumaminosyrakelat.
Magnesiumoxid, som är ett tabletthjälpämne och finns i billiga magnesiumtillskott, är svårt att ta upp och hjälper inte kroppens magnesiumstatus. Magnesiumoxid har mer effekt på halsbränna och förstoppning (Magnesia).
Några tillskott innehåller flera magnesiumformer, vilket säkerställer högt upptag och utnyttjande.
Man kan till exempel göra ett litet test genom att lägga en magnesiumtablett i ett glas vatten och se om den löses upp inom några minuter. Tablettens snabba upplösning ger en större garanti för att kroppen kan ta upp innehållet av magnesium.
Tillskott med större mängder magnesium är inte förbundna med några biverkningar. I mycket sällsynta fall kan diarré förekomma, och man kan alltid börja långsamt eller minska dosen. Å andra sidan upplever många att de också får en bättre matsmältning.
Enligt de nämnda studierna kan migränpatienter eventuellt ta tillskott med 200 mg magnesium till huvudmåltiderna tre gånger om dagen i 12 veckor eller under längre tid, om det har en positiv effekt.

Forskning om Q10

Annan forskning visar att tillskott med 300 mg Q10 också kan ha en positiv effekt vid förebyggande av migrän. I dessa fall är orsaken till migrän med stor sannolikhet dysfunktioner i cellernas kraftverk, mitokondrierna. Detta eftersom Q10 är ett koenzym som ingår i mitokondriernas energiomsättning.

Referenser

Anna E. Kirkland et al. The Role of Magnesium in Neurological Disorders. Nutrients 2018, 10 (6),730;doi:10.3390/nu10060730

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016
http://advances.nutrition.org/content/7/1/25.full

Mauskop A, Varughese J. : Why all migraine patients should be treated with magnesium. Journal of Neural Transmission 2012

A Peikert et al. Prophylaxis of Migraine with Oral Magnesium: Results from a Prospective, Multi-Center, Placebo-Controlled and Double-blind Study. Cephalagia 1996

Hershey et al. Q10 and migraine. Headache 2007

http://www.netdoktor.dk/sygdomme/fakta/migraene.htm

https://www.hovedpineforeningen.dk/laes-artikel-migraene/items/migraene-er-danmarks-3-storste-sygdom.html

https://politiken.dk/forbrugogliv/livsstil/art5041849/Et-skævt-bid-kan-give-dig-migræne

http://denstoredanske.dk/Krop,_psyke_og_sundhed/Sundhedsvidenskab/Cellebiologi_og_almen_histologi/NMDA-receptor

https://en.wikipedia.org/wiki/Excitotoxicity

https://www.medicin.wiki/glutamat/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5279981/