Selenets förbisedda betydelse för hälsan, livslängden och fertiliteten

Selen ingår i en mängd olika selenoproteiner och antioxidanter, som har betydelse för immunförsvaret, cirkulationen, cancerförebyggande, ämnesomsättningen, tarmfloran, fertiliteten, nervsystemet och den allmänna hälsan. Detta beskrivs bland annat i två metaanalyser som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition. Författarna kommer dessutom in på att selenbrist är vanligt i stora delar av världen, däribland Europa, och att det skadar folkhälsan på flera områden.

Selen är ett spårämne som finns i jordskorpan och tas upp av växter. Men mängderna varierar extremt mycket runt om i världen, vilket återspeglas i hela näringskedjan. Även om spannmål, kött, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och nötter anses vara de viktigaste källorna till selen, kan innehållet variera med över tusen procent beroende på lokala markförhållanden. Dessutom minskas seleninnehållet genom intensiva odlingsmetoder. Selen finns även i fisk och skaldjur, men det är ofta svårt att täcka det verkliga behovet.
Selenbrist kan upptäckas genom att mäta selennivån i serum eller plasma, och nivån bör ligga på över 85 mikrogram per liter. Man kan också mäta selennivån i naglar. Det är dock mycket sällsynt att hälsomyndigheter mäter selennivån, även om brister bidrar till utbredda sjukdomar och terapiresistens.
Enligt WHO är selenintaget för lågt i många delar av världen och länder, däribland Europa, stora delar av Kina, Afrika, Indien och Brasilien.
Författarna bakom en ny metaanalys och paraply-metaanalys har därför granskat mer än 2 200 artiklar inklusive 76 metaanalyser för att titta närmare på betydelsen av selen i relation till Keshans sjukdom, virusinfektioner, cancer, hjärt-kärlsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, tarmsjukdomar, nedsatt fertilitet och neurologiska sjukdomar.

Keshans sjukdom och hjärtsvikt

I nordöstra Kina ligger provinsen Keshan, där jorden är extremt fattig på selen. Här drabbades många av en livshotande sjukdom som numera kallas Keshans sjukdom. Den orsakas av ett normalt ofarligt RNA-virus (Coxsackie B) som angriper hjärtat, vilket medför en risk för hjärtsvikt eftersom immunförsvaret är så svagt på grund av den extrema selenbristen. På 1960-talet började man i området därför förebygga och utrota den fruktade sjukdomen med selentillskott.

Immunförsvaret och virusinfektioner

Selen är viktigt för flera delar av immunförsvaret, som snabbt och effektivt ska angripa farliga mikroorganismer. Selen är också viktigt för immunförsvarets kommunikation som är avgörande för normala inflammatoriska processer. Som antioxidant bidrar selen till att virus inte muterar så att de blir mer patogena. Enligt en metaanalys är tidig utveckling av hiv, som är ett RNA-virus, förknippat med låga plasmanivåer av selen. Dålig näring är i allmänhet en betydande faktor i utvecklingen av aids. Brist på selen ökar också risken för infektion med andra RNA-virus som hepatit B och covid-19. Man har alltså hittat ett direkt samband mellan jordens seleninnehåll och huruvida infektioner med covid-19 blir ofarliga eller livshotande.

Cancer

Selen har flera cancerförebyggande mekanismer, däribland reglering av gener, reparation av DNA-skador, immunsystemet, reglering av inflammationer och apoptos (programmerad celldöd). Dessutom fungerar selen som en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna och deras DNA mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler.
Enligt flera studier kan selentillskott i doser på 100–200 mikrogram per dag minska risken för flera olika typer av cancer och cancerrelaterade dödsfall. Studier visar också att selentillskott endast har en positiv effekt om det redan föreligger en brist, och risken är som nämnt stor i Europa och på många andra platser med selenfattiga jordförhållanden. Det tyder också på att tillskott med selenjäst har den bästa effekten.

Hjärt-kärlsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i världen. Åldrandeprocesser, rökning, ohälsosam livsstil, högt blodtryck, övervikt, diabetes och genetiska faktorer ökar risken. Som en kraftfull antioxidant motverkar selen oxidation och härskning av det livsviktiga kolesterolet, vilket är den verkliga anledningen till att kolesterol lagras in i kärlväggen och skapar grogrund för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Selen motverkar även kroniska inflammationer. I en svensk studie (KiSel-10) med 443 äldre personer fick deltagarna antingen ett dagligt tillskott av 200 mikrogram selenjäst och 200 milligram Q10 (i farmaceutisk kvalitet) eller placebo under fyra år. Studien visade att de två kosttillskotten signifikant minskade risken för dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom med mer än 50 procent jämfört med placebogruppen. Uppföljningsstudier efter 12 år har också visat en signifikant positiv långsiktig effekt på cirkulationen, hjärthälsan och livslängden.

Ämnesomsättningssjukdomar

Selen är viktigt för att det passiva ämnesomsättningshormonet T4 (med fyra jodatomer) ska kunna omvandlas till det aktiva ämnesomsättningshormonet T3 (med tre jodatomer). Flera studier har visat att tillskott med selen har en positiv effekt som kompletterande behandling av de autoimmuna ämnesomsättningssjukdomarna Hashimotos sjukdom, som ger för låg ämnesomsättning, och Graves sjukdom, som ger för hög ämnesomsättning. Sköldkörteln innehåller en relativt stor mängd selen, vilket både är viktigt för ämnesomsättningshormonerna och som antioxidanter som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress och kroniska inflammationer.

Kroniska tarmsjukdomar

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är utbredda tarmsjukdomar (IBD) som kännetecknas av kronisk inflammation. Under de senaste decennierna har ökningen av dessa sjukdomar varit stor på grund av ohälsosam kost och andra miljöpåverkningar.
Låga nivåer av selen i plasma hänger samman med en ökad risk för att utveckla dessa tarmsjukdomar och tarmcancer. Å andra sidan kan tillskott med selen bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av sjukdomar. Detta beror på att selen är viktigt för immunförsvaret, reglering av inflammationer, regenerering av tarmens skyddande epitelceller och flera cancerförebyggande mekanismer. Selen har också en positiv inverkan på vissa goda bakterier i tarmens mikroflora.

Minskad fertilitet hos män och kvinnor

Tillskott med selen kan förbättra manlig fertilitet genom att öka spermiernas rörlighet. Som antioxidant förhindrar selen också att spermierna angrips av fria radikaler så att DNA:et förstörs. Reaktionen kallas DNA-fragmentering och gör att ett befruktat ägg inte utvecklas. Tillskott med 100–200 mikrogram selen per dag kan öka antalet spermier och den totala volymen.
PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) är en utbredd orsak till oönskad barnlöshet, där även oregelbunden mens, maskulin hårväxt, akne, trötthet och sockersug förekommer.
En metaanalys av 389 kvinnor har avslöjat ett samband mellan PCOS och selenbrist. Tillskott med 200 mikrogram selen per dag kan reglera nivån av könshormoner och andra obalanser vid PCOS. Samtidigt bör man sträva efter ett stabilt blodsocker för att förbättra fertiliteten och hormonbalansen.
Under graviditeten är selen viktigt för fostrets utveckling, och brister kan orsaka tillväxthämning hos fostret, låg födelsevikt och större risk för missfall.

Neurologiska sjukdomar

I hjärnan finns det selen mestadels i körtlar och den grå substansen som består av nervceller och korta utlöpare. Selen spelar en viktig roll i nervcellernas funktioner och deras skydd mot oxidativ stress. Selenbrist kan resultera i neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och epilepsi. Studier tyder också på att tillskott med selen kan minska epileptiska anfall hos barn och minska förstörelsen av nervceller vid Alzheimers sjukdom.

Selenbehov och nya rekommendationer

Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNA) bör mäns dagliga selenintag ökas från 60 till 90 mikrogram, och kvinnors från 50 till 75 mikrogram. Men forskningen tyder på att vi behöver 100–200 mikrogram per dag för att optimera blodets nivå, som helst bör ligga på omkring 125 mikrogram per liter.
Men vi ska inte ha för mycket selen heller, och enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ligger den dagliga övre gränsen på 300 mikrogram.

Referenser:

Puze Wang et al. Selenium intake and multiple health-related outcomes: an umbrella review of meta-analysis. Frontiers in Nutrition. 13 Sep. 2023

Yin Sun. Review on the health-promoting effect of adequate selenium status. Frontiers in Nutrition. 16 March 2023

Zhang J et al. Association between regional selenium status and reported outcome of COVID-19 cases in China. The American Journal of Clinical Nutrition. Apr. 2020

Pol Solé-Navais et al. Maternal Dietary Selenium Intake during Pregnancy Is Associated with Higher Birth Weight and Lower Risk of Small for Gestational Age Births in the Norwegian Mother, Father and Child Cohort study. Nutrients. December 2020

Malgorzata Dobrzynska el al. Natural Sources of Selenium as Functional Food Products for Chemoprevention. Foods 2023