Extrem trötthet, hopplösa bantningskurer, humörsvängningar, torr hud, förstoppning, svullen hals och många andra symtom kan orsakas av Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning. Sjukdomen, som utvecklas långsamt, är på frammarsch. Det finns också andra ämnesomsättningssjukdomar, som Graves sjukdom, som medför förhöjd ämnesomsättning. I en ny översiktsartikel publicerad i Nutrients har författarna tittat närmare på hur jod, selen, järn, zink, D-vitamin och andra näringsämnen spelar en avgörande roll för sköldkörteln, bildandet av olika ämnesomsättningshormoner samt regleringen av kroniska inflammationstillstånd i sköldkörteln. Det är samtidigt problematiskt att miljarder människor världen över lider brist på ett eller flera näringsämnen som har betydelse när det gäller att förebygga och behandla vanliga ämnesomsättningssjukdomar. Brist på essentiella näringsämnen kan också förklara varför många människor under medicinsk behandling fortsätter att må dåligt. Matsmältningen och en särskild födoämneskänslighet kan också spela en roll.

Fler och fler blir veganer och det råder delade meningar bland experter om huruvida denna växtbaserade kost är lämplig för barn. Men nu har en grupp polska forskare funnit att barn som äter vegankost i genomsnitt är lägre till växten, och de har även lägre skelettäthet jämfört med barn som får kött och mejeriprodukter. Barn på vegankost löper också en högre risk att drabbas av brist på aminosyror, B12-vitamin, D-vitamin, A-vitamin, järn, selen, jod och omega-3-fettsyran DHA. Detta framgår både av den polska studien och tidigare studier. För växande barn är det särskilt viktigt att de får i sig tillräckligt med näringsämnen för musklerna, skelettet, hjärnan och en mängd olika enzymprocesser. Vegankost till barn bör därför kompletteras med relevanta tillskott som kompenserar för bristerna.

Kvaliteten på kosten är särskilt viktig under de första åren av ett barns liv, och de olika näringsämnena bidrar även till att förebygga övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar senare i livet. Men den moderna livsstilen bidrar till att många barn i synnerhet lider brist på D-vitamin, jod, järn, kalcium och magnesium, vilket får allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa. Detta framgår av en stor tysk studie som har publicerats i Frontiers in Nutrition. Forskarna rekommenderar därför mer fokus på barnens näringsstatus, och att de får nödvändiga tillskott under hela uppväxten.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

- och vad är det annars bra för?

Den ryska invasionen av Ukraina har ökat oron för kärnvapenkrig och utsläpp av radioaktiva ämnen från lokala kärnkraftverk. Många har köpt på sig stora mängder jodtabletter för att skydda sig mot radioaktiv strålning, eftersom det i akuta situationer behövs mycket stora doser om man befinner sig relativt nära ett utsläpp. Men man ska vara medveten om att sköldkörteln bara kan lagra jod under en begränsad tid och att för mycket jod kan vara farligt. Det är alltså ingen idé att ta stora doser profylaktiskt. Samtidigt verkar det som att jodbrist är ganska vanligt. Och vi har under alla omständigheter behov av passande mängder jod under hela livet, eftersom det påverkar ämnesomsättningen, östrogenbalansen och andra funktioner. Så hur mycket jod har vi egentligen behov av dagligen och vid eventuell exponering för akut radioaktiv strålning?

Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.