Sömn rensar hjärnan

- och skyddar mot Alzheimers och andra sjukdomar

Antalet neurologiska sjukdomar ökar och Alzheimers är en av de främsta orsakerna till demens. Forskare från Boston universitet har nu funnit att långsamma hjärnvågor under djupsömnen startar ett rengöringssystem i hjärnan, som skyddar mot Alzheimers, demens och andra neurologiska sjukdomar. En annan studie från Uppsala universitet bland unga män har avslöjat att bara en enda natt utan sömn ökar nivåerna av proteiner som är biomarkörer för Alzheimers. Det är alltså viktigt att vi får vår goda nattsömn hela livet så att vi kan förbli pigga och vara vid full vigör. Om de vanliga råden för en god nattsömn är svåra att följa, kan tillskott med ”sömnhormonet” melatonin vara en befriande lösning.

Alzheimers sjukdom kommer i de flesta fall smygande, med glömska, koncentrationssvårigheter, dåligt minne och sviktande lokalsinne som typiska tecken. Sjukdomen medför också förändringar i personligheten och slutar efter 7–10 år med döden.
Under utvecklingen samlas skadliga proteiner som beta-amyloid och tau. Med tiden förstör dessa proteinackumuleringar hjärncellerna, så att de till sist förstörs. Risken för att drabbas av Alzheimers stiger med åldern. Det är också ett faktum att många äldre sover för lite och för ytligt. Detta ökar risken för Alzheimers, demens och andra neurologiska sjukdomar. Och nu vet forskarna varför.

När vi är vakna samlas giftiga avfallsämnen i hjärnan

Hjärnan är nervsystemets övergripande organ med cirka 125 miljarder neuroner. Dessa är förbundna inbördes i ett extremt komplicerat nätverk, och de omgivande gliacellerna fungerar som viktiga hjälparceller.
Under den vakna tiden arbetar hjärnan hårt, så att vi kan vara aktiva och bearbeta en mängd information som vi får från vår omgivning. Eftersom hjärnan är ytterst energikrävande efterlämnar den höga ämnesomsättningen ett antal avfallsämnen, däribland giftiga proteiner, som är svåra att bryta ner. När vi är vakna och aktiva har hjärnan inget överskott för rensning, därför behöver vi sova gott och tungt.

De långsamma hjärnvågorna under sömnen har flera funktioner

Det är neuronerna som skapar sömnen, och de signalerar till varandra med små elektriska stötar. Sömnforskare kan med hjälp av elektroder på huvudet och EEG (elektroencefalografi) mäta var elektriciteten kommer ifrån och hur kraftiga impulserna och hjärnvågorna är.
Enligt forskarna från Boston universitet finns det flera typer av hjärnvågor, och de har påvisat att hjärnan präglas av de långsamma hjärnvågorna när vi sover. De långsamma hjärnvågorna bidrar till minnet, medan ryggmärgsvätskan (CSF) resar ut giftiga ämnesomsättningsprodukter från hjärnan.
Ryggmärgsvätskan är vanligtvis den vätska som rinner runt i hjärnan och ryggmärgen. Men under sömnen skapar hjärncellerna utrymme för vätskan att tränga in mellan hjärncellerna via det glymfatiska systemet. Detta gör att giftiga avfallsämnen spolas ut från hjärnan till det lymfatiska systemet och vidare till levern, som sörjer för den slutgiltiga nedbrytningen.
Den nya studien har avslöjat att det före de långsamma hjärnvågorna går en puls i ryggmärgsvätskan som hjälper till att spola hjärnan på de giftiga ämnesomsättningsprodukterna. Detta sker cirka var 20:e sekund. Före varje spolning kunde forskarna se en våg av elektrisk aktivitet i nervcellerna i hela hjärnan. MR-scanningar avslöjade dessutom att blodgenomströmningen i hjärnan minskade på motsvarande sätt vid spolningen.

Utbredda sömnstörningar vid Alzheimers och andra degenerativa sjukdomar

Enligt Laura Lewis, forskarassistent vid institutionen för biomedicinsk ingenjörsvetenskap vid Boston universitet och huvudförfattare bakom studien, har forskarteamet avslöjat nya samband mellan sömnbrist och neurologiska sjukdomar som Alzheimers.
Det är redan känt att personer med Alzheimers har färre långsamma hjärnvågor, vilket indikerar att deras sömn inte är så djup. Nu vet man också att färre långsamma hjärnvågor under sömnen försämrar reningen av giftiga avfallsprodukter och proteiner.
Forskarna menar därför att vi kan minska risken för att få Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar genom att eftersträva en god och djup sömn varje natt.
Studien har publicerats i Science.

Brist på en enda natts sömn kan höja nivån av biomarkörer för Alzheimers

Det visar sig att ansamlingen av de giftiga proteinerna i hjärnan vid Alzheimers kan börja årtionden innan symptomen uppstår. En studie från Uppsala universitet har nu funnit att när unga, friska män inte får en hel natts sömn, har de högre nivåer av proteinet tau, som är en biomarkör för Alzheimers. Studien omfattade 15 friska, normalviktiga män med en genomsnittsålder på 22 år. De rapporterade alla att de fick 7–9 timmars god sömn dagligen.
Studien har publicerats i Neurology.
Även om det bara handlar om en liten studie, indikerar det att vi har behov av en adekvat nattsömn under hela livet.

Melatoninets betydelse för en god sömn – hela livet

Melatonin bildas i tallkottkörteln, och signalämnet spelar en övergripande roll för en god sömn. Men ju äldre vi blir, desto mer förkalkas tallkottkörteln och desto mindre melatonin bildar vi. Vid 60 års ålder har melatoninproduktionen minskat till ungefär hälften av produktionen vid 20 års ålder. Klimakteriet kan också medföra en drastisk nedgång.
Mycket tyder på att kroppens fallande melatoninproduktion resulterar i sämre sömnkvalitet. Dessutom finns det många faktorer i miljön som kan minska den naturliga melatoninbildningen. Här bör särskilt nämnas lite dagsljus, för mycket ljus på natten (särskilt blått ljus från skärmar och LED-lampor), kaffe och andra stimulantia, nattarbete, skiftarbete, jetlag samt elektrosmog från mobiltelefoner, TV, WiFi-routrar, motoriserade sängar, kraftledningsstolpar osv.

Melatonin är ett naturligt sömnpiller

När det gäller den naturliga dygnsrytmen är det bästa sättet att få sin sömn att gå och lägga sig tidigt, så att man är utvilad när man vaknar och väckarklockan ringer. Har man svårt för att somna eller sover dåligt är det lämpligt att göra något åt orsaken, som ofta beror på brist på signalsubstansen melatonin.
Om de vanliga råden inte fungerar kan tillskott med melatonin vara en bra genväg till naturlig sömn, eftersom tillskottet kompenserar för kroppens brist. Detta gäller också om man arbetar på natten eller lider av jetlag.
De flesta tabletter innehåller 2–3 mg melatonin.
Doseringen är vanligtvis en tablett dagligen, som ska intas ungefär en timme före sänggående, om inte annat anges.
Det krävs recept för att köpa melatonin i Danmark. Det är dessutom lagligt att köpa och importera melatonin för eget bruk från andra EU-länder. Det är inte tillåtet att föra in melatonin från länder utanför EU. Det finns också en större risk för att kvaliteten är låg.

Referenser

Nina E et al. Coupled electrophysiological, hemodynamic, and cerebrospinal fluid oscillations in human sleep. Science 01. Nov 2019

Ananya Mandal. Sleep protects the brain against Alzheimer´s by washing it. Medical News Today 2019.

Christian Benedict et al. Effects of acute sleep loss on diurnal plasma dynamics of CNS health biomarkers in young men. Neurology 2020

Underwood Emily. Sleep: The ultimate Brainwasher? Science/AAAS/News 2013

Samir Malhorta et al. The Therapeutic Potential of Melatonin: A Review of the Science. Medscape January 10, 2019

Dun Xian Tan. Pineal Calcification, Melatonin Production, Aging, Associated Health Consequences and Rejuvenation of the Pineal Gland. Molecules 2018

Rasmus Kragh Jacobsen. Elektrisk lys og skærmtid ødelægger søvnen og skader helbredet. Videnskab.dk 2013

https://videnskab.dk/krop-sundhed/sovn-er-en-rejse-i-hjernebolger

https://no.wikipedia.org/wiki/Hjernebølge