Flera studier har visat att B-vitaminer stärker nervsystemet och minskar stressymtom. Men väldigt få studier har undersökt de enskilda B-vitaminernas faktiska effekt. Enligt en ny placebokontrollerad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Psychopharmacology verkar det som att större doser av B6-vitamin ökar kroppens produktion av en neurotransmittor som blockerar olämpliga impulser mellan hjärnans neuroner. Detta resulterar i en lugnande effekt. Dessutom verkar B6-vitamin minska depressiva symtom.

Omega-3-formerna DHA och EPA har avgörande betydelse för utvecklingen av barnets hjärna och centrala nervsystem under graviditeten och de första levnadsåren. De bästa källorna till dessa fettsyror är fet fisk eller kosttillskott med fiskolja. Men brist på dessa fettsyror är vanligt, vilket ökar risken för att barnet får lägre IQ eller drabbas av ADHD, depression eller andra neurologiska störningar. Detta framgår av en större översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Det är samtidigt viktigt för hjärnhälsan att omega-3-fettsyrorna är i balans med omega-6-fettsyrorna.

Bor är ett spårämne som finns i många livsmedel och som tillskott. Även om bor ännu inte anses vara ett essentiellt näringsämne tyder ett antal studier på att bor har positiva effekter för en lång rad funktioner, däribland skeletthälsan, hjärnhälsan, könshormonerna, immunförsvaret, reglering av inflammation, kroppens reningssystem samt förebyggande av cancer. Så vilka livsmedel innehåller mest bor och hur mycket behöver vi?

Det finns ett samband mellan utbredd brist på D-vitamin och den ökande förekomsten av Parkinsons sjukdom (PS). I en översiktsartikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tittar författarna närmare på D-vitaminets betydelse för nervsystemet och hjärnhälsan. Det är därför relevant att ta tillskott som optimerar blodets nivå av D-vitamin i förebyggande syfte och som led i behandlingen av sjukdomen.

Schizofreni är förbundet med en kraftigt försämrad livskvalitet och kortare livslängd. Kost, näringsbrist och matsmältning spelar en roll i utvecklingen av sjukdomen. Detta framgår bland annat av en ny iransk studie där patienter med schizofreni fick tillskott med D-vitamin och probiotika i form av mjölksyrabakterier och bifidobakterier. Studien, som har publicerats i Neuropsychopharmacology Reports, avslöjade att tillskotten i fråga avsevärt kan förbättra den kognitiva förmågan hos schizofrena patienter. Författarna diskuterar också hur dessa tillskott kan reglera dopaminproduktionen, inflammation och tarm-hjärnaxeln, som berör kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.

D-vitamin ingår i uppbyggnaden av hjärnans struktur och funktioner. Enligt en större översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients har D-vitamin en särskilt viktig roll för barns och ungdomars mentala hälsa på grund av dess långsiktiga effekt. Ämnet är mycket aktuellt eftersom barns omfattande brist på D-vitamin ökar risken för ångest, depression, aggressivt beteende och andra mentala problem. Därför är det viktigt att barn och ungdomar får tillräckligt med sommarsol och nödvändiga tillskott i enlighet med den danska livsmedelsmyndighetens nya rekommendationer och barnens och ungdomarnas verkliga behov.

I takt med att fler och fler blir äldre är det också fler som drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar. Det tyder dock på att äldre personer som tar en daglig multivitamintablett kan förbättra minnet och bromsa kognitiv försämring. Detta framgår av en större metaanalys som har publicerats i tidskriften The American Journal of Clinical Nutrition. Sammantaget talar detta för att äldre ofta har ett större behov av vissa vitaminer och mineraler på grund av sämre upptag, försämrade enzymfunktioner, oxidativ stress och intag av läkemedel som stör utnyttjandet. Men vilken effekt har egentligen olika vitaminer och mineraler på hjärnhälsan?

Fet fisk och fiskoljor innehåller många omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, vår intelligens och den mentala hälsan. Men moderna kostvanor medför att många får för lite av dessa omega-3-fettsyror. Ett forskarteam från Storbritannien har nu funnit att tillskott med EPA-rika fiskoljor under 26 veckor förbättrar den mentala precisionen och reaktionstiden hos friska, unga vuxna. Så var inte fallet med DHA-rika fiskoljor, och det förvånade forskarna att EPA har större betydelse för dessa kognitiva färdigheter.

Fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som har flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Det visar sig också att medelålders som äter mer fet fisk eller tar tillskott med fiskolja får en förbättrad hjärnstruktur och kognitiva förmågor. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Neurology. Resultaten är häpnadsväckande, eftersom kognitiv funktionsnedsättning och demenssjukdomar är ett växande problem över hela världen som påverkar miljontals människor. Studien ligger dessutom i linje med en tidigare studie som visar att höga koncentrationer av DHA i de röda blodkropparna kan halvera risken för Alzheimers.

Den vanligaste hjärntumören kallas glioblastom och växer mycket aggressivt. Eftersom behandlingarna inte fungerar särskilt bra, och eftersom de flesta dör inom några år, bör mer göras under själva förebyggandet, där kosten spelar stor roll. Det tyder också på att B1-vitamin, B2-vitamin, B3-vitamin och folsyra (B9-vitamin) är associerade med en minskad risk att utveckla glioblastom. Detta framgår av en kinesisk befolkningsstudie. Forskarna kommer också in på hur dessa B-vitaminer har betydelse för hjärnhälsan och cancerförebyggande. Dessutom ska man vara medveten om vad som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av dessa B-vitaminer.

Det är allmänt känt att fet fisk och fiskoljor, som innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, är bra för hjärnhälsan. Som något relativt nytt har forskare från Singapore nu upptäckt att ytterligare en omega-3-fettsyra har en särskilt stor betydelse för hjärncellerna som är omgivna av skyddande myelinskidor. Enligt forskarna kan upptäckten bidra till att minska åldringsprocesser i hjärnan och leda till nya terapier vid behandling av neurologiska sjukdomar som multipel skleros, som kännetecknas av en minskad myelinbildning. Den nya studien har publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation.

- vilket ökar risken för trötthet, sömnbesvär, demens och andra neurologiska sjukdomar

Enligt en ny stor studie från Irland lider en stor andel av befolkningen över 50 år brist på B12-vitamin och folsyra. Detta ökar risken för åtskilliga kroniska sjukdomar och förlust av kognitiva funktioner, eftersom vitaminbristen inte upptäcks och behandlas. Eftersom det finns många anledningar till att äldre lider brist på B12-vitamin och folsyra rekommenderar forskarna därför att huvudnäringsämnena berikas. Man kan också överväga koständringar eller tillskott för att vara på den säkra sidan i tid.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.