Sambandet mellan magnesiumbrist, övervikt, diabetes och metaboliska störningar

Magnesium ingår i hundratals enzymer involverade i energiomsättningen, sockermetabolismen, nervsystemet och många andra grundläggande processer. Magnesiumbrist är dock vanligt och det finns växande bevis för att detta är involverat i en mängd metaboliska störningar som övervikt, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och låga nivåer av kronisk inflammation som uppträder vid de flesta kroniska sjukdomar. Det tyder samtidigt på att ett högt intag av magnesium genom kosten eller tillskott kan förebygga eller motverka dessa metaboliska störningar. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på magnesiumbristens roll i utvecklingen av de utbredda metaboliska störningarna. Författarna kommer också in på hur utarmad jord, ensidig kost, dåligt upptag, insulinresistens, läkemedel, alkoholmissbruk och stress kan leda till magnesiumbrist.

Magnesium är ett av de mineraler vi har störst behov av och det finns framförallt i grov och grön kost som fullkorn, korn, nötter, banan, kål, spenat, avokado, andra grönsaker samt tofu och mörk choklad. Omkring hälften av kroppens magnesium finns i skelettet. Resten finns i muskler, nervvävnad, blodkärl och annan mjukvävnad, där det är involverat i över 300 enzymprocesser. Sammantaget är magnesium viktigt för följande:

• Syntes av RNA och DNA
• Kolhydrat- och fettomsättning
• Insulinkänslighet
• Cellmembranens stabilitet
• Kalcium- och benmetabolism
• Nervsystem
• Immunförsvar

Aktivering och utnyttjande av D-vitamin

Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är de officiella dagliga rekommendationerna 300 mg för kvinnor och 350 mg för män. Men det visar sig att magnesiumbrist är mycket utbrett i den ”västerländska kosten” på grund av odlingsmetoder, raffinering och ensidiga kostvanor. Dåligt upptag, tarmsjukdomar, insulinresistens, diabetes, nedsatt njurfunktion, graviditet, alkoholmissbruk, vattendrivande läkemedel och stress kan också leda till magnesiumbrist.
Det är dessutom svårt att mäta magnesiumbrist med ett vanligt blodprov eftersom mineralet främst finns inuti cellerna. Därför är det bättre med helblodsprov.
Tidiga tecken på magnesiumbrist kan vara trötthet, muskelspänning, förstoppning, kramper eller sömnlöshet. Det är också påvisat att magnesiumbrist är kopplat till hjärt-kärlsjukdomar (arytmier, hjärtsvikt, stroke), huvudvärk, luftvägssjukdomar och depression.
Under de senaste åren har ett stigande fokus lagts på huruvida magnesiumbrist också hänger samman med olika metaboliska störningar som övervikt, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck, förändringar i fettomsättningen, åderförkalkning och högre risk för hjärt-kärlsjukdomar. De patologiska tillstånden i fråga kännetecknas alla av en låg grad av kronisk inflammation. I den nya översiktsartikeln har författarna därför tittat närmare på magnesiumets roll vid dessa metaboliska störningar.

• Man antar att 30–50 procent i västvärlden får i sig för lite magnesium genom kosten.

Magnesium och övervikt

Enligt WHO lider nästan två miljarder människor av övervikt och 650 miljoner av fetma med ett BMI på över 30. Fetma kännetecknas också av för stort midjemått, där det farliga viscerala fettet sitter mellan tarmarna.
Flera studier pekar på att intaget av magnesium är omvänt relaterat till risken att utveckla övervikt – både hos barn och vuxna. Studier har också visat att överviktiga kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom har lägre magnesiumkoncentrationer.
Brist på magnesium kan alltså gå ut över en lång rad metaboliska processer som påverkar blodsockret, vikten och hormonbalansen.
Flera studier tyder redan på att tillskott med magnesium till överviktiga kan minska midjemåttet och skydda mot viktökning. Men det finns fortfarande ett behov av fler studier på området. I samband med viktminskning kan det även vara lämpligt att gå över till en grov och grön kost med mindre kolhydrater, bra fetter och tillräckligt med protein för att stabilisera blodsockret.

Magnesium och högt blodtryck

Högt blodtryck ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Enligt WHO lider 1,9 miljarder vuxna mellan 30–79 år av högt blodtryck och antalet ökar fortfarande. Man antar att nästan hälften inte har en aning om att de har högt blodtryck, vilket kan vara en tickande bomb för hälsan.
Magnesiumets förmåga att reglera blodtrycket beror bland annat på att det finns i cellmembranen där det reglerar cellernas kalciumupptag. Följaktligen bör det mesta av kalciumet lagras in i skelettet, medan kalciumkoncentrationen bör vara mycket låg i blodkärl, muskler och annan mjukvävnad. För om för många kalciumjoner strömmar in i dessa celler blir de överstimulerade, vilket orsakar olämpliga sammandragningar och cellstress. Hos patienter med högt blodtryck har man således funnit ökade koncentrationer av kalcium och för låga koncentrationer av magnesium i cellmembranen.
I den nya översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier där tillskott med magnesium kan sänka det systoliska och diastoliska blodtrycket avsevärt.

• Balansen mellan kalcium och magnesium är mycket viktig.
• För mycket kalcium och för lite magnesium ökar risken för cellstress och många metaboliska störningar.

Magnesium, metaboliskt syndrom och diabetes

Metaboliskt syndrom är en utbredd metabolisk sjukdom som kommer smygande. Den karaktäriseras av insulinresistens, högt blodtryck, förhöjt fettinnehåll i blodet, ett alltför stort midjemått och ökad risk för typ 2-diabetes.
Prevalensen av metaboliskt syndrom stiger med åldern. Alltså har knappt var tionde i 20-årsåldern metaboliskt syndrom, medan det är 40 procent i 60-årsåldern.
Studier har visat att upp till hälften (13,5–47,7 procent) med båda typerna av diabetes lider brist på magnesium. Man antar i detta sammanhang att magnesiumbrist bidrar till de metaboliska störningarna, eftersom magnesium har betydelse för insulinkänsligheten och omsättningen av kolhydrater.
Studier tyder alltså på att en låg nivå av magnesium i serum har ett negativt samband med BMI och diabeteskomponenter som insulinnivå, insulinresistens, fasteblodsocker och långtidsblodsocker (HbA1c).
I översiktsartikeln hänvisar författarna bland annat till en metaanalys som visat att ett högre intag av magnesium är förknippad med en lägre risk att utveckla metaboliskt syndrom.
Det tyder dessutom på att patienter med typ 2-diabetes tenderar att utsöndra för mycket magnesium genom urinen, så att det blir en ond cirkel.
Av samma anledning kan diabetiker ha ett behov av magnesium som är högre än de officiella rekommendationerna.

Magnesium, kolesterol och fettomsättning

Metaboliskt syndrom kännetecknas av en förhöjd nivå av triglycerider och LDL-kolesterol. Detta händer vanligtvis när levern översvämmas med för många kolhydrater, så att den kan liknas vid en fettfabrik.
Metaboliskt syndrom kännetecknas också av insulinresistens och en förhöjd insulinnivå som medför en låg grad av kronisk inflammation. Detta påverkar kroppen med för många fria radikaler. En av de farligaste skadliga effekterna är när de fria radikalerna angriper kolesterolet, så att det inte längre kan användas för uppbyggnad av cellmembran och bildning av steroidhormoner, D-vitamin, Q10 och så vidare. Det som sedan händer är att det oanvändbara, härskna kolesterol äts upp av vita blodkroppar och lagras in i kärlväggen som skumceller. Det är alltså det oxiderade härskna kolesterolet som är skadligt för hälsan och som banar väg för åderförkalkning.
Flera studier har redan visat att det finns ett direkt samband mellan brist på magnesium och störningar i fettomsättningen. Man har således funnit att 65,6 procent av patienterna med metaboliskt syndrom hade låga magnesiumnivåer i blodet, medan det bara var 4,9 procent i den friska kontrollgruppen.
Man antar att tillskott med magnesium kan förbättra fettomsättningen på flera parametrar.

Magnesium och inflammation

Den akuta inflammationen är en naturlig reaktion på infektioner och cellskador. Men eftersom inflammationer alltid är förknippade med bildandet av fria radikaler är det viktigt att dessa kontrolleras och inte drar ut på tiden.
I detta sammanhang kännetecknas åldrandeprocesser, metaboliskt syndrom, typ 2-diabetes och de flesta kroniska sjukdomar av en låg grad av kronisk inflammation, vilket är mycket skadligt för hälsan. För kronisk inflammation påverkar hela tiden kroppen med för många fria radikaler som inte bara angriper kolesterolet utan också skapar kedjereaktioner som skadar celler och vävnader.
Vid låg grad av kronisk inflammation kan det finnas en förhöjd nivå av biomarkörer som CRP, vita blodkroppar, fibrinogen, IL-6 och TNF-α. Flera studier har efter hand visat att koncentrationen av dessa markörer beror på kroppens magnesiumstatus.
Det tyder på att magnesium påverkar inflammationsprocesserna via flera mekanismer. Den ena mekanismen är att blockera cellernas kalciumkanaler så att de inte svämmar över med kalciumjoner. Om cellerna innehåller för många kalciumjoner kan de utsöndra för många proinflammatoriska markörer som CRP, IL-6 och TNF-α.
Dessutom kan magnesiumbrist orsaka systemisk stress i kroppen, vilket påverkar nervsystemet och andra system som RAAS (renin–angiotensin–aldosteron-systemet).
I den nya metaanalysen, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, hänvisar författarna till flera studier där tillskott med magnesium har en positiv effekt på regleringen av inflammationer.
Det ska också tilläggas att magnesiuminnehållande enzymer är avgörande för att den D-vitaminform som vi bildar från solen eller får från tillskott ska kunna omvandlas till den aktiva formen. Det betyder med andra ord att magnesium är avgörande för att D-vitamin också kan motverka en låg grad av kronisk inflammation via andra mekanismer. Det tyder således på att effekten av magnesiumtillskott är störst om man samtidigt är välförsedd med D-vitamin.

• Det är bäst att få i sig en del magnesium genom en grov och grön kost, eftersom detta också bidrar med fibrer och andra näringsämnen.
• Tillskott med magnesium bör vara av god kvalitet som kan tas upp av kroppen.
• Den optimala effekten av magnesium kräver också tillräckligt med D-vitamin.

Krom, blodsocker och metaboliska störningar

Metaboliska störningar kännetecknas ofta av ett rubbat blodsocker. I följande artikel kan du läsa mer om hur krom och enkla kostförändringar bidrar till att reglera blodsockret och vikten.

»Kan hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression orsakas av krombrist?«

Referenser:

Ligia J Dominguez et al. The Role of Magnesium in the Pathogenesis of Metabolic Disorders. Nutrients 2022 May

Nicola Veronese et al. Effect of Magnesium Supplementation on Inflammatory Parameters: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Nutrients 2022.

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Metabolisk syndrom - Patienthåndbogen på sundhed.dk

Samfundsøkonomien og diabetes | Forskning | Samfund