D-vitamin har en förbisedd betydelse för immunförsvaret, och brist ökar risken för bakteriell lunginflammation med upp till 60 procent. Detta framgår av en stor dansk studie från Herlev Hospital, Gentofte Hospital och Köpenhamns universitet, där man har undersökt 116 000 deltagare. Eftersom många äldre, cancerpatienter och andra kroniskt sjuka är särskilt utsatta för luftvägsinfektioner, och eftersom bakteriell lunginflammation kan vara livshotande, ser forskarna nu en potential i att tillhandahålla tillskott med D-vitamin vid förebyggande, en åtgärd som ska undersökas ytterligare.

- ett förbisett sammanhang

I kampen mot covid-19 ligger det mest fokus på hygien, munskydd, nedstängningar och försenade vacciner. Men under flera månader har ett antal forskare argumenterat för nödvändiga tillskott med D-vitamin under vinterhalvåret för att bromsa de nya vågorna av covid-19. Detta beror på att D-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvaret, och att brister alltid har bidragit till säsongsbetonade virusinfektioner. Samtidigt ser vi att de grupper som är mest sårbara för covid-19 är just de grupper där brist på D-vitamin är vanligast – däribland äldre, vårdhemsboende, personer med mörk hy, överviktiga, diabetiker och andra med kroniska sjukdomar. Den brittiska regeringen tillhandahåller redan gratis tillskott till sårbara grupper. Detta framgår bland annat av en artikel i Daily Mail och en översiktsartikel publicerad i British Medical Journal. Men varför är D-vitamin så viktigt för immunförsvaret, varför uppstår brister särskilt i sårbara grupper, och hur mycket har vi egentligen behov av? Och räcker det med nya vacciner om covid-19 muterar?

- så kom ihåg relevanta tillskott under hela vinterhalvåret

Covid-19 uppför sig mycket ovanligt, från ofarligt till livshotande. Forskare från Oak Ridge National Laboratory i Tennessee har nyligen genomfört en omfattande genetisk analys som avslöjar en ny hypotes – bradykinin-hypotesen – som förklarar varför covid-19 angriper som den gör, varför det uppstår olika symtom, och varför vissa grupper är mer sårbara än andra. Bradykinin-hypotesen stöder också varför det är så viktigt att få tillräckligt med D-vitamin i förebyggandet och som led i en eventuell behandling. Det är samtidigt ett faktum att brist på D-vitamin blir allt vanligare under vinterhalvåret, vilket kan bidra till nya vågor av covid-19 och ökad risk för komplikationer.

Det är inte en tillfällighet att många människor smittas med virusinfektioner under vintermånaderna. Detta beror nämligen på brist på D-vitamin, som vi inte längre kan bilda från solen eftersom den står för lågt. Danska forskare har funnit hur D-vitamin aktiverar immunsystemet, och enligt en stor metaanalys kan tillskott förebygga förkylning, influensa och närliggande komplikationer.
D-vitamin kan också motverka inflammatoriska tillstånd, såsom bronkit och ledsmärta, som många lider av på vintern. Men hur mycket behöver vi egentligen?

- och ge en trovärdigare bild över tid

Alla kroppens celler behöver D-vitamin. Men brist är vanligt, och listan över sjukdomar det kan medföra växer stadigt. Enligt en ny studie från Trinity College i Dublin kan D-vitamin nu mätas i håret, och detta kan avslöja stora svängningar under året som inte framgår av vanliga blodprov. Forskarna ser därför en stor potential i den nya mätningen, som också kan användas på historiska populationer som de gamla egyptierna eller forntidsdjur som mammutar.

Tillskott med D-vitamin i kombination med vanlig astmamedicin kan halvera risken för astmaanfall som kräver sjukhusbehandling. Detta framgår av en ny metaanalys från Queen Mary-universitetet i London (QMUL). Brist på D-vitamin, som är vanligt på de norra breddgraderna, kan i sig öka risken för astma. Därför finns det all anledning att täcka behovet av D-vitamin under hela året om du vill skydda dina luftvägar.

D-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret. Vi kan därför förvänta oss nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner under vintern, eftersom bristerna blir vanligare och vacciner har begränsad effekt. D-vitamin motverkar även hyperinflammation, som gör virusinfektioner farliga. Dessutom motverkar D-vitamin de kroniska inflammationer som uppstår vid ledgikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar. Flera studier har efterhand avslöjat ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin i blodet och dessa sjukdomar. I en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Biochemistry tittar forskarna närmare på vetenskapliga data om riskfaktorerna vid brist på D-vitamin och fördelarna med att ta tillskott i samband med covid-19, ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar.

– och sekundära komplikationer

Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?

Intensivvårdsinlagda patienter lider ofta av brist på D-vitamin. Detta resulterar i fler komplikationer, längre vistelse på intensivvårdsavdelningen och högre dödlighet jämfört med patienter som har tillräckligt med D-vitamin i blodet. Detta framgår av en iransk studie från tre sjukhus publicerad i BMJ Nutrition. Det är också problematiskt att många äldre och kroniskt sjuka lider brist på D-vitamin.

Under vintermånaderna drabbas fler av luftvägsinfektioner vilket ofta beror på brist på D-vitamin, som är av avgörande betydelse för immunförsvaret. Dessutom reglerar D-vitamin inflammationsprocesser, så att infektioner inte blir komplicerade eller livshotande. I en ny översiktsartikel har forskarna tittat närmare på vilken betydelse D-vitamin har vid förebyggande och kontroll av akuta luftvägsinfektioner som covid-19 och influensa, med särskilt fokus på barn och unga. Forskarna uppmärksammar samtidigt att många behöver större tillskott som optimerar blodets nivå.

D-vitamin har en avgörande betydelse för hälsan på flera fronter. Mest fokus ligger på skelettet, och många i sjukvården känner inte till de andra livsviktiga funktionerna. Därför har ungefär hälften av världens befolkning en låg nivå av D-vitamin i blodet vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, luftvägsinfektioner som covid-19 och tidig dödlighet. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Författarna påpekar också att forskning om D-vitamin ofta är bristfällig eller missvisande eftersom man koncentrerar sig på tillskott snarare än innehållet i blodet av D-vitaminformen 25(OH)D. I flera studier har man alltså gett för små doser eller doser under för korta perioder som inte har optimerat nivån. Det verkar också som om innehållet av 25(OH)D i blodet bör vara över 75 nmol/l om det ska skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer och tidig dödlighet. Eftersom detta gränsvärde är högre än de officiella gränsvärdena rekommenderar författarna större tillskott för att uppnå de optimala nivåerna.

Fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som bland annat har betydelse för utvecklingen av barnets hjärna och immunförsvar. Gravida kvinnor som äter fet fisk flera gånger i veckan eller tillskott med fiskoljor ger fostret skydd mot utveckling av astma senare i livet. Det framgår av två studier från University of South Florida i Tampa, USA. Gravida måste dock undvika rovfiskar såsom tonfisk, som är förorenade med kvicksilver. Och om man inte gillar fet fisk eller inte äter tillräckligt med fisk är det lämpligt att äta tillskott.

Covid-19 utgör ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och ekonomin, eftersom det fortfarande saknas vacciner och effektiv behandling. När covid-19 blir livshotande beror det främst på att immunförsvaret överreagerar med cytokinstorm och hyperinflammation som förstör frisk vävnad i lungorna, kretsloppet och på andra ställen. Äldre och hjärtsviktpatienter har redan i förväg en låg grad av kronisk, okontrollerad inflammation, som brist på näringsämnen bidrar till och som gör dem mer sårbara. Detta gäller även personer med metaboliskt syndrom och diabetes, varav många är överviktiga. Därför har en grupp forskare anslutna till universitet och forskningscentra i Norge, Sverige och Ryssland granskat den vetenskapliga litteraturen på området med fokus på huruvida tillskott med D-vitamin, selen och zink kan förhindra att en infektion med covid-19 eskalerar och blir livshotande.

- och förebyggande av cancer

Magnesium har bland annat betydelse för ett välfungerande immunförsvar och reglering av inflammatoriska processer som är avgörande för en god hälsa. Det tyder således på att magnesium bidrar till att skydda mot covid-19 och andra infektioner samt utveckling av cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Journal of Health, Population and Nutrition där författarna tittar närmare på magnesiumets olika mekanismer. Samtidigt är det problematiskt att den moderna raffinerade kosten, stress, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia och många läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.

D-vitaminbrist är vanligast under vintermånaderna, och det bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner. Samtidigt lider många äldre, mörkhyade, vårdhemsboende och diabetiker ofta en kronisk brist, vilket gör dem mer sårbara. Sedan våren 2020 har flera studier efter hand visat att brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektioner, akut andningssvikt (ARDS), intensivvårdsinläggning och dödsfall. Det framgår också av en ny metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health. Det framgår också att de danska gränsvärdena för D-vitamin i blodet tydligen är för lågt satta. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

- vilket ökar risken för covid-19-infektion, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död

Den höga sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Men personer med mörk hy har svårare att bilda tillräckligt av vitaminet på våra breddgrader. Därför riskerar de mycket lätt att få kronisk brist på D-vitamin. Det har allvarliga hälsomässiga konsekvenser, som i värsta fall är livshotande. Detta framgår av flera studier.

Australiensiska forskare kommer nu att inleda den första kliniska studien för att testa effekten av intravenös behandling med zink till covid-19-patienter. För det första är zink viktigt för immunförsvarets kapacitet. För det andra kan zink motverka organskador som orsakas av brist på syretillförsel till cellerna och hyperinflammation. För det tredje är zinkbrist utbrett – särskilt bland utsatta grupper som äldre och kroniskt sjuka.

Enligt en ny omfattande studie, baserad på ett antal systematiska översiktsartiklar och metaanalyser, ökar den utbredda bristen på D-vitamin risken att bli smittad av covid-19, drabbas av allvarliga komplikationer och dö till följd av ett urspårat immunförsvar. Samtidigt tyder det på att tillskott med D-vitamin kan minska svårighetsgraden och dödligheten bland patienter som är smittade med covid-19. I detta sammanhang är det också viktigt att tillskott optimerar blodnivån.

Det är särskilt äldre och kroniskt sjuka som är sårbara för covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Det är också ett faktum att brist på essentiella näringsämnen försämrar immunförsvaret, vilket kan få allvarliga hälsokonsekvenser oavsett om man är vaccinerad eller inte. En stor studie av 19 europeiska länder har nämligen nu visat att låga nivåer av D-vitamin i blodet ökar risken för komplicerade covid-19-infektioner, sjukhusvistelser och dödsfall. Enligt forskarna är det därför nödvändigt att diskutera och optimera befolkningens D-vitaminstatus, vilket även gäller förmågan att stå emot framtida pandemier.

Coronakrisen har kastat nytt ljus över behovet av ett starkt immunförsvar, som på sikt kan skydda oss mot virusinfektioner och relaterade komplikationer. Selen spelar en avgörande roll på flera fronter. Men tyvärr är brist vanligt, vilket ökar risken för infektioner och komplikationer. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften International Journal of Molecular Sciences, tittar författarna närmare på selenets roll vid olika virusinfektioner som influensa, hiv och hepatit, och med särskilt fokus på covid-19.
Syftet med översiktsartikeln är att informera om nya näringsstrategier som på sikt bidrar till ett starkt och välfungerande immunförsvar – särskilt mot covid-19 och andra virustyper som muterar hela tiden. Men hur mycket behöver vi egentligen?

Över hela världen läggs det fortfarande fokus på bättre förebyggande och behandling av covid-19, eftersom vacciner har en begränsad effekt. Samtidigt är det relevant att förstå varför infektionen är ofarlig för de allra flesta, och varför en liten minoritet utvecklar ARDS (Acute respiratory distress syndrome), som är komplicerat och kännetecknas av hyperinflammation. Det är alltså ett rubbat och överaktivt immunförsvar som är det verkliga problemet när infektionerna blir livshotande. Ett stort antal studier har redan visat att brist på D-vitamin ökar risken för smitta med covid-19 och intensivvårdsinläggning, och att tillskott har en terapeutisk potential. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Clinical and Molecular Allergy, tittar forskarna närmare på den synergieffekt som finns mellan D-vitamin, magnesium och zink i relation till reglering av immunförsvaret och som en terapeutisk potential vid behandling. Man bör också vara välförsedd med selen eftersom brist är vanligt.

Zink har flera funktioner inom immunförsvaret, och zinkbrist ökar risken för infektioner och diarré, vilket på världsplan är orsaken till utbredd sjuklighet och dödlighet. Zinkbrist ökar också risken för att influensainfektioner utvecklar komplikationer som bakteriell lunginflammation, vilket är en vanlig dödsorsak. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physiological Reports. Forskarna antar därför att zink spelar en central roll i försvaret av olika luftvägsinfektioner, däribland covid-19. Samtidigt måste man vara medveten om att en ensidig kost, åldringsprocesser, alkoholism, tarmsjukdomar och flera läkemedelstyper kan öka behovet av zink på grund av bristande tillförsel eller dåligt upptag.

Förkylning är en utbredd och smittsam virussjukdom som vanligtvis varar i ungefär en vecka. Men om motståndskraften är mycket dålig kan komplikationer som bihåle-, öron- och lunginflammation också uppstå. Det innebär därför att förkylning kostar många sjukdagar, vilket är en stor socioekonomisk börda. Det tyder dock på att zinktillskott kan minska antalet sjukdagar. Förebyggande åtgärder bör också inriktas på att få i sig tillräckligt med D-vitamin på grund av interaktioner med zink.

Kroppens immunförsvar är av avgörande betydelse för hur vi reagerar på en infektion med covid-19. De flesta får följaktligen inga eller bara lindriga till måttliga symtom, medan sjukdomen kan vara komplicerad och livshotande för ett fåtal utsatta grupper. Flera studier har efter hand visat att immunförsvaret behöver en mängd vitaminer och mineraler för att fungera optimalt. I samband med detta har en metaanalys nu visat att tillskott med zink minskar dödligheten hos covid-19-patienter. Samtidigt är det problematiskt att många äldre, kroniskt sjuka och andra utsattinfektionssjukdomar a grupper ofta lider brist på zink, eftersom detta spårämne inte bara är viktigt för ett välfungerande immunförsvar utan också skyddar celler och vävnader mot skador orsakade av oxidativ stress.