K-vitamin minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar

- som fortfarande är den största dödsorsaken

Kostens innehåll av K1- och K2-vitamin minskar risken för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdomar via flera mekanismer. Men det har gjorts relativt få studier som visar på sambandet. I en dansk studie, publicerad i Journal of the American Heart Association, har forskarna därför tittat närmare på hur kostens innehåll av de två K-vitaminerna hänger samman med sjukhusinläggningar på grund av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Men hur motverkar K-vitamin åderförkalkning, och hur mycket behöver vi egentligen?

Åderförkalkning beror på avsättningar av kalcium, oxiderat LDL-kolesterol och fett på insidan av artärerna (pulsådrorna), som förtjockas. Med tiden försämras blodtillförseln och blodplättarna har lättare att förorsaka blodproppar. Förändringarna ses särskilt i hjärtats kranskärl (aorta) och i hjärnans, njurarnas och benens artärer.
Åderförkalkning är fortfarande den vanligaste dödsorsaken på världsplan, trots riktlinjer för en hälsosam livsstil och intag av vissa typer av läkemedel som syftar till att minska risken.
Hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning kallas även aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom (ASCVD), och det finns flera orsaker, vilket framgår av följande:

1.Inflammation och oxidativ stress
Kronisk inflammation, som är den röda tråden i många kroniska sjukdomar, skapar en grogrund för oxidativ stress där fria radikaler angriper det livsviktiga kolesterolet så att det härsknar. Eftersom det härskna kolesterolet inte kan användas till de många funktionerna i kroppen, äts det av vita blodkroppar som är inbäddade i kärlväggen i form av kolesterolhaltiga skumceller.

2. Metaboliskt syndrom och diabetes 2
Vid metaboliskt syndrom producerar levern för många fettämnen, särskilt från kolhydrater som fruktos. Tillståndet kännetecknas av insulinresistens, högt blodtryck, högt kolesterol/dyslipidemi och bukfetma (äppelform). Metaboliskt syndrom är ett förstadium till typ 2-diabetes.

3. Nedsatt homeostas
Inom biologin är homeostas den dynamiska jämvikt som säkerställer att den inre miljön hålls inom snäva gränser. Försämring av homeostasen kan förekomma inom flera system och organ.

4. Artärförkalkning
Ansamling av kalcium i artärerna på grund av felaktig fördelning. Cirka 99 procent av kroppens kalcium bör finnas inlagrat i ben och tänder, medan bara en procent används för metaboliska funktioner.

Fakta om K-vitamin

K-vitamin finns i två former med vitt skilda funktioner.

K1-vitamin (fyllokinon) finns i synnerhet i mörkgröna grönsaker som persilja, spenat, kål och bönor, men vi tar bara upp cirka 10 procent från maten. En väl fungerande tarmflora kan omvandla K1- till K2-vitamin, men mängderna är ofta begränsade.
K1-vitamin är viktigt för blodets koagulering.

K2-vitamin (menakinon K4-K10) finns bara i fermenterade produkter som surkål, kefir, mjuka ostar som brie och den japanska sojaprodukten natto, där vitaminet bildas av bakterier under fermentering.
K2-vitamin aktiverar proteinet Matrix Gla-protein, MGP, som finns i blodkärlen. MGP binder kalcium och avlägsnar det därmed från artärerna.
K2-vitamin aktiverar dessutom proteinet osteokalcin, som lagrar in kalcium i skelettet.
På detta sätt kan K2-vitamin motverka både åderförkalkning och benskörhet.

Studier har visat att det finns ett omvänt samband mellan biomarkörer för K-vitamin och risken att drabbas av åderförkalkning. Studier visar också att tillskott med K-vitamin ökar cirkulerande markörer. Därför tyder det på att K-vitamin kan förebygga åderförkalkning. Ändå har studier om K1-vitaminintag och åderförkalkning varit otillräckliga. Och även om en holländsk befolkningsstudie har visat att ett högt intag av K2-vitamin genom kosten minskar risken för åderförkalkning, vet man inte om detta är fallet i andra befolkningar.
Två nyare metaanalyser har redan visat att brist på K-vitamin ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet. Men det har funnits ett behov av fler studier för att bekräfta dessa observationer och för att förstå K-vitaminets biokemiska effekt.

Den nya danska studien bekräftar K-vitaminets betydelse för en hälsosam cirkulation

I den nya danska befolkningsstudien tittade forskarna närmare på deltagare som i utgångsläge inte led av någon hjärt-kärlsjukdom. Dessa rekryterades från den stora danska studien ”Kost, cancer och hälsa”. Deltagarna skulle fylla i frågeformulär angående sina kostvanor, och deras intag av K1- och K2-vitamin bedömdes utifrån detta. Dessutom följdes deltagarna upp för att se vem som senare lades in på sjukhus med aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom såsom ischemisk hjärtsjukdom, ischemisk stroke eller perifer artärsjukdom.
Av de 53 372 danskar med en medelålder på 56 år blev 8 726 inlagda med de aktuella hjärt- och kärlsjukdomarna inom loppet av en uppföljningsperiod på 21 år.
Det visade sig att de deltagare som hade högst intag av K1-vitamin löpte 21 procent lägre risk att bli inlagda med hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med de deltagare som intog minst K1-vitamin. På samma sätt visade det sig att de deltagare som hade högst intag av K2-vitamin löpte 14 procent lägre risk att läggas in för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de deltagare som intog minst K2-vitamin.
Forskarna drar därför slutsatsen att en kost rik på K1- och K2-vitamin minskar risken för att utveckla aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar.
Det bör också tilläggas att en kost rik på K1- och K2-vitamin även bidrar med fibrer och andra viktiga näringsämnen.
Den nya studien har publicerats i tidskriften Journal of the American Heart Association.

Hur mycket K-vitamin behöver vi?

När det gäller K1-vitamin är RI för vuxna satt till 75 mikrogram, och det finns inget fastställt RI för intag av K2-vitamin.
Även om det optimala dagliga intaget av K2-vitamin fortfarande behöver klargöras, tyder andra studier på att vi med fördel kan inta mycket högre doser som 75–180 mikrogram, och att det inte medför några biverkningar.
K2-vitamin finns i olika former. Det visar sig att K2 MK-7 stannar kvar mycket längre i kroppen och har en bättre effekt på kalciumfördelningen. Därför rekommenderas tillskott med K2-vitamin som innehåller just denna speciella form.
Patienter som tar blodförtunnande läkemedel som Marevan (K-vitaminantagonister) bör dock ha ett jämnt intag av K-vitamin genom kosten och bör inte ta tillskott med K-vitamin.

Modern kost och läkemedel medför stor brist

Även om brist på K-vitamin anses sällsynt tyder annan forskning på att brist på K2-vitamin är mycket vanligt. Utöver ensidig kost kan brist på K2-vitamin också uppstå vid dålig tarmflora och långvarig användning av läkemedel som antibiotika, syraneutraliserande läkemedel, acetylsalicylsyrapreparat, kolesterolsänkande läkemedel och preparat med warfarin (Marevan/Waran) samt Dikumarol, som verkar som K-vitaminantagonister mot blodproppar.

Referenser:

Jaime W. Bellinge et al. Vitamin K Intake and Atherosclerotic Cardiovascular Disease in the Danish Diet Cancer and Health Study. Journal of the American Heart Association. 7 Aug. 2021

Stephen Daniells. New Study show importance of vitamin K for vascular function. Nutraingredients.com 2020

S. Thamratnopkoon et al. Correlation of Plasma Desphosporylated Uncarboxylated matrix Gla Protein with Vascular Calcification and Stiffness in Chronic Kidney Disease. Nephron. 2017 Published online.

M. Sardana et al. Inactive Matrix GLA-Protein and Arterial stiffness in Type 2 diabetes Mellitus. American Journal of Hypertension 2016