- vilket har allvarliga hälsomässiga konsekvenser

Enligt den amerikanska biokemisten Bruce Ames beror åldringsprocesser till stor del på brist på näringsämnen. En viktig orsak är att upptaget och utnyttjandet av vitaminer och mineraler försämras med ålder. Det finns också ett antal läkemedel som hämmar utnyttjandet av näringsämnen. Som ett resultat blir många enzymprocesser långsammare och cellerna mer sårbara, så att vi lättare blir sjuka. Ändå kan man göra mycket själv genom att optimera intaget och utnyttjandet av näringsämnen, där särskilt B12-vitamin, D-vitamin, kalcium, järn, selen och zink bör nämnas. Vi tittar också närmare på Q10 för energiomsättningen och melatonin för en god sömn, eftersom egenproduktionen minskar med åldern.

Extrem trötthet, hopplösa bantningskurer, humörsvängningar, torr hud, förstoppning, svullen hals och många andra symtom kan orsakas av Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning. Sjukdomen, som utvecklas långsamt, är på frammarsch. Det finns också andra ämnesomsättningssjukdomar, som Graves sjukdom, som medför förhöjd ämnesomsättning. I en ny översiktsartikel publicerad i Nutrients har författarna tittat närmare på hur jod, selen, järn, zink, D-vitamin och andra näringsämnen spelar en avgörande roll för sköldkörteln, bildandet av olika ämnesomsättningshormoner samt regleringen av kroniska inflammationstillstånd i sköldkörteln. Det är samtidigt problematiskt att miljarder människor världen över lider brist på ett eller flera näringsämnen som har betydelse när det gäller att förebygga och behandla vanliga ämnesomsättningssjukdomar. Brist på essentiella näringsämnen kan också förklara varför många människor under medicinsk behandling fortsätter att må dåligt. Matsmältningen och en särskild födoämneskänslighet kan också spela en roll.

- ta reda på vad du kan äta och göra så att du får mer energi

Om du lider av irriterande trötthet, koncentrationssvårigheter, bristande överskott, blekhet, andnöd, yrsel, köldkänslighet, återkommande infektioner, blodbrist eller problem med hud, hår och naglar kan det vara så att du lider brist på järn, vilket bör utredas närmare. Det är särskilt fertila kvinnor, äldre och veganer som lider brist på det livsviktiga mineralet. Men spädbarn, tonåringar, idrottare, mjölkdrickare och många andra kan också hamna i underskott. I det följande kan du därför läsa mer om hur du får i dig mer järn genom kosten – oavsett om du är köttätare, fiskätare eller vegan, och hur du bättre kan ta upp det.

Fler och fler blir veganer och det råder delade meningar bland experter om huruvida denna växtbaserade kost är lämplig för barn. Men nu har en grupp polska forskare funnit att barn som äter vegankost i genomsnitt är lägre till växten, och de har även lägre skelettäthet jämfört med barn som får kött och mejeriprodukter. Barn på vegankost löper också en högre risk att drabbas av brist på aminosyror, B12-vitamin, D-vitamin, A-vitamin, järn, selen, jod och omega-3-fettsyran DHA. Detta framgår både av den polska studien och tidigare studier. För växande barn är det särskilt viktigt att de får i sig tillräckligt med näringsämnen för musklerna, skelettet, hjärnan och en mängd olika enzymprocesser. Vegankost till barn bör därför kompletteras med relevanta tillskott som kompenserar för bristerna.

När våra förfäder jagade åt de upp hela djuret från nos till svans. Delikatesserna var inälvsmat som lever, hjärta och njurar, som innehåller många viktiga näringsämnen. I västvärlden äter vi framför allt muskelkött, och djuren har ofta fått ett onaturligt foder som inte ger det optimala näringsvärdet. Detta bidrar till bristtillstånd och obalanser mellan amino- och fettsyror. I det följande kan du läsa mer om hur inälvsmat, benmärg och benextrakt innehåller viktiga aminosyror, B12-vitamin, järn, selen, Q10, kalcium, magnesium, kollagen, glukosamin, CLA och andra speciella näringsämnen. Du kan också läsa mer om varför det rent näringsmässigt kan löna sig att välja ekologiskt och produkter från djur som gått på bete.

Efter födseln ställs stora krav på moderns anpassningsförmåga och resurser. Det finns också en anledning till att ”amningshjärnan” växer. Men många nyblivna mödrar får tyvärr så kallad babyblues, och cirka 10 procent utvecklar en påtaglig förlossningsdepression som kräver omedelbar behandling. Här bör man alltid fokusera på orsakerna, som inkluderar graviditetsförloppet samt hormonella, biologiska, sociala och känslomässiga förändringar.
Nyblivna mödrar behöver också vissa näringsämnen som ofta förbises. Därför tittar vi här närmare på relevanta tillskott plus några andra enkla åtgärder, som i olika studier har visat sig ha en positiv effekt på humöret och hormonbalansen. Det är också en bra idé att vara välförsedd med dessa näringsämnen under graviditeten, eftersom de minskar risken för att utveckla en förlossningsdepression.

Blodbrist är ett globalt och stigande problem som orsakar trötthet, hjärtklappning, nedsatt motståndskraft och många andra allvarliga symtom. Järnbrist är en känd orsak, och det tyder nu på att det också finns ett samband mellan magnesiumbrist och blodbrist, särskilt bland kvinnor och äldre. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition. Forskarna kommer närmare in på hur magnesium är viktigt för den allmänna hälsan och bildandet av blodkroppar. Det är samtidigt problematiskt att magnesiumbrist är så utbrett.

Mineraler ingår i en mängd funktioner som har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Därför kan brist på ett eller flera mineraler öka risken för infektioner eller att immunförsvaret initierar olämpliga inflammationer som skadar frisk vävnad. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på vikten av magnesium, selen, zink, järn och koppar för immunförsvaret. Författarna påpekar också att veganer, äldre, kroniskt sjuka, gravida och elitidrottare ofta har brister som kräver tillskott. Det är dessutom problematiskt att jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen, så det är svårt att få i sig tillräckligt genom kosten. Å andra sidan bör vi heller inte överdosera intaget av mineraler, och därför kan du läsa mer om de optimala doserna för immunförsvaret här.

Irritabel tjocktarm är mycket vanligt och sjukdomen kännetecknas av smärta eller obehag i magen i kombination med varierande grad av diarré och förstoppning. Även om det kan finnas flera anledningar spelar kosten en stor roll. Det tyder också på att brist på vissa B-vitaminer, D-vitamin, magnesium, kalcium, järn och zink kan spela en roll. Dessutom kan strikta dieter i samband med själva sjukdomen leda till brist på näringsämnen. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Gastroenterology and Hepatology, där författarna kommer närmare in på näringsämnenas betydelse för matsmältningen.

- Läs om de bästa enzymerna, vitaminerna och mineralerna för mer energi

Vi har alla behov av mycket energi för humöret och vardagens aktiviteter. Det kräver naturligtvis ett stabilt blodsocker, dagsljus, motion och en god natts sömn. Men var kommer de energigivande ämnena i maten egentligen ifrån? Och varför är Q10 och särskilda vitaminer och mineraler så viktiga för energiomsättningen och vårt fysiska och mentala överskott? Detta framgår bland annat av en ny artikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Det räcker med att vi lider brist på ett enda näringsämne för att de ska påverka ämnesomsättningen, energinivån och viktregleringen. Men det går som tur är att kompensera för, så att vi får den nödvändiga energiboosten.

Kronisk huvudvärk, spänningshuvudvärk och migrän är vanliga tillstånd som påverkar livskvaliteten och arbetsförmågan. Anemi orsakad av järnbrist är också vanligt, särskilt bland kvinnor i fertil ålder, barn, ungdomar, äldre, vegetarianer och högaktiva idrottare. Enligt en metaanalys som har publicerats i tidskriften Anemia tyder det också på att det finns en koppling mellan anemi och olika typer av kronisk huvudvärk. Forskarna rekommenderar därför att patienter med kronisk huvudvärk får sin blodprocent mätt och att eventuell järnbrist behandlas. Järntillskott ska dock bara tas om det föreligger brist.

I Danmark finns det runt 750 000 patienter som tar flera läkemedel och förbrukningen ökar. Samtidigt ska man vara medveten om att de enskilda läkemedlen kan störa upptaget och utnyttjandet av ett eller flera näringsämnen, där särskilt olika B-vitaminer, C-vitamin, D-vitamin, K2-vitamin, magnesium, kalium, kalcium, zink, järn och Q10 bör nämnas. Därför är det under alla omständigheter viktigt att vara välförsedd med dessa näringsämnen, så att risken för biverkningar minskar.

- eller får du i dig för mycket?

Över hela världen är järnbrist den vanligaste näringsbristen och den vanligaste orsaken till anemi (blodbrist). Järnbrist kan orsaka trötthet, yrsel, blekhet, minskad motståndskraft, håravfall och många andra symtom. Barn kan drabbas av nedsatt tillväxt och inlärningssvårigheter. Kraftig menstruation, graviditet, vegetarisk kost, C-vitaminbrist, syraneutraliserande läkemedel, inflammatoriska tarmsjukdomar och celiaki kan orsaka järnbrist. Däremot kan för mycket järn katalysera bildningen av farliga fria radikaler som angriper våra celler. Därför bör vi inte heller få för mycket järn. I det följande kan du läsa mer om järn och hur mycket det betyder för hälsan.

Järn har betydelse för syretransporten i blodet och cellernas energiomsättning. Men järnbrist är vanligt bland patienter med kronisk hjärtsvikt. Detta försämrar ytterligare den fysiska prestationsförmågan och livskvaliteten. Järnbrist är också en markör som är förbunden med ökad risk för sjukhusinläggning och tidig död. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats av American College of Cardiology. Därför bör hjärtsviktspatienter alltid få sin järnstatus mätt. Det tyder dessutom på att intravenös behandling av järnbrist fungerar bäst på hjärtsviktspatienter. På lång sikt bör hjärtsviktspatienter också lägga fokus på bra järnkällor i kosten samt de många faktorer som hämmar upptaget och utnyttjandet av järn.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

Försäljningen av växtbaserat kött ökar av miljömässiga och andra skäl. Men även om växtbaserat kött påminner om animaliskt kött har det ett helt annat näringsvärde. Enligt en studie från Duke University i USA innehåller animaliskt kött 22 näringsämnen och metaboliter som växtbaserade alternativ inte innehåller. Å andra sidan innehåller de växtbaserade alternativen 31 näringsämnen och metaboliter som animaliskt kött inte innehåller. Den största skillnaden fann forskarna i innehållet av aminosyror, peptider, vitaminer, fenoler och fettsyror. Forskarna kommer samtidigt in på att en kost baserad på vegetabiliska och animaliska produkter är komplementär, eftersom den innehåller fler näringsämnen.

Järnbrist orsakar framför allt blodbrist (anemi). Barn och tonåringar med blodbrist kanske inte har uppenbara symtom, men de är ofta bleka och trötta. Då barn med järnbrist också kan drabbas av nedsatt tillväxt är det mycket viktigt att de under hela uppväxten är välförsedda med detta mineral. Vi har lättast för att ta upp järn från animaliska källor och därför kan en renodlad växtbaserad kost lätt resultera i järnbrist. Detsamma gäller för intag av för många mejeriprodukter. Detta framgår bland annat av en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, där författarna kommer närmare in på varför det är så viktigt att barn får i sig tillräckligt med järn och hur brister kan åtgärdas.

I västvärlden går fler och fler över till en växtbaserad kost, men det kan vara svårt att få tillräckligt med vissa livsviktiga näringsämnen. Enligt en ny tysk studie får de flesta vegetarianer och veganer tillräckligt med B12-vitamin om de tar tillskott. Det finns dock flera som lider brist på både jod och järn. Den växtbaserade kosten innehåller inte heller D-vitamin, och många lider brist på selen eftersom jorden är utarmad. Bristsjukdomar kommer dessutom ofta smygande, och därför kan det vara svårt att göra en koppling mellan brist och kost. Den danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar därför att vuxna och barn som är vegetarianer eller veganer tar nödvändiga tillskott.

- vilket bland annat kan påverka fertiliteten, ämnesomsättningen, nervsystemet och barnets tillväxt.

Klimatdebatten rasar vidare, och det är inte så populärt att äta kött av flera orsaker. Det är emellertid viktigt att skilja mellan koldioxidutsläpp, djurs välbefinnande, köttets mängd och kvalitet samt näringsaspekterna. För människan har ätit kött och fisk i cirka 2 miljoner år, och de animaliska födokällorna har bidragit till våra stora hjärnor och utveckling. Ändå blir fler och fler vegetarianer och veganer, i synnerhet kvinnor. Det ger anledning till oro eftersom utbredd brist på protein, D-vitamin, B12-vitamin, jod, selen, järn, zink och omega-3-fettsyror inte bara försämrar fertiliteten, utan också bland annat ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar, neurologiska sjukdomar, nedsatt motståndskraft, inflammationer och svåra tillväxtstörningar hos barn. Några av bristerna kommer dessutom smygande, och därför kan det vara svårt att se sambandet med kosten. Detta framgår bland annat av en ny informationsbroschyr utgiven av den danska livsmedelsmyndigheten.

Järn är avgörande för de röda blodkropparnas transport av syre, energiomsättningen och musklernas funktion. Därför har järn en särskild betydelse för idrottare, eftersom järnbristanemi försämrar prestationsförmågan. Ändå är järnbrist ganska vanligt, särskilt i samband med uthållighetsidrotter och kvinnors blodförlust vid menstruation. En växtbaserad kost och brist på magsyra ökar också risken för järnbrist. I en ny översiktsartikel, publicerad i Life, har författarna därför tittat närmare på vikten av järn och järntillskott för prestationsförmågan.