Tillskott med fiskoljor hämmar aggressivt och asocialt beteende hos barn och ungdomar

Hjärnan har behov av omega-3-fettsyror, och något så enkelt som tillskott med fiskoljor kan minska störande och våldsamt beteende hos barn och ungdomar, vilket är ett växande problem. Detta framgår av en ny studie från University of Massachusetts Lowell i USA. Det räcker alltså inte med pedagogiska och psykologiska åtgärder när barnen är stressade och utagerande. Man kan också göra något åt näringsförhållandet, som är ett förbisett problem.

Kosttillskott med omega-3-fettsyror i form av fiskoljor kan minska störande och våldsamt beteende hos barn. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Aggressive Behavior. När de rastlösa och våldsamma barnen blir lugnare kommer det samtidigt att ha en positiv effekt på föräldrarna, och det blir mer lugn och ro på hemmaplan. Det blir också lättare för barnen att koncentrera sig i skolan och umgås med andra människor.
Professor Jill Portnoy, som är ansluten till Lowell´s School of Criminology and Justice Studies i Massachusetts, ligger bakom den nya studien och anser att det är mycket lovande, eftersom omega-3-fettsyrorna på flera sätt förbättrar hjärnhälsan hos barn och ungdomar.

Beteende kan kontrolleras med både sociala och näringsmässiga förhållanden

Den nya studien är bara ett exempel på hur professor Portnoy studerar biologiska och sociala faktorer, som kan förklara och förutsäga störande och aggressivt beteende hos barn och ungdomar.
Syftet är därför att hitta effektiva metoder som man kan införa innan det störande och aggressiva beteendet blir för våldsamt eller utvecklas till direkt brottslighet.
Portnoy bidrar således till debatten kring ”natur kontra näring”. En debatt som mer konkret går ut på huruvida personer som är aggressiva och begår brott har medfödda dispositioner eller om det är miljöfaktorer som uppmuntrar dem till aggressivitet eller kriminalitet.
Enligt Portnoy spelar båda faktorerna in, men de mer exakta förhållandena har ännu inte klargjorts. Vår biologi, sociala miljö och våra kostvanor interagerar nämligen på komplexa sätt, och olika stressförhållanden och bristtillstånd kan således påverka våra tankar och beteenden.

Stress som barn och låg vilopuls kan leda till aggressivt beteende

Enligt Portnoy kan en låg vilopuls leda till asocialt och aggressivt beteende. Hennes teori är att man kan utveckla den låga vilopulsen som barn om man utsätts för upprepad eller kronisk stress. I ett första skede stiger pulsen som en naturlig reaktion på stress, men vid ihållande eller upprepad stress anpassar kroppen sig genom att sänka vilopulsen, så att systemet inte överbelastas. Men exponering för mycket stress under barndomen kan också leda till fysiologiska förändringar i hjärnan, så att man behöver ständiga stimuli eller utmaningar. Detta kan ofta leda till ökad konflikt i hemmet, i skolan och på andra ställen på grund av aggressivt och impulsivt beteende.
Portnoy har tidigare studerat hundratals ungdomar i Pittsburgh, där hon växte upp. Här fann hon tillsammans med en forskargrupp från University of Pennsylvania att ungdomar med lägre vilopuls hade en större tendens att söka sensationer och konflikter samt att uppvisa ett asocialt beteende. Detta beteende är särskilt problematiskt för ungdomar som bor i områden eller tillhör familjer där de inte får tillräckliga positiva stimuli. Det kan således vara självförstärkande att ungdomar både har tråkigt och lider brist på näringsämnen som omega-3.

Tillskott med fiskoljor kan ge ro på hemmaplan och förebygga kriminalitet

Portnoy och hennes forskargrupp utförde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie av barn som uppvisade ett störande och asocialt beteende. En grupp barn fick en fruktdryck med 1 gram fiskolja, och den andra gruppen fick en identisk fruktdryck med samma smak utan fiskolja. Varken forskarna, barnen eller föräldrarna visste vem som fick vad.
Barnen fick tillskott med fiskoljor eller placebo i sex månader, och under perioden skulle de vuxna rapportera kring konflikter mellan vuxna och mellan barn och vuxna. För detta ändamål användes en särskild konfliktskala under en period på tolv månader för att se om det fanns en långsiktig effekt av tillskott med fiskoljor.
De vuxna som bodde tillsammans med barnen som fick fiskoljor rapporterade en minskning i antalet och längden av konflikter med barnen. Färre konflikter förekom även mellan de vuxna. Ingen minskning av konflikterna i gruppen med barn som fick placebo observerades däremot.
Studien är den första som visar att tillskott med fiskoljor till barn kan minska konflikter på hemmaplan, även om de vuxna inte får tillskott. Studien visar också att tillskott med fiskoljor kan ha en positiv långsiktig effekt på hemmaplan, eftersom barnen blir lugnare – och det smittar av sig på föräldrarna.

Nya vägar för att förebygga utagerande beteende, konflikter och kriminalitet

Barn och ungdomar med utagerande beteende hamnar lättare i konflikt med sin omgivning, eftersom de inte kan kontrollera sina tankar och känslor. Det kommer till uttryck i familjen, på dagis, i skolan och på andra ställen. Med åldern har konflikterna en tendens att bli mer våldsamma, och ungdomarna kanske drar sig till andra med samma asociala beteende. Samtidigt finns det en fara för att det kommer att påverka skolgången, och att det leder till ensamhet, kriminalitet och missbruk.
Professor Portnoy är särskilt intresserad av de ungdomar som har ett asocialt och aggressivt beteende utan att de hamnat i egentlig kriminalitet eller blivit straffade.
Om vi vill att dessa ungdomar ska lugna ner sig bör vi komma med nya åtgärder som minskar deras fysiologiska respons på stress, och här kan en hälsosammare kost och tillskott med fiskoljor göra skillnad.

Varför behöver hjärnan och nervsystemet mer omega-3?

Hjärnan hos människor och djur innehåller stora mängder omega-3 och omega-6 som ger integritet i neuronernas nätverk. Omega-3-fettsyrorna arbetar också i ett biokemiskt samspel med omega-6-fettsyrorna, där balansen och formen är viktiga.
Men den moderna kosten innehåller ofta för lite omega-3, och det går bland annat ut över hjärnan och nervsystemet.
Fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som på det hela taget har en stor betydelse för nervsystemet samt inlärning, minne och humör.
DHA är de mest långkedjiga omega-3-fettsyrorna som slingrar sig som ormar i cellmembranen, och denna flexibilitet hjälper hjärncellerna att arbeta blixtsnabbt. DHA hjälper också till att ge stöd åt blodgenomströmningen i hjärnan.
Hjärnan och nervsystemet kan med andra ord inte fungera optimalt om vi inte får tillräckligt med omega-3. Andra studier visar också att tillskott med omega-3-fettsyror har en positiv effekt på barnens kognitiva färdigheter.

Omega-3-fettsyror från fisk eller tillskott

Enligt de officiella kostrekommendationerna bör vi äta fisk flera gånger i veckan, varav den största delen bör komma från fet fisk som är särskilt rik på EPA och DHA. Det förekommer dock varningar om rovfisk som tonfisk som kan vara förorenad med kvicksilver, liksom lax från Östersjön som kan innehålla tungmetaller.
Om barnen inte tycker om fet fisk eller bara äter för lite av den feta typen är det lämpligt att ta tillskott med fiskoljor. Som nämnts fick barnen i studien motsvarande 1 gram fiskolja/omega-3-fettsyror om dagen.
På marknaden finns det olika produkter för barn och ungdomar i flytande form eller kapslar. Fiskoljor baserade på fria fettsyror och triglycerider säkerställer ett gott upptag. Fiskoljor bör dessutom uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.

Referenser

Jill Portnoy et al. Reductions of intimate partner violence resulting from supplementing children with omega-3 fatty acids: A randomized double-blind, placebo-controlled, stratified, parallel-group trial. Aggressive Behavior 2018

John Protzko el al. How to make a Young Child smarter: Evidence from Database of Pricing Intelligence. Perspectives on Psychological Science. 2013

https://vidensportal.dk/temaer/udadreagerende-adfaerd

http://www.nutritioninsight.com/news/neuroimaging-highlights-role-of-omega-3-in-preventing-cognitive-decline.html

Penberthy. WT. Niacin rescues cannibalistic hamsters. The historical significance of 1940s mandatory niacin enrichment. OMS 2017