D-vitamin har en avgörande betydelse för hälsan på flera fronter. Mest fokus ligger på skelettet, och många i sjukvården känner inte till de andra livsviktiga funktionerna. Därför har ungefär hälften av världens befolkning en låg nivå av D-vitamin i blodet vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer, typ 2-diabetes, Alzheimers sjukdom, luftvägsinfektioner som covid-19 och tidig dödlighet. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Författarna påpekar också att forskning om D-vitamin ofta är bristfällig eller missvisande eftersom man koncentrerar sig på tillskott snarare än innehållet i blodet av D-vitaminformen 25(OH)D. I flera studier har man alltså gett för små doser eller doser under för korta perioder som inte har optimerat nivån. Det verkar också som om innehållet av 25(OH)D i blodet bör vara över 75 nmol/l om det ska skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer och tidig dödlighet. Eftersom detta gränsvärde är högre än de officiella gränsvärdena rekommenderar författarna större tillskott för att uppnå de optimala nivåerna.

Selen är ett spårämne som har avgörande betydelse för sköldkörteln och ämnesomsättningshormonerna. Samtidigt skyddar selen sköldkörteln mot skador som orsakas av oxidativ stress. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Archives of Endocrinology and Metabolism. Så hur mycket selen behöver vi för ämnesomsättningen och de många andra selenberoende funktionerna i kroppen?

Hashimotos sjukdom är den vanligaste orsaken till låg ämnesomsättning, vilket orsakar extrem trötthet, viktökning och många andra symtom. Hashimotos sjukdom orsakas av autoimmuna reaktioner där antikroppar angriper sköldkörteln, och många under medicinsk behandling blir efter hand sämre och sämre. Ändå tyder det nu på att tillskott med selen kan reducera de autoimmuna reaktionerna och bildningen av antikropparna i fråga. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Medicine. Författarna kommer samtidigt in på vilken effekt selen har på själva ämnesomsättningen och som en antioxidant, som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress.

Graves sjukdom, även känd som Basedows sjukdom, orsakar en förhöjd ämnesomsättning med många olika symtom. En del patienter utvecklar också Graves ögonsjukdom, som i svåra fall leder till utstående ögon och nedsatt syn. Det tyder dock på att tillskott med 200 mikrogram selen per dag har en positiv effekt på ögonens tillstånd och utseende. Detta framgår av en ny thailändsk studie som har publicerats i Orbit.

Diabetes skadar kretsloppet på flera fronter, vilket är förbundet med sämre livskvalitet och för tidig död. En metaanalys har nu avslöjat att tillskott med Q10 till patienter med typ 2-diabetes kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att sänka totalkolesterol och LDL-kolesterol. En annan positiv effekt är att Q10 fungerar som en enastående antioxidant som motverkar oxidativ stress, vilket är en betydande orsak till åderförkalkning och skador på kretsloppet. Det är därför problematiskt att kolesterolsänkande behandlingar som statiner hämmar kroppens egen produktion av Q10. Men detta kan man kompensera för. Det är också relevant med färre kolhydrater och nya kostråd som stabiliserar blodsockret, vilket framgår av en dansk studie.

Selen ingår i vissa enzymer som aktiverar ämnesomsättningshormoner. Selen ingår också i ett antal antioxidanter som skyddar celler och blodomlopp mot skador som orsakas av fria radikaler. Dessutom är selen nödvändigt för att Q10, som är viktigt för cellernas energiomsättning, ska kunna utnyttjas optimalt. Men i många europeiska länder är selenintaget för lågt, främst på grund av utarmad jord. Och kroppens egna bildande av Q10 minskar drastiskt med åldern. Detta kan leda till ämnesomsättningsrubbningar, åderförkalkning, trötthet och andra brister. Det finns dock bevis för att tillskott med selen och Q10 har en positiv effekt på ämnesomsättningshormonerna, cirkulationen, livskvaliteten och livslängden. Detta enligt en uppföljande kontrollerad studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicine.

- och selenbrist är särskilt vanligt

Det antas att över en halv miljon danskar lider av en ämnesomsättningssjukdom, där Hashimotos som ger låg ämnesomsättning är den vanligaste. Bildandet och aktiveringen av ämnesomsättningshormoner är beroende av jod och selen, vilka måste vara i balans. Både för lite och för mycket jod ökar nämligen risken för Hashimotos, och detsamma gör selenbrist, vilket är vanligare.
Många personer med låg ämnesomsättning lider vanligtvis av extrem trötthet, viktökning, förstoppning, köldkänslighet, svullen hals och torr hud. Symtomen kan dock variera mycket, och de flesta har ännu inte fått den rätta diagnosen. Behandling med ämnesomsättningshormoner räcker inte heller, eftersom upp till 20 procent blir värre trots ”normala” blodprov. Därför är det relevant att se närmare på betydelsen av jod och selen för ämnesomsättningen.

Typ 2-diabetes sprider sig som en epidemi, och många har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, blodproppar och för tidig död. En grupp forskare från University of St Andrews i Skottland har därför tittat närmare på dessa processer, och hur spårämnet zink kan förbättra behandlingen genom att förebygga farliga blodproppar. Den nya studien har publicerats i Chemical Science. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt och att typ 2-diabetes i sig ökar behovet.