Kromtillskott kan reglera diabetikers blodsocker och viktminskning

Typ 2-diabetes är en världsomspännande epidemi. Många lider också av förstadiet metabolt syndrom, som är förknippat med insulinresistens, trötthet, högt blodtryck, högt kolesterol och äppelformad övervikt. Kosten har stor betydelse, där särskilt intag av för många kolhydrater ökar risken. Det tyder dock på att tillskott med krom kan bidra till att reglera blodsockret och fettomsättningen. Detta enligt en översiktsartikel som har publicerats på ResearchGate. Samtidigt kan det löna sig att välja tillskott med selenjäst, som har en bättre dokumenterad biotillgänglighet.

Typ 2-diabetes är idag en av de främsta orsakerna till högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och stroke. Sömnapné, diabetisk ögonsjukdom (retinopati) och diabetisk neuropati (nervinflammation) är andra allvarliga sena symtom. Vissa personer måste till slut amputera en tå, flera eller hela benet på grund av komplikationer.
Den moderna kosten, som innehåller många raffinerade/flytande kolhydrater, är en viktig faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes. När vi har intagit kolhydrater bryts de normalt ner till blodsocker (glukos) som tas upp i blodomloppet. Bukspottkörteln bildar sedan hormonet insulin, som ska låsa in blodsockret i cellerna. Men typ 2-diabetes och förstadiet metabolt syndrom präglas av insulinresistens, där cellernas förmåga att låsa in blodsocker i cellerna minskar. Typ 2-diabetes och metabolt syndrom kännetecknas också av högt blodtryck, högt kolesterol, för mycket magfett, kronisk inflammation och oxidativ stress, som skapar grogrund för åderförkalkning och cellskador.

Kromets betydelse för blodsockret

I översiktsartikeln har forskarna tittat närmare på kromets betydelse för blodsockret. Krom (Cr) är ett spårämne och ett livsviktigt näringsämne som finns i jorden, i en mängd livsmedel och olika kosttillskott. När en cell har tagit upp krom omvandlas det till kromodulin, som binder sig till cellens insulinreceptor och mångdubblar cellens upptag av blodsocker. Trots detta har studier av tillskott med krom till patienter med typ 2-diabetes inte alltid gett samma resultat.
Via databaser som PubMed, Scopus, ScienceDirect och Cochrane hämtade forskarna in ett antal randomiserade kontrollerade studier (RCT) med relevanta sökord. Studierna bedömdes sedan med avseende på relevans, kvalitet och risk för snedvridning.
I många av RCT-studierna rapporterades att kromtillskott har en gynnsam effekt på blodsockret, särskilt i form av kromjäst, krompikolinat, kromklorid och krom-nikotinat. Studierna pågick i 2–6 månader och doserna låg på 50–1 000 µg per dag. Det visade sig att tillskott med krom (särskilt under längre perioder) kan ha en positiv effekt på följande markörer för blodsockret:

• FPG (fasteblodsocker)
• Insulin (hormon som låser in blodsockret i cellerna)
• HbA1c (långtidsblodsocker)
• HOMA-IR (används för att bedöma insulinresistens)

Studien visade att tillskott med krom kunde minska alla markörer för blodsocker och insulinresistens. Kromtillskott visade sig också avsevärt förbättra blodfettprofilen genom att sänka LDL-kolesterol och triglycerider och höja HDL-kolesterol.
Det tyder dock på att de flesta studier har haft begränsningar, vilket kan bero på kvaliteten på de kromtillskott som användes, dosen och studiens varaktighet. Dessutom varierar upptaget av de olika kromtillskotten kraftigt.

Orsaker till krombrist

• För många kolhydrater, särskilt de raffinerade formerna
• Ostabilt blodsocker
• När blodsockernivån sjunker drastiskt utsöndras mycket krom
• Graviditet
• Åldringsprocesser

Tillskott med kromjäst tas upp mycket snabbare

De flesta kromprodukter på marknaden är baserade på kromjäst, krompikolinat eller kromklorid. Enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) är det bästa kromtillskottet kromjäst, där organiskt bundet trevärt krom finns i samma naturliga form som i vår kost. En studie har visat att patenterad kromjäst tas upp så mycket som 10 gånger bättre i kroppen än syntetiska produkter med krompikolinat och kromklorid. Det innebär samtidigt att man kan förvänta sig en bättre effekt med lägre doser av kromjäst, där många i flera studier har gett 100–200 µg per dag med betydande resultat på blodsockret.

Bättre effekt på blodsockret med kostförändringar

I årtionden har man rekommenderat diabetiker att äta en fettsnål kost, och att 60 procent av energin ska komma från olika kolhydrater, däribland raffinerade former som vitt mjöl, socker och juice. Dessa rekommendationer har dock gjort mer skada än nytta, eftersom kolhydratrik kost kan höja blodsockernivån och förvandla levern till en fettfabrik. I en dansk studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia fick till exempel patienter med typ 2-diabetes en helt annan energifördelning under sex veckor med 40 % från fett, 30 % från protein och endast 30 % från kolhydrater, vilket motsvarar ungefär hälften av de officiella rekommendationerna för kolhydrater. Denna studie visade att patienterna fick:

• Ett reducerat fasteblodsocker
• Ett reducerat HbA1c – långtidsblodsocker
• En reducerad mängd fett i levern och blodet

Studien ligger i linje med andra studier. Det kan därför vara värt att begränsa kolhydraterna och lägga mer fokus på att få i sig tillräckligt med protein och bra fett vid alla huvudmåltider, så att man känner sig mätt längre och har lättare att gå ner de där extra kilona.
Man bör samtidigt undvika eller begränsa raffinerade och snabba kolhydrater som socker, godis, vitt mjöl, kakor, läsk, juice, saft, pommes frites och chips. Det är också en god idé att läsa produktmärkningen och känna till de många namnen på socker som rörsocker/sukros/sackaros, glukos/dextros/druvsocker, fruktsocker/fruktos, maltsocker/maltos, honung, majssirap och HFCS (high-fructose corn syrup).
Man kan dessutom förvänta sig ännu bättre resultat om man kombinerar kostförändringarna med kromtillskott och motion.

Referenser:

Maria-Nefeli Georgaki et al. Chromium supplementation and type 2 diabetes mellitus: An extensive systematic review. ResearchGate

Kenneth K.Y. Ting. John Yudkin´s hypothesis: sugar is a major dietary culprit in the development of cardiovascular disease. Frontiers in Nutrition 2024

Grasgruber P, Cacek J Hrazdira E et al. Global correlates of cardiovascular risk: a comparison of 158 countries. Nutrients 2018

Mads J Skytte et al. A Carbohydrate-reduced high-protein diet improves HbA1c and liver fat content in weight stable participants with type 2 diabetes: a randomized trial. Diabetologica. First online 2019