Magnesium ingår i mer än 300 enzymprocesser, som bland annat omfattar nervsystemet. Magnesiumbrist är vanligt och associeras med den ökade förekomsten av subjektiv ångest och stress. Forskare från University of Leeds i Storbritannien har därför genomfört ett antal studier som visar att tillskott med magnesium kan vara relevant som kompletterande behandling vid mild ångest, stress och depression, där det ofta finns en koppling. Mycket tyder alltså på att magnesium är en förutsättning för ett robust nervsystem. Därför är tillräckliga mängder också avgörande för att förebygga just dessa sjukdomar.

– inklusive diabetisk neuropati

Neuropatisk smärta orsakas av en skada eller sjukdom som har förstört nervbanorna i det somatosensoriska nervsystemet. Enligt en ny översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients verkar det som om behandling med B12-vitamin kan ha en positiv effekt vid behandling av dessa smärtor. Det visar sig dessutom att brist på B12-vitamin är särskilt vanligt vid diabetisk neuropati, en allvarlig komplikation som i värsta fall kan sluta med amputation. Därför bör diabetiker lägga särskilt fokus på att få tillräckligt med B12-vitamin. Patienter med smärta orsakad av perifer neuropati kan också överväga tillskott med andra B-vitaminer och D-vitamin.

B3-vitamin förtjänar mycket mer uppmärksamhet, eftersom det spelar en central roll i energiomsättningen i cellerna, hjärnan, nervsystemet, den mentala hälsan och cirkulationen. B3-vitamin finns som niacin i kost och tillskott. I cellernas kraftverk är det den härledda formen NAD som ger själva energiboosten. Flera studier tyder på att B3-vitamin minskar risken för Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, andra neurologiska sjukdomar, reumatoid artrit, muskelatrofi och olika cancerformer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i StatPearls. Många har dessutom ett större behov av B3-vitamin på grund av åldringsprocesser, genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns skillnader mellan olika tillskott.

– men framhålls fel i samband med energidrycker och frukostprodukter

B6-vitamin är viktigt för energiomsättningen, nervsystemet, hormonbalansen och andra vitala funktioner. Många energidrycker och frukostprodukter har tillsatt B6-vitamin som en ”energibooster” eller för att signalera att produkten är hälsosam. Men här måste man vara på sin vakt, eftersom dessa produkter ofta innehåller en massa socker och koffein som belastar blodsockret och nervsystemet. Det är därför bäst att få B6-vitaminet genom en allsidig och hälsosam kost, och sedan ta tillskott om det finns speciella behov. Det kan till exempel gälla vegetarianer, gravida, ammande och äldre.

Efter födseln ställs stora krav på moderns anpassningsförmåga och resurser. Det finns också en anledning till att ”amningshjärnan” växer. Men många nyblivna mödrar får tyvärr så kallad babyblues, och cirka 10 procent utvecklar en påtaglig förlossningsdepression som kräver omedelbar behandling. Här bör man alltid fokusera på orsakerna, som inkluderar graviditetsförloppet samt hormonella, biologiska, sociala och känslomässiga förändringar.
Nyblivna mödrar behöver också vissa näringsämnen som ofta förbises. Därför tittar vi här närmare på relevanta tillskott plus några andra enkla åtgärder, som i olika studier har visat sig ha en positiv effekt på humöret och hormonbalansen. Det är också en bra idé att vara välförsedd med dessa näringsämnen under graviditeten, eftersom de minskar risken för att utveckla en förlossningsdepression.

De flesta vet att immunsystemet behöver C-vitamin, men det visar sig faktiskt att koncentrationen i hjärnan är större än i resten av kroppen. Detta beror på att C-vitamin har stor betydelse för energiomsättningen, nervsystemet och de kognitiva förmågorna, vilket framgår av en ny översiktsartikel. Det tyder också på att många lider brist på C-vitamin. Med tiden kan det bland annat försämra de kognitiva förmågorna och öka risken för demens och Alzheimers. Om gravida lider brist på C-vitamin kan det skada utvecklingen av fostrets hjärna. Det finns samtidigt flera faktorer som kan öka behovet av C-vitamin. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose hjärnans behov under hela livet?

Det finns ett samband mellan utbredd brist på D-vitamin och den ökande förekomsten av Parkinsons sjukdom (PS). I en översiktsartikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tittar författarna närmare på D-vitaminets betydelse för nervsystemet och hjärnhälsan. Det är därför relevant att ta tillskott som optimerar blodets nivå av D-vitamin i förebyggande syfte och som led i behandlingen av sjukdomen.

Det finns ett samband mellan D-vitaminbrist och utvecklingen av skleros. Men det har saknats studier som visar huruvida tillskott med D-vitamin kan bromsa utvecklingen av sjukdomen. I en ny placebokontrollerad studie på råttor med framskriden skleros har forskarna därför tittat närmare på detta. Studien visade att tillskott med D-vitamin motverkar oxidativ stress, kronisk inflammation och andra processer som orsakar de neurologiska skadorna. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Det är också viktigt att tillskott med D-vitamin optimerar blodnivån, och det behövs oftast mer än de officiella rekommendationerna.

- samt förebyggande och behandling av psykisk sjukdom

Fet fisk och fiskoljor innehåller de långkedjiga omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som har betydelse för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan under hela livet. Men idag lider majoriteten av jordens befolkning brist på dessa omega-3-former på grund av förändrade matvanor och onaturligt djurfoder. Ett lågt intag ökar risken för ett stort antal sjukdomar som ADHD, autism, depression, borderline och bipolär sjukdom. Tillskott med fiskoljor kan därför vara lovande vid förebyggande och som ett led i behandlingen av flera psykiska sjukdomar. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten har ett skevt förhållande mellan omega-3 och omega-6, eftersom det leder till rubbade fysiologiska reaktioner som kan skada den mentala hälsan. Detta anges i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.

Men är det nödvändigt med magra mejeriprodukter?

Att äta frukost har en positiv effekt på barn och ungdomars kognitiva färdigheter, som minne och inlärning. Detta framgår av en artikel som just publicerats i Nutrients, där författarna tittar närmare på danskarnas frukost. Men många barn lämnas ofta tidigt, och har kanske inte hunnit äta frukost hemma. Därför rekommenderar den danska livsmedelsmyndigheten att barnen får möjlighet att äta frukost på dagis eller i skolan. Mycket tyder i allmänhet på att symtom som koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och apati – som ofta tolkas som psykiska problem – i själva verket ofta beror på utebliven frukost, instabilt blodsocker och brist på vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. I det följande kan du därför läsa mer om en hälsosam frukost – och om de magra mejeriprodukter som faktiskt ökar risken för instabilt blodsocker och övervikt.

B1-vitamin har särskild betydelse för omsättningen av kolhydrater, den mentala balansen och magens saltsyraproduktion, som i sin tur är avgörande för god matsmältning. Brist och dåligt utnyttjande kan främst orsakas av ensidiga kostvanor, brist på magnesium, missbruk av socker, alkohol och andra stimulantia samt användning av p-piller och vattendrivande läkemedel. Det betyder att många snabbt hamnar i underskott. När alkoholmissbrukare kan ”supa bort hjärnan” beror det på en kronisk brist och livshotande hjärninflammation, som omedelbart bör behandlas. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls. Det antas dessutom att större doser B1-vitamin kan förebygga myggbett, men stämmer det verkligen?

Magnesium har betydelse för hundratals enzymprocesser som även omfattar vår matsmältning. Magnesium ingår i olika föreningar, och det har länge varit känt att magnesiumoxid har en laxerande effekt. Men eftersom denna magnesiumförening verkar lokalt i tarmen och är svår att ta upp korrigerar den inte en eventuell magnesiumbrist i kroppen. I den här artikeln tittar vi därför närmare på magnesium i kosten, upptaget av olika magnesiumföreningar och magnesiumets betydelse för matsmältningen och nervsystemet, som är nära relaterade. Vi tittar även på andra symtom som kan orsakas av magnesiumbrist.

Det antas att 350 miljoner människor världen över lider av depression, och sjukdomen medför enorma ekonomiska och mänskliga kostnader. Eftersom det heller inte är alla som gynnas av traditionell medicinsk behandling, som dessutom är förbunden med ett antal biverkningar, finns det all anledning att eftersträva mer förebyggande och bättre behandlingar. En färsk studie publicerad på webbplattformen PLoS One visar nu att magnesiumtillskott kan vara ett säkert tillskott vid behandling av mild och måttlig depression. Forskarna har också funnit att magnesium kan ha en biokemisk effekt på humöret.

- vilket ökar risken för trötthet, sömnbesvär, demens och andra neurologiska sjukdomar

Enligt en ny stor studie från Irland lider en stor andel av befolkningen över 50 år brist på B12-vitamin och folsyra. Detta ökar risken för åtskilliga kroniska sjukdomar och förlust av kognitiva funktioner, eftersom vitaminbristen inte upptäcks och behandlas. Eftersom det finns många anledningar till att äldre lider brist på B12-vitamin och folsyra rekommenderar forskarna därför att huvudnäringsämnena berikas. Man kan också överväga koständringar eller tillskott för att vara på den säkra sidan i tid.

Den globala uppvärmningen och klimatdebatten har lett till att allt fler blir vegetarianer och veganer. Även om avsikterna är goda kan de medföra allvarliga hälsoproblem. En spansk studie av vegetarianer och veganer har nu avslöjat att 11 procent av deltagarna led av subklinisk eller klinisk B12-vitaminbrist. Detta ligger i linje med tidigare studier. Eftersom bristen kommer smygande är det ofta svårt att se sambandet när de olika symtomen uppträder på grund av anemi eller störningar i nervsystemet. Bristen kan vidare medföra ökad risk för nedsatt fertilitet och utvecklingsstörningar hos fostret. Därför rekommenderar Dansk Vegetarisk Forening också att veganer och vegetarianer tar tillskott.

B12-vitamin är bland annat viktigt för centrala nervsystemets utveckling och funktioner. Under de senaste decennierna har forskare också lagt märke till likheter mellan de neurologiska symtom som uppstår vid brist på B12-vitamin och skleros. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports har forskarna nu hittat det molekylära sambandet mellan B12-vitamin och funktionen hos vissa stödceller i hjärnan.

Selen är en viktig spårämne för immunsystemet, ämnesomsättningen, fertiliteten, nervsystemet och förebyggande av cancer. Men det antas att omkring en miljard människor världen över lider brist på selen. Eftersom jorden i Europa är relativt fattig på spårämnet är vi mer utsatta. Mycket tyder därför på att selenbrist ökar risken för många akuta, kroniska och livshotande sjukdomar. Det verkar också som om de officiella rekommendationerna, RI, är för lågt satta. Detta framgår bland annat av en ny artikel om selenbrist, tillgänglig i den amerikanska vetenskapliga databasen NCBI, National Center for Biotechnology Information.

B12-vitamin ingår i bildandet av röda blodkroppar, och betydelsen för nervsystemet förbises ofta. Vegetarisk kost, åldringsprocesser, diabetesläkemedel samt brist på magsyra ökar risken för brist på B12-vitamin. Perniciös anemi är en livshotande autoimmun sjukdom där man inte helt kan ta upp vitaminet från kosten. Eftersom trötthet, minnesstörningar, nervskador, minskad fertilitet och andra symtom på B12-vitaminbrist kommer smygande, kan det vara svårt att se sambandet. Många diagnostiseras felaktigt med stress eller demens. Och det kan få katastrofala konsekvenser för hälsan om brist på B12-vitamin inte behandlas i tid. Därför kan det vara livsviktigt med ett avslöjande blodprov. Detta framgår bland annat av en ny artikel som har publicerats i MedicalNewsToday.

– och brist är vanligt

Tidigare studier har visat att zink spelar en viktig roll för den goda hälsan och för förebyggande av matstrupscancer. Men det har varit en gåta hur zink skyddar mot den utbredda cancerformen – fram till nu. Professor Zui Pan och hennes forskargrupp från University of Texas i Arlington, USA, har nämligen funnit de mekanismer varvid zink skyddar de friska cellerna och hämmar utvecklingen av cancerceller i matstrupen. Forskarna ser därför en stor potential för hur zink i rätt mängd kan bidra till att förebygga sjukdomen och fungera som ett led i behandlingen. Studien publicerades i tidskriften The FASEB Journal.