ADHD-symtom kan förbättras med några få tillskott och kostförändringar

ADHD påverkar i allt högre grad den neurologiska utvecklingen, inlärningen och det sociala samspelet. Mycket tyder på att hjärnan och nervsystemet ofta saknar näringsämnen för ett antal viktiga funktioner, eller att barnetn och nervsystemet utsätts för skadliga ämnen. En översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cureus visar att tillskott med D-vitamin, magnesium och fiskolja kan förbättra symtomen.

ADHD, som är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, står för Attention-deficit/hyperactivity disorder. Symtomen, som varierar mycket, delas in i ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. ADHD uppträder ofta i 5–6-årsåldern, men en del får sin diagnos först i vuxen ålder. Dessutom har mer än 85 procent av de med ADHD minst en annan psykisk störning.
Det antas att ADHD är ärftligt. Mycket tyder dock på att miljöfaktorer spelar en större roll, eftersom antalet ADHD-diagnoser har mångdubblats i västvärlden under de senaste decennierna. Miljöpåverkan inkluderar moderns hälsotillstånd under graviditeten, däribland alkohol och rökning, samt näringsbrister som påverkar hjärnans utveckling. Även för tidig födsel, hjärnskador samt exponering för bly och andra gifter spelar roll.
Enligt flera forskare kan det finnas ett samband mellan ADHD och inflammatoriska mekanismer, eftersom de bland annat kan påverka bildandet av signalsubstanserna tryptofan och dopamin, som är involverade i ADHD.
ADHD behandlas ofta med metylfenidat (Ritalin) och amfetamin. Dessa läkemedel kan dock vara förenade med obehagliga eller allvarliga biverkningar som minskad aptit, sömnlöshet, huvudvärk, buksmärta, muntorrhet, yrsel, ångest, ökad svettning, hjärtrytmrubbningar, nedsatt potens och tillväxthämning hos barn. Därför behövs andra behandlingar, och i den nya översiktsartikeln har forskarna tittat närmare på kostens inverkan på utvecklingen av ADHD och de olika symtomen.

Metoder och resultat

Forskarna analyserade ADHD hos barn och kostterapi genom att systematiskt granska 14 relevanta randomiserade kontrollerade studier (RCT) som hittades i databaserna PubMed, Web of Science, PubMed Central och Google Scholar.
Studien visade att tillskott med D-vitamin och magnesium hade en varierande grad av effekt. Forskarna fann framför allt förbättringar av symtom relaterade till ångest och socialt beteende. Man bör också komma ihåg att tillskott med D-vitamin bara har effekt om det redan föreligger en brist, och om D-vitaminhalten i preparatet är tillräckligt hög för att optimera blodets nivå under hela året. I detta sammanhang är det värt att nämna att D-vitamindoserna ofta är för små, och att vissa studier är för kortvariga.
Man bör dessutom välja tillskott som innehåller magnesium i en organisk form med högt upptag och undvika magnesiumoxid, eftersom det i första hand är laxerande.
Tillskott med fiskolja kan också ha en positiv effekt, och fiskoljetillskott i kombination med saffran och metylfenidat har visat lovande resultat vad gäller förbättrade ADHD-symtom.
Det pågår också forskning om hur matsmältningen och tarmfloran kan påverka sjukdomens utveckling och svårighetsgrad via den så kallade tarm-hjärnaxeln. I detta sammanhang är det möjligt att vara överkänslig mot gluten utan att få diagnosen celiaki. Detta beror på att gluten kan brytas ned till ett morfinliknande ämne som tas upp i blodet och påverkar hjärnan. Gluten kan också utlösa det inflammatoriska tillstånd som kan känneteckna ADHD. Detta talar för att en glutenfri kost och tillskott med probiotika ofta kan ha en positiv effekt vid behandling av ADHD.
Enligt forskarna bakom den nya översiktsartikeln understryker resultaten vikten av att inkludera en hälsosam kost som en del i behandlingen av ADHD. Förståelsen för näringsämnenas roll i hjärnan och nervsystemet kan också bidra till bättre anpassade behandlingar som tar hänsyn till varje patients brister och potentiella skadliga effekter.
Den nya studien ligger i linje med en tidigare amerikansk-kanadensisk studie som visat att tillskott med alla viktiga vitaminer och mineraler kan förbättra humöret, koncentrationen och känslomässiga störningar hos barn med ADHD samtidigt som tillväxten förbättras, vilket är viktigt eftersom ADHD-läkemedel kan hämma tillväxten.
Så vilken effekt har egentligen D-vitamin, magnesium och fiskolja på hjärnan och nervsystemet?

D-vitaminets betydelse för hjärnan och nervsystemet

D-vitamin reglerar ett stort antal gener och biokemiska processer i hela kroppen. Detta gäller även processer i hjärnans nervceller, stödjeceller och celler i hippocampus.
D-vitaminets inflytande på hjärnans utveckling och funktion omfattar bland annat olika signalsubstanser, cellsignalering, stresshormoner och hämmande av olämplig inflammation.
Hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar att gravida och barn upp till fyra års ålder tar D-vitamintillskott under hela året. D-vitaminbrist är dock fortfarande vanligt bland gravida och barn, dels för att de glömmer att ta tillskott, dels för att de inte får tillräckligt med sommarsol. De officiella rekommendationerna är också ganska låga och det finns ingen garanti för att de optimerar blodets innehåll av D-vitamin. EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt en övre gräns för säkert dagligt intag av D-vitamin på 25 µg för spädbarn (0–6 månader), 50 µg för barn (6 månader–10 år) och 100 µg för barn från 11 år och vuxna, däribland gravida och ammande kvinnor.

Magnesiumets betydelse för hjärnan och nervsystemet

Magnesium är involverat i mer än 300 enzymprocesser, som inkluderar hjärnan och nervsystemet.
Magnesium reglerar bland annat nervcellernas upptag av kalcium, vilket bör vara mycket lågt. Om det råder brist på magnesium föreligger det alltså en risk för att nervcellerna översvämmas av kalcium. Detta leder till att cellerna blir överaktiverade och stressade, vilket kan bidra till inre oro, anspänning och neurologiska störningar.
I detta sammanhang kan magnesium också öka mängden av neurotransmittorn GABA (gamma-aminosmörsyra), som hämmar hjärnans aktivitet. Därför spelar GABA också en viktig roll när det gäller regleringen av impulsivitet och kognitiva symtom i samband med ADHD.
Magnesium påverkar reaktioner på stress via hypofysens produktion av ACTH (adrenokortikotropt hormon), som främjar bildandet av binjurebarkhormon.
Magnesium har dessutom betydelse för aktiveringen av den form av D-vitamin som vi bildar från solen eller får via tillskott.
Sammantaget verkar det som om magnesium kan korrigera flera biokemiska obalanser i nervsystemet och därmed minska risken för olika tillstånd som ångest, sömnlöshet och irritabilitet.
Magnesiumbrist är utbrett på grund av överdrivet sockerintag och raffinerade och ultraprocessade livsmedel. För mycket kalcium från tillskott och mejeriprodukter kan dessutom rubba balansen mellan kalcium och magnesium.
Det är under alla omständigheter bäst att få i sig tillräckligt med magnesium genom att äta en grov och grön kost. Tillskott bör innehålla organiska former av magnesium med högt upptag (kom ihåg att magnesiumoxid i första hand verkar laxerande).

Fiskolja

Omega-3-fettsyrorna DHA och EPA är viktiga för hjärnans och nervsystemets utveckling. Omega-3-fettsyrorna ökar också blodflödet i hjärnan, vilket är viktigt för förmågan att lösa kognitivt krävande uppgifter. DHA ingår i nervcellernas synapser, där information utbyts mellan nervcellerna. DHA är därför viktigt för bildandet av flera signalsubstanser som dopamin och serotonin. EPA reglerar inflammation, vilket kan vara problematiskt vid ADHD och andra neurologiska störningar.
Fet fisk och fiskoljetillskott innehåller DHA och EPA, som är de biologiskt aktiva omega-3-formerna. Om man tar tillskott med fiskolja, tar det en månad innan man kan förvänta sig optimal effekt. Om man avbryter intaget tar det också en månad innan effekten avtar. Vid reglering av inflammation bör man sträva efter att få i sig 900–1 200 mg EPA dagligen.

Referenser:

FNU Abhishek et al. Dietary Interventions and Supplements for Managing Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD): A Systematic Review of Efficacy and Recommendations. Cureus 2024.

Jeanette M. Jonhstone et al. Micronutrients for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Youths: A Placebo-Controlled Randomized Clinical Trial. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry. 2022

Tasneem Bhatia. GABA and ADHD: Exploring the Connection. CentreSpring MD. 2024

Lundbergh, B et al. Fish oil supplementation may improve attention, working memory, and ADHD symptoms in adults with autism spectrum disorder: A randomized crossover trial. British Journal of Nutrition. 2022

Helen Saul Case. Magnesium demper hyperaktivitet blant AD/HD-barn. Helsemagasinet Vitenskap og Fornuft. 2017