Raffinerade livsmedel och obalanserad kost har nu lett till att miljarder människor lider brist på viktiga näringsämnen som B-vitaminer, C-vitamin, E-vitamin, kalcium, magnesium, jod, järn, selen och zink. Detta katastrofala näringstillstånd, som också är gällande i västvärlden, bidrar till infektioner och pandemier, minskad fertilitet, dåligt välbefinnande, kroniska sjukdomar och tidig död. Detta framgår av en stor studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna är resultaten av studien så alarmerande att hälsomyndigheterna bör agera för att förbättra folkhälsan. Det bör också tilläggas att även brist på D-vitamin och omega-3-fettsyror är vanligt, även om dessa näringsämnen inte ingick i studien.

Kvaliteten på kosten är särskilt viktig under de första åren av ett barns liv, och de olika näringsämnena bidrar även till att förebygga övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar senare i livet. Men den moderna livsstilen bidrar till att många barn i synnerhet lider brist på D-vitamin, jod, järn, kalcium och magnesium, vilket får allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa. Detta framgår av en stor tysk studie som har publicerats i Frontiers in Nutrition. Forskarna rekommenderar därför mer fokus på barnens näringsstatus, och att de får nödvändiga tillskott under hela uppväxten.

Enligt epidemiologiska studier finns det olika resultat avseende D-vitaminets förmåga att skydda mot cancer, infektioner och andra sjukdomar. Enligt en ny studie som publicerats i Cancer Research beror det på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, som alla kroppens celler behöver. Det är inte till så stor nytta att ta tillskott med D-vitamin om man samtidigt lider brist på magnesium. Och det finns det många som gör på grund av näringsfattig kost, stress, läkemedel och andra orsaker.

Varje nionde dansk kvinna drabbas av bröstcancer, och kurvan går inte direkt neråt. Tvärtom. En av orsakerna till den stora förekomsten är den utbredda bristen på D-vitamin, och det verkar som om de officiella rekommendationerna är satta alltför lågt. En ny amerikansk studie visar nämligen att större mängder D-vitamin i blodet minskar risken för att utveckla den fruktade sjukdomen. Så hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen för ett optimalt sjukdomsförebyggande? Och vilken betydelse har D-vitaminet för prognosen hos dem som redan har fått bröstcancer?

Vid insulinresistens är cellernas förmåga att ta upp blodsocker nedsatt, och det orsakar normalt hunger och viktökning. Insulinresistens är också en del av metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes. Tidigare studier har redan visat att D-vitaminbrist hänger samman med utvecklingen av insulinresistens. Samtidigt ökar risken ytterligare om man lider brist på magnesium. Detta framgår av en amerikansk studie, där forskarna kommer närmare in på hur interaktioner mellan D-vitamin och magnesium har betydelse för ett stabilt blodsocker och den allmänna hälsan.

Irritabel tjocktarm är mycket vanligt och sjukdomen kännetecknas av smärta eller obehag i magen i kombination med varierande grad av diarré och förstoppning. Även om det kan finnas flera anledningar spelar kosten en stor roll. Det tyder också på att brist på vissa B-vitaminer, D-vitamin, magnesium, kalcium, järn och zink kan spela en roll. Dessutom kan strikta dieter i samband med själva sjukdomen leda till brist på näringsämnen. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Gastroenterology and Hepatology, där författarna kommer närmare in på näringsämnenas betydelse för matsmältningen.

Det är många som inte konsumerar mejeriprodukter på grund av överkänslighet, eftersom de är veganer eller på grund av andra skäl. Mjölk innehåller flera näringsämnen, där mest fokus ligger på kalcium. Men man kan enkelt fått tillräckligt med kalcium från andra livsmedel. Det tyder dessutom på att D-vitamin, K2-vitamin och själva balansen mellan kalcium och magnesium är ännu viktigare för att bygga upp och underhålla ett starkt skelett. Man måste också tänka på att socker, läsk, stimulantia och vissa typer av läkemedel kan störa skelettuppbyggande processer. Så ett starkt skelett handlar om mycket mer än mejeriprodukter och kalcium. Och vi måste förstås komma ihåg daglig träning som belastar skelettet.

Fler och fler människor drabbas av depression, vilket ofta beror på inflammation i hjärnan. Den brittiske neuroimmunologen Edward Bullmore har publicerat den tankeväckande boken The Inflamed Mind, där han bland annat beskriver sambandet mellan rotbehandling och depression. Neurologen David Perlmutter har tidigare skrivit boken Grain Brain, om hur gluten och för många kolhydrater också kan orsaka hjärninflammation. Depression kan alltså bero på att blodhjärnbarriären inte är så ogenomtränglig som antagits, och att immunförsvarets cytokiner kan orsaka inflammationer i hjärnan. Flera studier har efterhand visat hur fiskolja, D-vitamin, magnesium, zink och selen kan förbättra humöret genom att motverka inflammationer i hjärnan och på andra ställen i kroppen, eftersom det ofta finns ett samband. Det kräver dock terapeutiska doser, och att olika tillskott kan tas upp så att de aktiva ämnena når ända in i cellerna.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

D-vitamin är avgörande för immunförsvaret, humöret, blodsockret, cirkulationen, skelettet och den allmänna hälsan. Men den form av D-vitamin som vi bildar i huden från solen eller får genom tillskott är passiv. Därför måste denna form först omvandlas i levern till den form som mäts i blodet, och sedan till den aktiva steroidform som de flesta celler och organ behöver. Det visar sig dessutom att magnesium, zink och K-vitamin har avgörande betydelse för D-vitaminets omvandling till den aktiva steroidformen. Det betyder samtidigt att man trots en del sol eller tillskott mycket väl kan ha låga nivåer av D-vitamin i blodet, eller inte kan utnyttja vitaminet tillräckligt bra, om man lider brist på andra näringsämnen. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

- och varför det är vanligt med brist

Magnesium spelar en avgörande roll för kroppens kalciumfördelning och för mer än 300 enzymprocesser. De många funktionerna omfattar ben, cirkulation, muskler, nervsystemet, blodtrycket, blodsockret, immunförsvaret och utnyttjande av D-vitamin. Därför kan magnesiumbrist öka risken för benskörhet, diabetes, cirkulationssjukdomar, migrän, infektioner, PMS, ångest och andra neurologiska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Samtidigt bör man vara uppmärksam på de många förbisedda faktorer som kan orsaka den utbredda bristen på magnesium.

Antalet typ 2-diabetiker ökar explosivt och sjukdomen är den största orsaken till blindhet, njursvikt, hjärtinfarkt, stroke och benamputationer. Många har dessutom förstadiet insulinresistens, som är förbundet med trötthet, ökad hunger och tilltagande övervikt. Kosten har stor betydelse, och enligt en ny översiktsartikel publicerad i Human Nutrition and Metabolism är det tydligt vilken effekt olika B-vitaminer, D-vitamin, K-vitamin, E-vitamin och zink har på insulinkänsligheten och behandlingen av diabetes. Tidigare studier har dessutom visat att krom och magnesium också spelar en särskild roll för insulinkänsligheten och blodsockret.

Enligt WHO är kronisk inflammation den vanligaste dödsorsaken i världen. Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för många sjukdomar. I en ny översiktsartikel publicerad i StatPearls kommer författarna närmare in på varför kroniska inflammationer är så farliga och hur en hälsosammare livsstil samt D-vitamin, selen, magnesium, zink och fiskolja bidrar till att bekämpa kronisk inflammation, de många följdsjukdomarna och tidig död.