Aggressivt beteende minskar med fet fisk och fiskolja

Det är allmänt känt att aggressivt beteende kan orsakas av sociala och kulturella faktorer. Men aggressivt beteende kan också orsakas av biologiska faktorer i hjärnan. I det sammanhanget kan de omega-3-fettsyror som finns i fet fisk och fiskoljor minska aggressivt beteende hos både barn och vuxna. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Aggression And Violent Behavior. Författarna påpekar också att omega-3-fettsyror reglerar lokal inflammation i hjärnan, vilket kan påverka humör och beteende negativt. Eftersom aggressivt beteende har enorma personliga, sociala och socioekonomiska kostnader bör alla förbättringar tas på allvar enligt författarna. Sammantaget spelar kosten en stor och förbisedd roll för den psykiska hälsan.

I den nya metaanalysen ingick 29 randomiserade kontrollerade studier med nästan 4 000 deltagare, i vilka man undersökte om tillskott med omega-3-fettsyror i form av fiskolja kan minska aggressivitet. Ungefär hälften av deltagarna var under 18 år och studierna publicerades mellan 1996–2024. Metaanalysen visade att tillskott med omega-3-fettsyror avsevärt kan minska aggressivitet hos båda könen och i alla åldersgrupper. Dessutom kan tillskott med omega-3-fettsyror minska både aktiv och passiv aggressivitet, vilket framgår av deltagarnas egna svar på frågeformulär. Forskarna drar därför slutsatsen att det nu finns tillräckligt med vetenskapliga belägg för att börja ge barn och vuxna tillskott med omega-3-fettsyror för att minska deras aggressivitet. Dessa rekommendationer gäller i samhället, i klinisk praxis och inom kriminalvården. Det är också ett hälsosamt och billigt sätt att minska ett stort mänskligt och socioekonomiskt problem.

Hur påverkar omega-3-fettsyror hjärnan och beteendet?

Hjärnan består av cirka 60 procent fett, och därför bör kosten innehålla tillräckligt med hälsosamma fetter, där omega-3- och omega-6-fettsyror är essentiella.
Omega-3-formerna EPA och DHA är särskilt viktiga för hjärnan och nervsystemet, vilket framgår av följande:

• DHA är en strukturell komponent i nervcellernas membran.
• DHA påverkar genuttryck, enzymaktivitet och nervcellernas synapser, där information utbyts mellan nervcellerna.
• DHA är involverat i bildandet av signalsubstanser som dopamin och serotonin, vilket påverkar humör och beteende.
• DHA spelar en avgörande roll för utvecklingen av hjärnan, intelligensen och nervsystemet.
• Brist på DHA är kopplat till psykiska problem som depression, hyperaktivitet och minskad impulskontroll.
• EPA är inte koncentrerat i nervcellernas membran, men har en neuroimmunologisk och vaskulär effekt.
• EPA motverkar inflammation och blodproppar, vilket ger bättre cirkulation i hjärnan och bättre skydd av nervcellerna.

Som det framgår har EPA och DHA avgörande betydelse för en mängd olika fysiologiska funktioner relaterade till nervsystemet och den psykiska hälsan. Samtidigt är det viktigt att det föreligger en form av balans mellan omega-3- och omega-6-fettsyrorna. Men den moderna kosten innehåller ofta alldeles för lite omega-3 från fet fisk och för mycket omega-6 från vegetabiliska oljor, margarin, kakor, chips, skräpmat och färdigrätter. Denna obalans leder till inflammatoriska tillstånd, oxidativ stress och andra obalanser som skadar nervsystemet och den psykiska hälsan.
Det tyder således på att fet fisk och tillskott med fiskolja som innehåller omega-3-formerna EPA och DHA minskar aggressivt beteende genom att stödja nervsystemet, reglera produktionen av signalsubstanser och hämma lokal inflammation i hjärnan.

• Bra källor till omega-3-fettsyrorna EPA och DHA är fet fisk som sill, ansjovis, makrill och lax som är vildfångade och har levt på naturlig föda.
• Man kan exempelvis äta en sillmacka om dagen eller en huvudmåltid med fet fisk två gånger i veckan för att få i sig tillräckligt med EPA och DHA.
• Om man undviker fisk eller äter för lite kan man ta tillskott med fiskolja med dokumenterad renhet och ett oxidationstal (totox-tal), som är ett uttryck för total syresättning/härskning.
• Terapeutiska doser ligger på 1–4 gram omega-3 per dag.
• Det tar en månad för tillskott att verka optimalt.

Stabilt blodsocker och B-vitaminer har också betydelse för reglering av aggressivitet

Hjärnan behöver en stabil tillförsel av blodsocker (glukos). Men den moderna kosten med många raffinerade kolhydrater resulterar lätt i ett instabilt blodsocker. När hjärnan inte får tillräckligt med bränsle kan det bland annat gå ut över bildandet av signalsubstanser vilket gör att självkontrollen försämras, varför det är lättare att bli upprörd och aggressiv.
B-vitaminer och magnesium har också betydelse för nervsystemet och den mentala balansen. Epidemiologiska studier visar dessutom att kost utan B3-vitamin (niacin) är förbundna med aggressivitet och ökad mord- och självmordsfrekvens.

Referenser:

Adrian Raine, Lia Brodrick. Omega-3 supplementation reduces aggressive behavior: A meta-analytic review of randomized controlled trials. Aggression and Violent Behavior. 2024

Barbara J. Meyer et al. The effect of omega-3 long chain polyunsaturated fatty acids on aggressive behaviour in adult male prisoners: a structured study protocol for a multi-centre, double-blind, randomised placebo-controlled trial and translation into policy and practice. National Library of medicine 2021