Det är allmänt känt att aggressivt beteende kan orsakas av sociala och kulturella faktorer. Men aggressivt beteende kan också orsakas av biologiska faktorer i hjärnan. I det sammanhanget kan de omega-3-fettsyror som finns i fet fisk och fiskoljor minska aggressivt beteende hos både barn och vuxna. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Aggression And Violent Behavior. Författarna påpekar också att omega-3-fettsyror reglerar lokal inflammation i hjärnan, vilket kan påverka humör och beteende negativt. Eftersom aggressivt beteende har enorma personliga, sociala och socioekonomiska kostnader bör alla förbättringar tas på allvar enligt författarna. Sammantaget spelar kosten en stor och förbisedd roll för den psykiska hälsan.

Foster och barn har behov av ett antal näringsämnen, däribland B12-vitamin, till kroppens och hjärnans utveckling. Det är också viktigt att amma barnet i minst ett halvår, så att det får tillräckligt med B12-vitamin via bröstmjölken. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Clinical Nutrition. De flesta får i sig tillräckligt med B12-vitamin via animaliska livsmedel, men i länder och befolkningsgrupper där kosten är mer växtbaserad är bristen utbredd. Forskarna bakom den nya studien rekommenderar därför mer fokus på området, och att gravida och ammande tar tillskott med B12-vitamin om de inte får i sig tillräckligt genom kosten.

Omega-3- och omega-6-fettsyror är avgörande för hjärnans funktion, nervsystemet och immunförsvaret. Men dagis- och förskolebarn får i sig för lite av dessa livsviktiga fettsyror, vilket på sikt ökar risken för kroniska inflammationer och kroniska sjukdomar. Detta framgår av en studie från Kanada där man också äter en västerländsk kost. Intaget av omega-3-fettsyror genom fet fisk och skaldjur är särskilt lågt, och om barnen inte gillar dessa livsmedel kan man överväga tillskott med fiskoljor för barnens hälsa och utveckling.

Kvaliteten på kosten är särskilt viktig under de första åren av ett barns liv, och de olika näringsämnena bidrar även till att förebygga övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar senare i livet. Men den moderna livsstilen bidrar till att många barn i synnerhet lider brist på D-vitamin, jod, järn, kalcium och magnesium, vilket får allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa. Detta framgår av en stor tysk studie som har publicerats i Frontiers in Nutrition. Forskarna rekommenderar därför mer fokus på barnens näringsstatus, och att de får nödvändiga tillskott under hela uppväxten.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för utvecklingen av fostrets skelett, hjärna och andra funktioner. Brist på D-vitamin under graviditeten kan därför få allvarliga konsekvenser för fostrets utveckling. Detta gäller även bildandet av neuroner i det dopaminproducerande området i hjärnan, vilket sannolikt kan leda till de störningar i dopaminbalansen som uppstår hos unga och vuxna med schizofreni. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurochemistry. Studien ligger i linje med en tidigare översiktsartikel som visar att tidiga stadier av psykotiska sjukdomar som schizofreni är förknippade med stora brister på D-vitamin och folsyra. Det betyder därför att D-vitamin och andra näringsämnen är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa under hela livet och inte minst under graviditeten.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för barnets tillväxt, utveckling och allmänna hälsa. Det tyder också på att brist på D-vitamin under graviditeten ökar risken för att pojkar utvecklar mer fettvävnad under de första levnadsåren och därför löper en större risk att bli överviktiga i barndomen och senare i livet. Detta framgår av en spansk befolkningsstudie publicerad i tidskriften Nutrients. Eftersom övervikt och D-vitaminbrist är så utbrett bland den allmänna befolkningen är det särskilt viktigt att gravida kvinnor följer hälsomyndigheternas rekommendationer för D-vitamintillskott. Det finns heller ingen anledning att undvika solen, eftersom det är den bästa källan till D-vitamin på sommaren. Man måste bara se till att man inte bränner sig.

Barn som föds alldeles för tidigt riskerar bland annat att få nedsatt syn. Men det tyder nu på att tidiga tillskott med särskilda omega-3- och omega-6-fettsyror ger barnet bättre syn när det är 2,5 år. Detta framgår av en svensk uppföljningsstudie som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Samtidigt kommer forskarna in på varför dessa fettsyror är så viktiga – inte bara för ögonhälsan utan också för hjärn- och den allmänna hälsan.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

Överviktiga barn och unga har blivit ett världsomspännande hälsoproblem som förvärrades under coronapandemin. Övervikt är kopplat till många hälsoproblem, däribland icke-alkoholorsakad fettleversjukdom som banar väg för typ 2-diabetes och andra allvarliga sjukdomar. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Nutrients, har författarna därför tittat närmare på hur en kost med färre kolhydrater eller den traditionella Medelhavskosten motverkar utvecklingen av övervik och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Dessutom bidrar tillskott med E-vitamin, D-vitamin, fiskolja och probiotika till att blockera utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettlever via olika metaboliska parametrar.

Järnbrist orsakar framför allt blodbrist (anemi). Barn och tonåringar med blodbrist kanske inte har uppenbara symtom, men de är ofta bleka och trötta. Då barn med järnbrist också kan drabbas av nedsatt tillväxt är det mycket viktigt att de under hela uppväxten är välförsedda med detta mineral. Vi har lättast för att ta upp järn från animaliska källor och därför kan en renodlad växtbaserad kost lätt resultera i järnbrist. Detsamma gäller för intag av för många mejeriprodukter. Detta framgår bland annat av en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, där författarna kommer närmare in på varför det är så viktigt att barn får i sig tillräckligt med järn och hur brister kan åtgärdas.