Jodets betydelse för barns tillväxt, ämnesomsättning och fertilitet

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

Barnets utveckling och tillväxt under fosterstadiet och de första levnadsåren är en komplex process som kräver tillräckligt med både makronäringsämnen (protein, kolhydrater och fett) och mikronäringsämnen (vitaminer och mineraler). Brist på näringsämnen kan leda till att barnet blir kortare som vuxen. Det kan också förekomma en försämrad utveckling av hjärnan, vilket leder till sämre välbefinnande och lägre utbildning.
Under graviditeten växer fostret som bekant mycket. I detta sammanhang har jod en särskilt stor betydelse för ämnesomsättningshormonerna som reglerar en lång rad processer, bland annat det befruktade äggets celldelning, fostrets utveckling och cellernas energiomsättning. Jod är också viktigt för utvecklingen av hjärnan och skelettet.
Äggstockarna innehåller relativt mycket jod, som är viktigt för östrogenbalansen och fertiliteten. En stor norsk befolkningsstudie har till exempel visat att ett jodintag som ligger på över 100 mikrogram per dag är förbundet med en förbättrad fertilitet. Men gravida kvinnor bör helst inta cirka 150 mikrogram per dag, vilket motsvarar RI.

Jodbrist har allvarliga konsekvenser för modern samt barnets utveckling

Under graviditeten bör jodintaget täcka både moderns och fostrets behov. Om modern lider brist på jod före graviditeten och lagren är låga, föreligger det en risk för att sköldkörtelns syntes av ämnesomsättningshormoner blir för låg under den tidiga graviditeten. Det är dessutom många som upptäcker att de är gravida först i andra eller tredje månaden.
En otillräcklig bildning av ämnesomsättningshormoner leder till låg ämnesomsättning (hypotyreos). Om ämnesomsättningen är för låg under graviditeten ökar risken för missfall, havandeskapsförgiftning, för tidig födsel, låg födelsevikt eller att barnet blir dödfött. Det föreligger också en risk för att barnets hjärna och nervsystem inte utvecklas normalt.
Barnet kan också födas med låg ämnesomsättning. Dessutom kan låg ämnesomsättning uppträda senare i livet.
Jodbrist är utbrett i många länder och i placebokontrollerade studier från Peru, Algeriet och Bangladesh har man till exempel gett jodtillskott till gravida kvinnor. Detta medförde att barnen i jodgruppen hade en högre och mer normal födelsevikt och kroppslängd jämfört med placebogruppen.

Andra viktiga mikronäringsämnen för ämnesomsättning och graviditet

I översiktsartikeln diskuterar författarna även hur andra näringsämnen är viktiga för ämnesomsättningshormonerna och barnets tillväxt.
Ämnesomsättningshormonerna heter T3, som är det aktiva ämnesomsättningshormonet med tre jodatomer, respektive T4, som är det passiva ämnesomsättningshormonet med fyra jodatomer.
När ämnesomsättningshormonet T4 ska aktiveras behöver vi ett seleninnehållande enzym som heter dejodinas. Detta seleninnehållande enzym verkar genom att ta bort en jodatom från det passiva T4-hormonet, så att det omvandlas till det aktiva T3-hormonet. Men selenbrist är vanligt i vår del av världen på grund av selenfattiga jordförhållanden. Därför har jordbrukarna i årtionden gett sina boskap tillskott med selen för att förbättra fertiliteten och förebygga bristsjukdomar.
A-vitamin, järn och zink har också betydelse för att ämnesomsättningshormonerna ska fungera optimalt.
D-vitamin spelar en avgörande roll i barnets tillväxt genom att reglera utvecklingen av skelettet. D-vitamin spelar också en avgörande roll för immunförsvaret och vid förebyggandet av autoimmuna sjukdomar. Det gäller bland annat Hashimotos sjukdom, som orsakar för låg ämnesomsättning, och Graves sjukdom, som orsakar för hög ämnesomsättning. Gravida bör ta tillskott med D-vitamin under hela året, och detsamma gäller barn upp till fyra år.

Fakta om jodkällor och jodberikat salt

• Mest jod finns i fisk, skaldjur, tång, alger och fisksås samt i ägg och mejeriprodukter.
• Jodinnehållet i vegetabiliska grödor är begränsat, vilket beror på jordförhållandena.
• Om man inte äter fisk och skaldjur eller är vegetarian/vegan kan man lätt drabbas av jodbrist.
• Jodinnehållet i havs- och Himalayasalt är mycket lågt och täcker inte dagsbehovet.
• Seltin är ett mineralsalt som har tillsatt jod.
• Man bör undvika jodberikat salt med det klumpförebyggande medlet aluminium, eftersom ett för högt innehåll av aluminium i kroppen skadar det centrala nervsystemet.

Referenser:

Jessica Rigutto-Farebrother. Optimizing Growth: The Case for Iodine. Nutrients 2024

University of South Australia. Poor iodine levels in women pose risks to fetal intellectual development in pregnancy. Science Daily 2021

Jane S. et al. Iodine Excretion and Intake in Women of Reproductive Age in South Australia Eating Plant-Based and Omnivores Diets. International Journal of Environmental Research and Public Health 2021

Masahiro Kawahara et al. Neurotoxicity of aluminum and its link to neurodegenerative diseases. Metallomics Research 2021