Kostråd och tillskott till överviktiga barn med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom

Överviktiga barn och unga har blivit ett världsomspännande hälsoproblem som förvärrades under coronapandemin. Övervikt är kopplat till många hälsoproblem, däribland icke-alkoholorsakad fettleversjukdom som banar väg för typ 2-diabetes och andra allvarliga sjukdomar. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Nutrients, har författarna därför tittat närmare på hur en kost med färre kolhydrater eller den traditionella Medelhavskosten motverkar utvecklingen av övervik och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Dessutom bidrar tillskott med E-vitamin, D-vitamin, fiskolja och probiotika till att blockera utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettlever via olika metaboliska parametrar.

Över hela världen är den ökande förekomsten av övervikt bland vuxna, ungdomar och barn alarmerande. Det antas följaktligen att 41 miljoner barn under 5 år är överviktiga och att 340 miljoner barn och unga mellan 5–19 år är överviktiga. Enligt Center for Disease Control and Prevention (CDC) har BMI:et för barn och unga mellan 2–19 år dessutom stigit ännu mer under coronapandemin på grund av de omfattande nedstängningarna och andra restriktioner.
Eftersom övervikt är förknippat med en mängd metaboliska störningar blir det också svårare att gå ner i vikt som vuxen. Övervikt kan orsaka bland annat icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD), där fett samlas i levern (steatos). Detta händer särskilt om levern översvämmas med kolhydrater som gör levern till en fettfabrik. Icke-alkoholorsakad fettlever är också förbundet med insulinresistens, störningar i cytokin-signalering, kroniska inflammationer och störningar i tarmfloran. Dessutom är icke-alkoholorsakad fettleversjukdom nära förbundet med typ 2-diabetes. En del personer med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom utvecklar även en form av leverinflammation, icke-alkoholorsakad steatohepatit (NASH), där ärrvävnad (fibros) uppstår i levern, vilket i värsta fall leder till leversvikt.
Syftet med den nya studien var därför att titta närmare på sambandet mellan kost, övervikt och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom hos barn och unga, och om relevanta kosttillskott kan bidra till att förebygga och lindra övervikt och medföljande metaboliska störningar.

Bättre kostvanor och träning är det första viktiga steget mot övervikt

Via databasen PubMed inhämtade forskarna ett antal kliniska studier från 2012–2022, som behandlade överviktiga barn och unga under 18 år med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Det framgick tydligt att hälsosamma kostvanor och motion måste betraktas som det första steget vid förebyggande och behandling av övervikt och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Det tyder också på att en kost med få kolhydrater och många oförstörda fetter har en positiv effekt. Detsamma gäller den traditionella Medelhavskosten, som är baserad på rena råvaror med mycket grönsaker, örter och olivolja samt frukt, nötter, fisk, skaldjur och kött. Medelhavskosten kan generellt sett stabilisera blodsockret, och den kan även motverka inflammation på grund av det balanserade innehållet av fleromättade fettsyror samt olika antioxidanter och fibrer. Det visade sig också att tillskott med E- och D-vitamin, omega-3 och mjölksyrabakterier kan förhindra utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettlever av följande skäl:

E-vitamin och andra antioxidanter motverkar oxidativ stress

Oxidativ stress är en kritisk faktor i utvecklingen av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom och icke-alkoholorsakad steatohepatit (NASH). Vid oxidativ stress påverkas kroppen av för många fria radikaler som angriper celler i levern och andra organ. Vårt enda skydd mot de fria radikalerna är olika antioxidanter, som neutraliserar de fria radikaler. I detta sammanhang hänvisar författarna till flera studier som har visat att tillskott med E-vitamin till överviktiga barn med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom har en positiv effekt på BMI:et, blodsockret, insulinnivåerna och kolesterolbalansen. Detta i synnerhet i kombination med fysisk aktivitet.

D-vitamin i större doser har den bästa effekten på flera parametrar

D-vitamin är inte bara viktigt för skelettet utan också för en lång rad metaboliska processer i kroppen, som inkluderar reglering av blodsocker, kolesterol och inflammation. I översiktsartikeln hänvisar författarna till en placebokontrollerad studie där en grupp överviktiga barn med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom fick 50 mikrogram D-vitamin dagligen under ett halvår. Detta hade en positiv effekt på LDL-kolesterol, insulinnivåer och inflammation i levern. Det ska också tilläggas att hälsomyndigheterna bara rekommenderar 5–10 mikrogram D-vitamin till unga och barn och att det tydligen behövs mer för att uppnå en optimal effekt. Samtidigt är det många barn och unga som undviker solen, använder för mycket solskyddsfaktor och inte tar rekommenderade kosttillskott, vilket förvärrar problemet med den utbredda bristen på D-vitamin.

Fiskolja reglerar kolesterolbalansen, inflammation och blodsocker

Fiskolja innehåller omega-3-formerna EPA och DHA som har många fysiologiska funktioner. Det är också viktigt att intaget av omega-3-fettsyror är i balans med intaget av omega-6-fettsyror, som vi framför allt får från vegetabiliska oljor. Det är därför problematiskt att den moderna västerländska kosten innehåller för många raffinerade omega-6-fettsyror och för få omega-3-fettsyror, eftersom det ökar risken för kroniska inflammationer och andra metaboliska störningar.
I översiktsartikeln hänvisas det till flera placebokontrollerade studier där man har gett överviktiga barn och unga med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom 500 mg–2 gram fiskoljor per dag. Detta hade en positiv effekt på kolesterolbalansen, inflammationer, blodsockret och insulinnivåerna.
Författarna understryker också hur viktigt det är att barn och unga äter den mängd fisk som rekommenderas av hälsomyndigheterna och åtminstone tar tillskott om de inte gillar fisk eller helt enkelt äter för lite fisk.

Mjölksyrabakterier och andra probiotika

Probiotika är mikroorganismer som är gynnsamma för matsmältningen, tarmfloran och den allmänna hälsan. De mest dominerande bakterierna i tarmfloran är olika mjölksyrabakterier (lactobacillus) och bifidobakterier, som bland annat gynnar oss genom att upprätthålla det optimala pH-värdet i tarmslemhinnan, tränga bort skadliga bakterier och svampar och motverka lokala inflammationer. Det tyder följaktligen på att tillskott med probiotika också har en positiv effekt på icke-alkoholorsakad fettleversjukdom.

Referenser:

Chiara Spiezia et al. Nutritional Approaches in Children with Overweight or Obesity and Hepatic Steatosis. Nutrients 2023