När det gäller lesioner och sår på huden reglerar en aktiv form av A-vitamin hur stamceller initierar läkningsprocesser och bildar ny hud. Det visar en studie från Rockefeller University publicerad i Science. I framtiden kommer forskarna dessutom att undersöka närmare huruvida aktivt A-vitamin kan användas för att reglera stamceller och därmed användas som led vid förebyggande och behandling av hudcancer.

Brist på A-vitamin i kosten ökar risken för hudinfektioner och akne. Det har länge varit känt att krämer med syntetiskt A-vitamin kan användas vid olika hudproblem, men man har inte vetat hur A-vitaminet verkar. En studie från UT Southwestern Medical Center i Texas, USA, har nu avslöjat de närmare mekanismerna genom att identifiera ett bakteriedödande protein på huden som kräver A-vitamin för att fungera. Men vad är A-vitamin egentligen? När verkar det optimalt? Och innehåller morötter överhuvudtaget A-vitamin?

Atopiskt eksem är mycket vanligt och en stor belastning för barnet och föräldrarna. Enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Dermatology visar det sig nu att ett starkare tillskott med D-vitamin under graviditeten minskar risken för att barnet utvecklar atopiskt eksem under det första levnadsåret. I studien fick de gravida kvinnorna 25 mikrogram D-vitamin dagligen, och denna mängd är mer än dubbelt så hög som de officiella rekommendationerna för gravida. Eftersom hälsomyndigheterna dessutom rekommenderar att barn upp till 4 år får tillskott med D-vitamin under hela året, talar det för att detta ytterligare kan minska risken för att barnet utvecklar atopiskt eksem.

Hudens tillstånd betyder mycket för utseendet och hälsan, men brist på ett eller flera näringsämnen kan göra att huden åldras snabbare. Dålig sårläkning, akne, herpes- och svampinfektioner, eksem, psoriasis samt andra hudsjukdomar kan också förekomma. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Medicina undersökte författarna den avgörande roll som A-, C-, E- och D-vitamin samt biotin och omega-3 har för hudens hälsa. Andra studier tyder på att selen och zink också är avgörande för en frisk hud och anti-aging. Tillskott kan därför vara relevant om man inte får i sig tillräckligt av dessa näringsämnen via kosten eller om man har ett ökat behov.

Vi bildar själva Q10, som är viktigt för cellernas energiomsättning och som antioxidant, som skyddar mot cellskador. Men det egna bildandet av Q10 minskar dock drastiskt med åldern och till följd av olika stressfaktorer, vilket främjar tecken på åldrandeprocesser. Detta återspeglas också i hudens tillstånd. Det finns dock bevis för att hudvårdsprodukter med Q10 kan fördröja de yttre ålderstecknen som rynkor och slapp hud. Detta enligt en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Aesthetic Dermatology. Tidigare studier tyder också på att Q10-tillskott av god kvalitet i allmänhet har potential att motverka olika åldrandeprocesser och utvecklingen av flera kroniska sjukdomar.

Huden är ett av de organ som innehåller mest zink, och spårämnet har avgörande betydelse för bildandet och skyddet av hudens celler. Brist på zink kan därför orsaka dålig sårläkning, känslig hud, finnar, eksem och andra hudsjukdomar samt håravfall. Det framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist vanligt. Vegetarianer, gravida, ammande och äldre är särskilt utsatta. Ett stort intag av socker, kalcium och alkohol samt användning av p-piller, flera typer av läkemedel, vissa sjukdomar och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.