B1-vitamin har särskild betydelse för omsättningen av kolhydrater, den mentala balansen och magens saltsyraproduktion, som i sin tur är avgörande för god matsmältning. Brist och dåligt utnyttjande kan främst orsakas av ensidiga kostvanor, brist på magnesium, missbruk av socker, alkohol och andra stimulantia samt användning av p-piller och vattendrivande läkemedel. Det betyder att många snabbt hamnar i underskott. När alkoholmissbrukare kan ”supa bort hjärnan” beror det på en kronisk brist och livshotande hjärninflammation, som omedelbart bör behandlas. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls. Det antas dessutom att större doser B1-vitamin kan förebygga myggbett, men stämmer det verkligen?

- som rör cancer, Parkinsons och andra neurologiska störningar

Mitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Man kan också läsa mer om keto-dieten, som optimerar mitokondriernas energiomsättning vid olika mitokondriella sjukdomar.

- vilket bland annat kan påverka fertiliteten, ämnesomsättningen, nervsystemet och barnets tillväxt.

Klimatdebatten rasar vidare, och det är inte så populärt att äta kött av flera orsaker. Det är emellertid viktigt att skilja mellan koldioxidutsläpp, djurs välbefinnande, köttets mängd och kvalitet samt näringsaspekterna. För människan har ätit kött och fisk i cirka 2 miljoner år, och de animaliska födokällorna har bidragit till våra stora hjärnor och utveckling. Ändå blir fler och fler vegetarianer och veganer, i synnerhet kvinnor. Det ger anledning till oro eftersom utbredd brist på protein, D-vitamin, B12-vitamin, jod, selen, järn, zink och omega-3-fettsyror inte bara försämrar fertiliteten, utan också bland annat ökar risken för ämnesomsättningssjukdomar, neurologiska sjukdomar, nedsatt motståndskraft, inflammationer och svåra tillväxtstörningar hos barn. Några av bristerna kommer dessutom smygande, och därför kan det vara svårt att se sambandet med kosten. Detta framgår bland annat av en ny informationsbroschyr utgiven av den danska livsmedelsmyndigheten.

- och människor vilseleds

Osunda kostvanor är ansvariga för vart femte dödsfall i hela världen, och de räknas nu som den största livshotande riskfaktorn. I de flesta länder, däribland Sverige, skulle befolkningen som bekant kunna dra en massa hälsofördelar och leva längre om de åt en sundare kost. Men det är inte bara den enskilda individens ansvar, eftersom det också finns ett akut behov av internationellt samarbete som inkluderar politikerna, jordbruket, livsmedelsindustrin och hälsovårdssektorn. Detta framgår av en ny studie, Global Burden of Disease, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Enligt en tidigare och större tjeckisk studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, behöver vi dessutom ett paradigmskifte kring kostrekommendationer, eftersom varningarna om mättat fett och kolesterol aldrig borde ha införts.

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre. Det finns ännu ingen effektiv behandling, och den fokuserar bara på att undertrycka symtomen, utan att göra något åt orsakerna. Även om de flesta fall av Parkinsons är sporadiska visar det sig att de ärftliga varianterna av sjukdomen är förbundna med mutationer i en viss gen. Ett forskarteam från Baskiens universitet i Spanien har nu upptäckt att B12-vitamin hämmar det enzym som är involverat i dessa mutationer. En tidigare studie har dessutom visat att patienter som just har fått diagnostiserat Parkinsons, och som har låga nivåer av B12-vitamin, utvecklar sjukdomen snabbare än patienter med högre nivåer av B12-vitamin. Forskarna föreslår därför tillskott med vitaminet för att förhindra eller försena utvecklingen av sjukdomen. Tidigare studier visar dessutom att B3-vitamin och Q10 också har en positiv effekt. När Parkinsons sjukdom särskilt uppträder bland äldre kan det alltså bero på att de lättare hamnar i underskott vad gäller dessa livsviktiga näringsämnen.

Perifera cirkulationsrubbningar beror främst på åderförkalkning i extremiteternas blodkärl. Typiska symtom är gångutlöst smärta i benen, kalla händer och fötter eller impotens, till följd av dålig blodtillförsel. Enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Lipids har personer med perifera cirkulationsrubbningar en lägre nivå av omega-3 i blodet jämfört med personer som inte lider av dessa sjukdomar. Det antas att omega-3-fettsyrorna har flera mekanismer som skyddar mot åderförkalkning. Det är alltså viktigt att få tillräckligt med denna fettsyra, som även bör vara i balans med omega-6.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.

Enligt en ny studie från Johns Hopkins University i USA kan D-vitamin skydda överviktiga barn mot astma orsakad av luftföroreningar i städerna. Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, men den moderna livsstilen gör att många, däribland barn, hamnar i underskott. Detta kan få långtgående konsekvenser eftersom brist på D-vitamin ökar risken för övervikt.