Kromets roll vid förhöjt blodsocker, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar

Krom är viktigt för insulinkänsligheten och ett stabilt blodsocker. En rad studier tyder också på att tillskott med krom kan motverka insulinresistens och därigenom minska risken för att utveckla typ 2-diabetes och förstadiet metabolt syndrom, som är förknippat med hjärt-kärlsjukdom. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Heliyon, där författarna har undersökt kromets molekylära mekanismer och kromtillskottens roll vid hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt ska man vara medveten om att kromtillskott, som är baserade på kromjäst, har bäst upptag. Dessutom kräver ett stabilt blodsocker och god cirkulation att man får i sig tillräckligt med protein, bra fetter och att man begränsar kolhydraterna.

Många kroniska sjukdomar är kopplade till avvikelser i hjärt-kärlsystemet, och enligt WHO är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den största orsaken till förtida död. Dessutom medför hjärt-kärlsjukdomar enorma mänskliga och socioekonomiska kostnader.
Typ 2-diabetes sprider sig som en pandemi och är nu en av de främsta orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar som åderförkalkning, högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och stroke.
Typ 2-diabetes och de tidiga stadierna av metabolt syndrom kännetecknas av insulinresistens, där cellernas förmåga att släppa in blodsocker (glukos) i cellerna minskar. Detta leder till förhöjt blodsocker, förhöjt insulin och förhöjt blodfett samt överskott av magfett och andra metaboliska störningar. Typ 2-diabetes och metabolt syndrom kännetecknas också av kronisk inflammation och oxidativ stress, som är förbundna med för många fria radikaler. Detta medför bland annat att de fria radikalerna angriper det livsviktiga kolesterolet, så att det härsknar och blir oanvändbart, varefter det lagras in i kärlväggen så att blodkärlen gradvis blir stela och förkalkas.

Insulinets och kromets betydelse för blodsockret

Glukos, som bildas efter nedbrytning av stärkelse, socker och andra kolhydrater, har störst inverkan på blodsockret. Eftersom det också är begränsat hur mycket blodsocker (glukos) som kan cirkulera i blodet och hur mycket vi kan lagra, är det viktigt att omvandla detta bränsle på det mest optimala sättet så att blodsockret förblir stabilt.
I detta sammanhang spelar hormonet insulin, som produceras i bukspottkörteln, en avgörande roll för upptaget av blodsocker i cellerna. För det är insulinets uppgift att släppa in blodsockret i cellerna så att de får det nödvändiga bränslet. Det behövs också krom, som i form av föreningen kromodulin fäster på cellens insulinreceptor. Det gör att det öppnas upp helt för cellens upptag av blodsocker. Samtidigt stimuleras enzymet tyrosinkinas, som mångdubblar cellens förbränning av blodsocker. När cellen har tagit upp tillräckligt med blodsocker frigörs insulin från cellreceptorn, och insulinet bryts därefter ner i levern eftersom det inte får vara för mycket insulin i blodet. Detta innebär därför att krom spelar en avgörande roll för insulinkänsligheten och cellernas omsättning av blodsocker. Dessutom är krom också viktigt för omsättningen av fetter och proteiner. I översiktsartikeln kommer författarna närmare in på ett antal studier som behandlar hur krom och tillskott med krom påverkar följande:

• Blodtrycket.
• Blodets profil av lipider – LDL/HDL-kolesterol och triglycerider.
• Markörer för oxidativ stress.
• Kronisk inflammation.

Författarna kommer också in på en rad studier som visar att kromtillskott kan vara relevant vid förebyggande och behandling av metabolt syndrom, typ 2-diabetes och en mängd olika cirkulationssjukdomar. Ändå hänvisar författarna även till studier där tillskott med krom inte har haft någon effekt. I detta sammanhang är det bäst att välja kromtillskott i form av organisk kromjäst som enligt EFSA (European Food Safe Authority) har en upptaglighet som är cirka tio gånger högre än kromtillskott i form av kromklorid och krompikolinat.
För de flesta är det också aktuellt att förbättra kvaliteten på kosten och energifördelningen för att reglera vikten och blodsockret samt förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Kromets funktioner och betydelse

• Omsättning av makronäringsämnen (kolhydrater, fetter och protein).
• Förbättrar insulinkänsligheten.
• Främjar upptaget av glukos i nervceller, muskler och andra vävnader.
• Främjar upptaget av blodsocker i hjärnans mättnadscentrum och minskar hungersymtom.
• Minskar fetthalten i blodet.

Kolhydrater är den största orsaken till utveckling av hjärt-kärlsjukdomar

De flesta kolhydrater som finns i mat och dryck bryts ner till glukos och fruktos.
Glukos, som framför allt finns i stärkelse som potatis, ris, spannmål, mjöl, majs och socker, har störst inverkan på blodsockret, och det gäller särskilt de raffinerade formerna.
Fruktos, som främst finns i frukt, smoothies, vitt socker, godis, läsk, kakor och sötningsmedel som majssirap och HFCS, fortsätter direkt från tarmen till levern, där det mesta lagras.
Men genom att konsumera för mycket fruktos kan levercellerna översvämmas så att levern får en störd fettomsättning vilket kan medföra att icke-alkoholorsakad fettlever utvecklas. Stora mängder fruktos kan därför leda till metabolt syndrom och typ 2-diabetes.
Under de senaste 50 åren har vi hört att fetter som kolesterol är den största orsaken till hjärt-kärlsjukdomar. Men även om människor äter mindre animaliskt fett är det fortfarande fler som blir överviktiga, får typ 2-diabetes och dör i förtid i hjärt-kärlsjukdomar. Å andra sidan har intaget av kolhydrater, och särskilt de raffinerade och flytande typerna, ökat dramatiskt. Redan på 1970-talet var den brittiske professorn John Yudkin den förste som menade att för mycket fruktos orsakar hjärt-kärlsjukdomar. Sedan dess har ett antal ledande forskare som dr Robert Lustig gett Yudkin rätt och hävdat att socker och raffinerade livsmedel är den främsta orsaken till övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Tjeckiska forskare har dessutom hämtat in data om kostvanor från 158 länder under perioden 1993–2011. Här visade det sig att den faktor i kosten som utgjorde den största risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar var ett högt intag av kolhydrater. Speciellt i kombination med brist på omega-3, som främst finns i fet fisk. Forskarna fann dessutom att det totala intaget av animaliskt fett, animaliskt protein och andra proteinkällor minskade risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Men visst finns det gränser för hur mycket protein vi bör konsumera. Den tjeckiska studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.

• Enligt flera ledande forskare borde varningarna om mättat fett och kolesterol aldrig ha införts.
• Vi behöver ett paradigmskifte vad gäller kostrekommendationer och orsaken till cirkulationssjukdomar.
• Brist på krom och för mycket kolhydrater i kombination med brist på protein och omega-3 ökar risken för metabolt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Referenser:

Kenneth K.Y. Ting. John Yudkin´s hypothesis: sugar is a major dietary culprit in the development of cardiovascular disease. Frontiers in Nutrition 2024

Dhiaa Gossa Al-Saadde et al. The role of chromium supplementation in cardiovascular risk factors: A comprehensive reviews of putative molecular mechanisms. Heliyon 2023

Grasgruber P, Cacek J Hrazdira E et al. Global correlates of cardiovascular risk: a comparison of 158 countries. Nutrients 2018; 10: 4111

Fructose 2.0 | Robert Lustig Website