Ett ökat intag av B-vitaminer kan förbättra koncentrationen och andra kognitiva förmågor hos unga patienter som håller på att utveckla schizofreni och andra psykoser. Detta framgår av en studie genomförd av forskare från Orygen, The National Centre of Excellence in Youth Mental Health i Australien. Samtidigt bör man vara uppmärksam på alla de faktorer som kan medföra brist på de viktiga B-vitaminerna, däribland en ensidig kost och intag av för mycket socker, energidrycker, alkohol och andra stimulantia. Mycket tyder alltså på att den ohälsosamma livsstil som många unga lever ökar risken för psykoser. Därför är det heller inte tillräckligt med antipsykotiska läkemedel och psykologisk behandling om hjärnan och nervsystemet saknar väsentliga näringsämnen.

Brist på B12-vitamin och folsyra ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det beror på att dessa B-vitaminer reglerar nivån av homocystein i blodet, som inte får bli för hög. Det visar sig också att män och kvinnor reagerar olika på B-vitaminerna och homocystein i samband med de kognitiva funktionerna. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Nutrients. Risken att drabbas av Alzheimers sjukdom är också lägre hos yngre personer och om man dricker kaffe eller te. Tyvärr lider många äldre brist på de relevanta B-vitaminerna på grund av ensidig kost, brist på magsyra och olika läkemedelstyper.

De flesta vet att immunsystemet behöver C-vitamin, men det visar sig faktiskt att koncentrationen i hjärnan är större än i resten av kroppen. Detta beror på att C-vitamin har stor betydelse för energiomsättningen, nervsystemet och de kognitiva förmågorna, vilket framgår av en ny översiktsartikel. Det tyder också på att många lider brist på C-vitamin. Med tiden kan det bland annat försämra de kognitiva förmågorna och öka risken för demens och Alzheimers. Om gravida lider brist på C-vitamin kan det skada utvecklingen av fostrets hjärna. Det finns samtidigt flera faktorer som kan öka behovet av C-vitamin. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose hjärnans behov under hela livet?

Forskare från Queensland i Australien har funnit hur D-vitamin är avgörande för hjärnans struktur och hälsa, och hur brist kan leda till dysfunktioner som förlust av kognitiva förmågor samt depression och schizofreni. Samtidigt antas det att över en miljard människor lider brist på D-vitamin. Det har enorma hälsokonsekvenser och kan bland annat hänga samman med den kraftiga ökningen av psykiska sjukdomar.

Fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som har flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Det visar sig också att medelålders som äter mer fet fisk eller tar tillskott med fiskolja får en förbättrad hjärnstruktur och kognitiva förmågor. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Neurology. Resultaten är häpnadsväckande, eftersom kognitiv funktionsnedsättning och demenssjukdomar är ett växande problem över hela världen som påverkar miljontals människor. Studien ligger dessutom i linje med en tidigare studie som visar att höga koncentrationer av DHA i de röda blodkropparna kan halvera risken för Alzheimers.

Vi vill vara hälsosamma under hela livet, kunna ta hand om oss själva och undvika sjukdomar som demens. Kosten spelar här en stor roll, och blodets nivå av olika B-vitaminer, D-vitamin och omega-3 samt andra särskilda näringsämnen har ett direkt samband med hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner. Detta framgår av en ny studie av äldre människor, publicerad i den vetenskapliga tidskriften NeuroImage. Samtidigt visar andra studier att brister på dessa näringsämnen är vanligt på grund av ensidiga kostvanor, läkemedel och brist på sol. Det kan få många hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser om man inte agerar i tid och förser hjärnan med vitaminer, fettsyror och allt vad den behöver.

Det finns mycket som tyder på det. För äldre som har tagit multivitaminer dagligen i flera år löper en mycket lägre risk för att utveckla demens, Alzheimers sjukdom och andra tecken på kognitiv försämring. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's and Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. Studien ligger i linje med tidigare studier som bland annat visar på hur de olika vitaminerna och mineralerna ökar hjärnans blodflöde och skyddar neuronerna. Det kan dessutom vara värt att välja multivitaminer av god kvalitet som säkerställer att näringsämnena tas upp.

Alzheimers sjukdom är den främsta orsaken till demens, och det visar sig att det sker förändringar i hjärnan årtionden innan sjukdomen kommer till uttryck. Det tyder samtidigt på att medelhavskost kan minska risken för några av de förändringar som indikerar tidiga stadier av sjukdomen. Detta framgår av en studie av den italienska neurologen Lisa Mosconi. Studiens resultat pekar därför på att vi kan göra mycket själva i förebyggandet av den utbredda sjukdomen genom att låta oss inspireras av medelhavskosten. Vi bör samtidigt lägga fokus på ett stabilt blodsocker och särskilda näringsämnen som stärker och skyddar hjärnan.

Hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress och lokala inflammationer, vilket skapar grogrund för Alzheimers sjukdom och andra neurologiska sjukdomar. Men det visar sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter skyddar hjärnans neuroner från de skadliga effekterna. Dessutom kan tillskott med selen förbättra kognitiva tester utförda av patienter som lider av lindrig kognitiv funktionsnedsättning såväl som Alzheimers sjukdom. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Hjärnans neuroplasticitet är ett uttryck för hjärncellernas förmåga att utföra strukturella och funktionella förändringar som är avgörande för vår utveckling och hälsa. Hjärnans neuroplasticitet har också visat sig vara nedsatt vid en rad sjukdomar i centrala nervsystemet, däribland depression och demens. I en översiktsartikel har forskarna därför tittat närmare på hur motion, Medelhavskost och näringsämnen som omega-3 och B12-vitamin förbättrar hjärnans neuroplasticitet via bildningen av ett speciellt protein, BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Det är också känt att selen är viktigt för bildningen av nya nervceller, vilket kan bidra till att förebygga kognitiv försämring via andra mekanismer.