Skip to main content

Medelhavskost och stabilt blodsocker kan minska utvecklingen av Alzheimers sjukdom

Medelhavskost och stabilt blodsocker kan minska utvecklingen av Alzheimers sjukdomAlzheimers sjukdom är den främsta orsaken till demens, och det visar sig att det sker förändringar i hjärnan årtionden innan sjukdomen kommer till uttryck. Det tyder samtidigt på att medelhavskost kan minska risken för några av de förändringar som indikerar tidiga stadier av sjukdomen. Detta framgår av en studie av den italienska neurologen Lisa Mosconi. Studiens resultat pekar därför på att vi kan göra mycket själva i förebyggandet av den utbredda sjukdomen genom att låta oss inspireras av medelhavskosten. Vi bör samtidigt lägga fokus på ett stabilt blodsocker och särskilda näringsämnen som stärker och skyddar hjärnan.

Risken för att få Alzheimers sjukdom ökar med åldern. Andra riskfaktorer är rökning, för mycket alkohol, övervikt, metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes. Det är bara två procent av fallen som beror på specifika genetiska defekter.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av ackumulering av plack från proteinet beta-amyloid samt små mängder av proteinet tau. Med tiden förstör dessa proteinackumuleringar hjärncellerna, så att de till sist förstörs. Sjukdomen kännetecknas också av insulinresistens och brist på signalsubstansen acetylkolin, som hjärncellerna använder för att kommunicera med.
Alzheimers sjukdom är en långsamt progressiv sjukdom som efter 7–10 år slutar med döden. Därför finns det all anledning att göra något vid det verkliga förebyggandet och börja i god tid.

Typiska symtom vid Alzheimers som kommer smygande

  • Glömska, minnesförlust och bristande förmåga att lära sig något nytt.
  • Dålig koncentration och omdöme.
  • Dålig orienteringsförmåga.
  • Förändrade känslor och personlighet.

Avgörande skillnader på medelhavskost och typisk västerländsk kost påverkar hjärnans aktivitet

Den italienska neurologen Lisa Mosconi är idag utbildare vid The Alzheimer's Prevention Clinic på Weill Cornell Medicine i New York. Med hjälp av hjärnscanningar har hon tidigare funnit skillnader i hjärnaktivitet hos personer som äter medelhavskost och personer som äter en mer typisk västerländsk kost.
Medelhavskosten består typiskt av en del fisk och skaldjur, grönsaker, bönor, nötter, frukt och hälsosamma fetter som olivolja. Till skillnad består en västerländsk standardkost av färre grönsaker, mer rött kött, flera dåliga fetter och vissa raffinerade sockerarter. Dessa skillnader i kosten kan enligt Lisa Mosconi och hennes forskargrupp vara orsaken till att hjärnscanningarna avslöjade en sämre hjärnaktivitet hos de personer som åt en västerländsk standardkost.
I den nya studien ville Mosconi och hennes forskargrupp undersöka förändringar i hjärnan över tid. I studien deltog 34 personer som åt medelhavskost och 36 personer som åt en västerländsk standardkost. Deltagarna var mellan 30 och 60 år, och de hade inga tecken på demens när studien inleddes.
Deltagarna genomgick hjärnscanningar vid studiens början och minst två år efteråt.

Det förekommer ackumuleringar i hjärnan långt före symtomen på Alzheimers visar sig

De första hjärnscanningarna avslöjade att de som åt en västerländsk kost redan hade större ackumuleringar av beta-amyloid-plack jämfört med dem som åt medelhavskost. Det visade sig också att hjärnorna hos dem som åt en västerländsk kost hade mindre energiomsättning i vissa delar av hjärnan som ett tecken på mindre aktivitet, än de som åt medelhavskost. Båda skillnaderna med ackumulering av beta-amyloid-plack och mindre hjärnaktivitet kan indikera tidiga stadier av demens.
De uppföljande hjärnscanningarna av de två kostgrupperna visade på ännu större skillnader. Faktorer som ålder, kön och gener verkade inte ha någon påverkan på hjärnans tillstånd i de olika hjärnscanningarna.

Börja med de goda matvanorna i tid

Enligt Mosconi ser man bara de gällande förändringarna i hjärnan i de områden som påverkas av Alzheimers, och hos relativt unga vuxna. Allt detta pekar på det faktum att kosten spelar en viktig roll i utvecklingen av sjukdomen. Om kosten inte är hälsosam och balanserad handlar det därför om att förbättra den i tid, så att hjärnan förses med rätt näringsämnen och skyddas med antioxidanter.
Forskarna uppskattar en upp till tre och ett halvt års lång fördröjning i utvecklingen av Alzheimers hos personer som äter medelhavskost i många år, jämfört med dem som äter en västerländsk standardkost. Det finns också flera människor som äter medelhavskost som inte alls utvecklar Alzheimers.
Studien har publicerats i tidskriften Neurology.
Enligt Mosconi behövs mer omfattande studier av större populationer över en längre tid för att bekräfta dessa resultat. Det finns också ett behov av att få en större förståelse av vad det är i medelhavskosten som kan skydda mot de skadliga hjärnförändringarna.

  • Över 35 miljoner människor världen över drabbas av Alzheimers.
  • I Sverige finns det cirka 85 000 alzheimersjuka personer.

B-vitaminer, omega-3-fettsyror och antioxidanter förebygger demens och Alzheimers

Flera tidigare studier har visat på att större doser av B-vitaminer kan bromsa mild kognitiv försämring, vilket är ett förstadium till demens och Alzheimers.
En annan undersökning tyder dock på att B-vitaminerna först blir effektiva när kroppen är välförsedd med omega-3-fettsyrorna (EPA och DHA), som finns i fet fisk och fiskolja.
Medelhavskosten är just rik på B-vitaminer och fet fisk, som man enkelt kan få i andra sammanhang.
Medelhavskosten är också rik på antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt zink och selen och en mängd olika växtämnen som skyddar cellerna, däribland hjärncellerna, mot oxidativ stress. En studie visar att även marginell brist på A-vitamin kan öka risken för Alzheimers.

Eftersträva ett stabilt blodsocker i förebyggandet

Vid Alzheimers sjukdom förekommer insulinresistens i hjärnan. Det är ett tillstånd där cellernas förmåga att ta upp socker är nedsatt, och därför kallas sjukdomen också för typ 3-diabetes. Som nämnts har Mosconi just funnit nedsatt hjärnaktivitet i de områden i hjärnan som drabbas av Alzheimers.
Insulinresistens i hjärnan resulterar också i onormalt förhöjda insulinnivåer, vilka bland annat antas vara involverade i inflammationer och ackumulering av beta-amyloid-plack.
Vid förebyggande av sjukdomen gäller det därför att eftersträva ett stabilt blodsocker. Man måste dessutom vara välförsedd med spårmineralet krom, som ökar insulinkänsligheten.

Andra användbara råd i förebyggandet av Alzheimers

  • Se till att du får en ordentlig nattsömn, då hjärnan rensas på giftiga proteiner.
  • Utmana dig själv mentalt.
  • Undvik tobaksrökning.
  • Få ditt blodtryck kontrollerat.
  • Eftersträva en normal vikt och ett normalt midjemått.
  • Håll dieten och ta nödvändiga läkemedel om du har diabetes.

Referenser

Berit Viuf. Hjerneføde. Weekendavisen. den 25 januari 2019

Sharon Reynolds. Mediterranean diet may slow development of Alzheimer´s disease. National Institutes of Health. U.S. Department of Health & Human Services. 2018

University of Illinois at Urbana-Champaign. Nutrients in blood linked to better brain connectivity, cognition in older adults. ScienceDaily 2018

Oulhaj et al: Omega-3 Fatty Acid Status Enhances the Prevention of Cognitive Decline by B-vitamins in Mild Cognitive Impairment. Journal of Alzheimers Disease. 2016

Omega-3 levels affect whether B vitamins can slow brain´s decline. University of Oxford. Health and News. 2016

Zeng J, Chen L, Wang Z et al. Marginal vitamin A deficiency facilitates Alzheimer´s pathogenesis. Published online January 27, 2017

Ramesh Kandimalla et al. Is Alzheimer´s disease a Type 3 Diabetes? A critical appraisal. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) – Molecular Basis 2017

Sybille Hildebrandt. Insulinresistens i hjernen kan udløse Alzheimers. Dagens Medicin. 2016

Det sundhedsvidenskabelige Fakultet: Science hædrer professor Maiken Nedergaard for ”Årets Artikel”. 2015

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013

  • Skapad