Den vanligaste hjärntumören kallas glioblastom och växer mycket aggressivt. Eftersom behandlingarna inte fungerar särskilt bra, och eftersom de flesta dör inom några år, bör mer göras under själva förebyggandet, där kosten spelar stor roll. Det tyder också på att B1-vitamin, B2-vitamin, B3-vitamin och folsyra (B9-vitamin) är associerade med en minskad risk att utveckla glioblastom. Detta framgår av en kinesisk befolkningsstudie. Forskarna kommer också in på hur dessa B-vitaminer har betydelse för hjärnhälsan och cancerförebyggande. Dessutom ska man vara medveten om vad som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av dessa B-vitaminer.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för utvecklingen av fostrets skelett, hjärna och andra funktioner. Brist på D-vitamin under graviditeten kan därför få allvarliga konsekvenser för fostrets utveckling. Detta gäller även bildandet av neuroner i det dopaminproducerande området i hjärnan, vilket sannolikt kan leda till de störningar i dopaminbalansen som uppstår hos unga och vuxna med schizofreni. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurochemistry. Studien ligger i linje med en tidigare översiktsartikel som visar att tidiga stadier av psykotiska sjukdomar som schizofreni är förknippade med stora brister på D-vitamin och folsyra. Det betyder därför att D-vitamin och andra näringsämnen är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa under hela livet och inte minst under graviditeten.

Metabolt syndrom, ett förstadium till diabetes, sprider sig som en epidemi. Tillståndet kännetecknas av övervikt, högt blodtryck och högt kolesterol på grund av en störd sockeromsättning. Kosten har stor betydelse, och man har nu funnit ett direkt samband mellan intaget och nivån av B6-vitamin, folsyra (B9-vitamin) och B12-vitamin i serum. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie, publicerad i den medicinska tidskriften Jama Network Open. Författarna kommer också in på hur dessa B-vitaminer bidrar till att förbättra sockermetabolismen och förebygga metabolt syndrom.

I takt med att det blir fler och fler äldre är det också fler som drabbas av demens och dör till följd av det. Men om man intar mer magnesium genom kosten än de officiella rekommendationerna tyder det på att hjärnan hålls mer intakt och att det förebygger demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många äldre äter lite eller tar olika typer av läkemedel som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium. Så vilken effekt har egentligen magnesium på hjärnan och nervsystemets funktioner? Och hur mycket magnesium har vi behov av om hjärnan ska hållas i trim hela livet?

Det är hälsosamt och livsförlängande att njuta av sommarsolen, som är den bästa källan till D-vitamin – så länge man inte bränner sig. Detta eftersom brist på D-vitamin i blodet är kopplat till tidig dödlighet, särskilt till följd av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och luftvägssjukdomar. Detta framgår av en stor befolkningsstudie från University of South Australia. Ämnet är särskilt aktuellt, eftersom solskräck, modern livsstil, övervikt, mörk hudfärg och de mörka vintermånaderna bidrar till att D-vitaminbrist har blivit en världsomspännande epidemi. Eftersom de officiella rekommendationerna för D-vitamin dessutom är ganska låga bör man i högre grad sikta på en optimal nivå i blodet, så att det livsviktiga vitaminet kan reglera en lång rad genaktiviteter och andra funktioner i kroppens celler.

I slutet av våra cellers DNA-strängar finns det några skyddande telomerer. Dessa kan jämföras med ett klippkort eftersom de har betydelse för hur många gånger friska celler kan dela sig. Ju längre telomererna är, desto långsammare åldras cellerna. Kosten har stor betydelse, och enligt en större befolkningsstudie verkar det som att det dagliga intaget av C-vitamin har ett direkt samband med telomerernas längd. Detta samband gäller även i förhållande till Q10 och selen, enligt en tidigare svensk studie. Forskarna bakom de två studierna kommer närmare in på hur C-vitamin, Q10 och selen fungerar som unika antioxidanter som skyddar telomererna och cellerna mot skador orsakade av oxidativ stress.

Vi påverkas alla av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, skärmar, elförsörjning och andra elektriska system i vardagen. Hjärnans neuroner är särskilt sårbara, i synnerhet eftersom elektromagnetisk strålning kan öka neuronernas upptag av kalciumjoner, så att de blir överaktiva och i värsta fall förstörs. En studie publicerad i News Medical Life Sciences avslöjar alltså att för mycket kalcium i hjärnan ökar risken för Alzheimers sjukdom och digital demens hos unga. Den ökade elektromagnetiska strålningen påverkar även kroppen med fria radikaler, som kan orsaka oxidativ stress och cellskador eftersom kroppens försvarssystem med olika antioxidanter inte hänger med. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften The Journal of Microscopy & Ultrastructure, som också beskriver hur elektromagnetisk strålning kan orsaka stress, huvudvärk, trötthet, ångest och andra symtom.

- via flera mekanismer

Det tyder på att det finns ett samband mellan åldrandeprocesser, Alzheimers sjukdom och utbredd selenbrist. I en ny studie, publicerad i Antioxidants, har forskarna nu avslöjat hur olika seleninnehållande proteiner på flera fronter kan motverka de patologiska processer i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna ser därför en ny potential i behandlingen av Alzheimers sjukdom, som är en av de största sjukdomsbördorna och dödsorsakerna hos äldre. Dessutom spelar selen en stor roll i förebyggandet av själva sjukdomen. Detta är mycket viktigt eftersom det också är svårt att diagnostisera Alzheimers sjukdom i tidiga skeden.