Hur du kan påverka aktiveringen och utnyttjandet av vitaminer och Q10

Flera B-vitaminer måste omvandlas till andra former innan de kan aktiveras för en rad olika funktioner. Men enzymdefekter, alkohol, läkemedel och åldringsprocesser kan göra det svårt. Den form av D-vitamin som vi får från solen eller genom tillskott är också inaktiv, och här kan övervikt, åldringsprocesser och brist på vissa mineraler försvåra bildandet av den aktiva formen. Omvandling av K1- till K2-vitamin kräver en välfungerande tarmflora. För att Q10 ska kunna utnyttjas optimalt krävs det en särskild selenförening. Det innebär att en bristande förmåga att aktivera vitaminerna och Q10 kan leda till kronisk trötthet, många allvarliga sjukdomar och i värsta fall en för tidig död.

Det är viktigt att näringsämnen från kost och tillskott utnyttjas på ett optimalt sätt. För det första krävs det tillräckligt med magsyra och ett bra upptag så att näringsämnena kommer in i blodomloppet och ut till cellerna. Det är samtidigt viktigt att näringsämnena uppträder i biologiskt aktiva former. Detta kräver ofta särskilda enzym- och andra metaboliska processer, vilket framgår av följande:

Fler B-vitaminer måste metyleras

Metylering är en kemisk och komplex process inom cellfysiologin där en metylgrupp (CH3-) adderas till en annan molekyl. Metylering av DNA- och RNA-molekyler är viktigt för aktiveringen av gener och proteiner. Metylering är också viktigt för aktiveringen av flera B-vitaminer.
B6-vitamin, även känt som pyridoxin, omvandlas via metylering till den aktiva formen pyridoxal-5-fosfat (P-5-P), som kan mätas i blodet.
Flera livsmedel innehåller B9-vitamin i form av folat, och flera kosttillskott innehåller folsyra, som är den syntetiska formen. Både folat och folsyra måste aktiveras innan cellerna kan tillgodogöra sig vitaminet, och för detta krävs enzymet MTHFR (metylentetrahydrofolat), som omvandlar formerna till metylfolat.
B12-vitamin kallas också för kobalamin. Den vanligaste formen i livsmedel är hydroxokobalamin, och den vanligaste formen i kosttillskott är cyanokobalamin, som är mer stabil. Kroppen omvandlar normalt dessa former till metylkobalamin, som finns i tillskott där det uppges att B-vitaminerna är metylerade samt i 5'-deoxyadenosylkobalamin, som lagras i levern.
Genetiska faktorer, inklusive avsaknad av enzymet MTHFR, kan försämra metyleringen av B-vitaminerna. Detsamma gäller åldringsprocesser, tobaksrökning, alkoholmissbruk, leverskador och många läkemedel.
Brist i kosten och dåligt utnyttjande av dessa B-vitaminer kan leda till många symtom och sjukdomar som trötthet, blodbrist, neurologiska sjukdomar, infektioner och håravfall. Under graviditet kan brist på B9-vitamin medföra neuralrörsdefekter och missfall.
B6-, B9- och B12-vitamin är också avgörande för omvandlingen av aminosyran homocystein. Om nivån av homocystein blir för hög ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, blodproppar, stroke, inflammation och demenssjukdomar som Alzheimers.
Dålig förmåga att metylera B-vitaminer leder automatiskt till ett ökat behov. När det gäller tillskott kan du också välja dem i metylerade aktiva former, som ger bättre utnyttjande. Dessutom finns B12-vitamintillskott med metylkobalamin i form av sugtabletter, som ger ett högt upptag via slemhinnan i munnen.

B3-vitamin (niacin) måste aktiveras till NAD och NADH

Niacin är ett vanligt namn för formerna nikotinsyra och nikotinamid, som finns i kost och tillskott. Niacin har betydelse för cellernas energiomsättning, som äger rum i mitokondrierna. Här sker en rad biokemiska processer, där niacin via olika steg omvandlas till den aktiva formen NAD (nikotinamidadenindinukleotid).
Mer specifikt växlar NAD mellan två oxidationssteg (NAD+ och NADH), som är nödvändiga för att cellerna ska kunna producera ATP, som är kemiskt koncentrerad energi. NAD är också involverat i hundratals biokemiska processer.
Niacin finns i proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och fullkornsprodukter. Dessutom kan kroppen själv bilda niacin utifrån B6-vitamin och aminosyran tryptofan.
Utnyttjandet av B3-vitamin spelar en avgörande roll för energiutnyttjandet, nervsystemet och den allmänna hälsan. Enligt vissa forskare kan B3-vitaminbrist också orsakas av genetiska defekter, så att den aktiva NAD-formen inte utnyttjas tillräckligt bra. Därför har dessa personer ett mycket större behov av B3-vitamin än andra.
B3-vitaminformen nikotinsyra, som går snabbast in i blodet, har vanligtvis en större terapeutisk effekt än nikotinamid. I större mängder kan nikotinsyra dock orsaka en ofarlig niacinrodnad, som kännetecknas av rodnad och värme i ansiktet som snabbt försvinner. Det rekommenderas därför att man börjar med låga doser nikotinsyra och gradvis ökar till högre terapeutiska doser under dagen. Man kan också köpa kombinerade B3-vitamintillskott som NAD-booster med högre doser av nikotinamid och nikotinsyra, där nikotinsyran frisätts långsamt.
I vissa länder kan man även få tillskott med NADH, som kan vara lättare att tillgodogöra sig.

D-vitamin fungerar som ett steroidhormon i aktiv form

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som finns i olika former. Med hjälp av solens UVB-strålning och ett förstadium av kolesterol i huden bildar vi först D3-vitamin i form av kolekalciferol. Det är också denna form som finns i animaliska livsmedel som fet fisk, lever och ägg samt tillskott.
Vi måste också kunna omvandla kolekalciferol, eftersom denna form är inaktiv, och processen sker i två steg.
Först omvandlas kolekalciferol i levern till formen kalcidiol, som mäts i blodet som 25-hydroxyvitamin D3. När D-vitamin behövs för olika funktioner omvandlas det i njurarna, de vita blodkropparna och andra celler till den aktiva steroidformen kalcitriol (1,25-dihydroxyvitamin D3). Det är alltså kalcitriol som binder sig till D-vitaminreceptorerna i de flesta av kroppens celler.
Omvandlingen av D-vitamin sker via enzymfunktioner som bland annat kräver magnesium. Zink behövs också för att den aktiva steroidformen ska kunna binda till cellernas receptorer. Det innebär att man inte kan tillgodogöra sig D-vitamin från solen eller kost om man lider brist på dessa mineraler. Genetiska faktorer, mörk hy, åldringsprocesser, övervikt, diabetes, lever- och njursjukdomar kan dessutom göra det svårt att producera eller aktivera vitaminet, vilket automatiskt leder till ett ökat behov.
Brist på D-vitamin kan öka risken för trötthet, infektioner, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, muskelsvaghet, benskörhet, diabetes och cancer.

Betydelsen av K1- och K2-vitamin för koagulation, cirkulation och skelett

K1-vitamin (fyllokinon) är viktigt för att blodet ska kunna koagulera och finns främst i mörkgröna grönsaker som kål, spenat, persilja och bönor.
K2-vitamin finns framför allt i fermenterade produkter som smör, ost och surkål, där det bildas av bakterier. K2-vitamin finns också i äggula och feta styckningsdetaljer från betande djur. Bakterier i en sund tarmflora kan dessutom omvandla K1- till K2-vitamin, men mängderna är ofta begränsade.
K2-vitamin (menakinon) är nödvändigt för bildandet av ett protein (MGP) som avlägsnar kalcium från blodomloppet och ett annat protein (osteokalcin) som hjälper till att lagra in kalcium i skelettet.
K2-vitamin och D-vitamin har dessutom en synergistisk effekt när det gäller att reglera kroppens kalciumfördelning.
Brist på K1- och K2-vitamin orsakas främst av en ensidig kost och dålig tarmflora. Brist på D-vitamin, magnesium och zink samt olika tarmsjukdomar kan dessutom försämra upptaget och utnyttjandet. Olika läkemedelstyper (Marevan, PPI och antibiotika) kan också hämma upptaget och utnyttjandet av K-vitamin.
Brist på K2-vitamin kan medföra en ökad risk för åderförkalkning och benskörhet. Det finns också en ökad risk för inflammation och allvarliga fall av COVID-19.

Q10 för energi och cellförsvar

Q10 är ett koenzym som uppträder i två former. Ubikinon är särskilt viktigt för cellulär energimetabolism, som äger rum inuti mitokondrierna. Den andra formen av ubikinol fungerar särskilt som en kraftfull antioxidant, som skyddar celler och kolesterol mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler. Ett seleninnehållande enzym, TXNRD, behövs dessutom för att Q10 ska kunna interagera mellan de två formerna efter behov.
Det egna bildandet av Q10 minskar gradvis efter 20 års ålder, och vid 80-årsåldern är hjärtats innehåll ungefär hälften. Läkemedel som statiner mot högt kolesterol och alendronat mot benskörhet kan också hämma kroppens eget bildande av Q10.
Problemet förvärras av att jorden i Sverige och övriga Europa är fattig på selen, vilket återspeglas i hela näringskedjan.
Det tyder dock på att tillskott med selenjäst och Q10 i läkemedelskvalitet har en positiv effekt på energiomsättningen, hjärtat, cirkulationen, livskvaliteten, livslängden, ämnesomsättningshormoner samt vid cancerförebyggande. Detta framgår bland annat av en kontrollerad studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicine.

Referenser:

Heather Yoshimura Ang-pc. The Role of B Vitamins in Methylation Process: Clinical Applications. RUPA HEALTH 2024

Andrius Bleizgys. Zinc, Magnesium and Vitamin K Supplementation in Vitamin D Deficiency: Pathophysiological Background and Implications for Clinical Practice. Nutrients 2024

Urban Alehagen et al. Supplementation with selenium and Q10 in an elderly Swedish population low in selenium – positive effects on thyroid hormones, cardiovascular mortality, and quality of life. BMC Medicine 2024

Adrianna Budzinska et al. The bisphosphonates alendronate and zoledronate induce adaptations of aerobic metabolism in permanent human endothelial cells. Scientific Reports 2023.

Lain Hargreaves et al. Disorders of Human Coenzyme Q10 Metabolism: An Overview. International Journal of Molecular Sciences. 2020