Brist på A-vitamin och omega-3-fettsyror ökar risken för prematur födsel

Om en kvinna föder före vecka 37 är barnet för tidigt fött, och ju tidigare barnet föds desto större är risken för komplikationer, dödsfall eller allvarliga långtidseffekter. Kosten under graviditeten har som bekant stor betydelse, och det tyder nu på att brist på A-vitamin och omega-3-fettsyror som EPA och DHA ökar risken för prematur födsel. Detta framgår av en större kinesisk studie i vilken forskarna också beskriver vilken roll dessa näringsämnen spelar för graviditeten. Gravida bör därför vara uppmärksamma på hur de får i sig tillräckligt med A-vitamin och omega-3-fettsyror, men samtidigt undvika att få i sig för mycket A-vitamin och/eller för många omega-6-fettsyror.

En normal graviditet varar i 40 veckor och är indelad i tre perioder som kallas trimestrar. Om barnet föds före vecka 37 ökar risken för omogna organ, andningssvårigheter, infektioner och utvecklingsstörningar. Och risken ökar ju tidigare förlossningen sker. Även om den medicinska vetenskapen kan hjälpa många för tidigt födda barn gäller detta långt ifrån alla och prematur födsel är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland barn under fem år världen över. Därför finns det all anledning att se till att graviditeten förlöper normalt och att man har goda kostvanor. Dessutom rekommenderas gravida att ta kosttillskott med folsyra och D-vitamin, framför allt för att förebygga neuralrörsdefekter och benskörhet. Man har dock inte vetat så mycket om huruvida gravida kvinnors intag av A-vitamin och fleromättade fettsyror som omega-3 och omega-6 påverkar risken för prematur födsel. Därför hade den nya studien som syfte att undersöka detta närmare.
Studien omfattade 8 897 kinesiska gravida deltagare, varav 880 födde för tidigt och de återstående 8 017 fungerade som kontrollgrupp. Alla gravida deltagare var registrerade vid det kinesiska barnsjukhuset Perinatal Medicine Center och Gansu Provincial Maternity and Child-Care Hospital mellan mars 2018 och mars 2019.
Deltagarnas näringsintag bedömdes utifrån en statistisk analys av enkäter som fanns i en databas. Dessa uppgifter jämfördes sedan med huruvida de gravida födde i tid eller före vecka 37, då barnet betraktas som för tidigt fött.

Studien visade följande:

• Ett för lågt intag av A-vitamin och fleromättade fettsyror som omega-3 och omega-6 under tredje trimestern ökade risken för prematur födsel.
• Det fanns ett U-format samband under tredje trimestern, vilket framför allt innebär att ett för stort intag av A-vitamin och fleromättade fettsyror som omega-6 också ökar risken för prematur födsel.

Forskarna drar därför slutsatsen att för tidig födsel kan vara kopplad till brist på A-vitamin och fleromättade fettsyror, både före befruktningen och under graviditeten. Men gravida bör heller inte få i sig för mycket av dessa näringsämnen. Forskarna rekommenderar därför att gravida får i sig tillräckligt med A-vitamin och fleromättade fettsyror – både före och under graviditeten.

A-vitaminets betydelse för graviditet

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som spelar en viktig roll för moderkakans funktioner, fostrets utveckling och immunsystemets kapacitet. Epidemiologiska studier tyder på att A-vitaminbrist har ett signifikant samband med komplikationer under graviditeten.
Rent A-vitamin (retinol) finns i animaliska källor som lever, leverpastej, fet fisk, ägg, smör och ost. Föregångaren betakaroten finns i vegetabiliska källor som morötter, spenat, tomater och paprika.
Den rekommenderade dagliga dosen (RI) ligger på 800 mikrogram, vilket man utan problem kan få i sig genom en varierad och hälsosam kost. Men globalt sett är brist på A-vitamin en av de vanligaste näringsbristerna.
Gravida och ammande bör dock inte inta mer än 1 000 mikrogram A-vitamin per dag, eftersom det kan skada fostret och bröstmjölken. Därför bör gravida inte äta ren lever som innehåller särskilt mycket A-vitamin eller ta vitamintillskott, såvida de inte är avsedda för gravida.

Omega-3- och omega-6-fettsyrornas betydelse för graviditet

Omega-3- och omega-6-fettsyrorna finns i cellernas membran där de reglerar inflammation och en lång rad metaboliska processer som också har betydelse för graviditeten och fostrets utveckling. Det är viktigt att de två fettsyrorna intas i rätt balans, så att de många metaboliska processerna förlöper normalt.
Fet fisk innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som har särskilt stor betydelse för utvecklingen av fostrets hjärna och nervsystem. Det har dessutom visat sig att gravida kvinnor med låga nivåer av dessa omega-3-fettsyror löper en statistiskt signifikant högre risk för prematur födsel jämfört med gravida kvinnor som har högre nivåer av dessa omega-3-fettsyror. Detta framgår av en tidigare dansk-amerikansk studie som har publicerats i The Harvard Gazette.
Ett annat problem är att många gravida inte vågar äta fet fisk av rädsla för kvicksilverhalten, som är högst hos större rovfiskar som tonfisk. Gravida bör därför sträva efter att äta fet fisk som ansjovis, sill, makrill och vildlax, som befinner sig längre ner i näringskedjan, eller ta kosttillskott med fiskolja av god kvalitet.
Bra källor till omega-6-fettsyror är nötter, kärnor, frön samt animaliska produkter som ägg och kött. Men den moderna kosten innehåller ofta alldeles för många omega-6-fettsyror från olika vegetabiliska oljor (exempelvis från tistel, solros, majs och vindruvor) samt margarin, dressingar, friterad mat, chips, pommes frites, majonnäs, påläggssallader, färdigrätter och annan industriellt tillverkad mat. Detta leder ofta till en obalans i förhållande till omega-3-fettsyrorna vilket kan skada hälsan i stort. Som framgår ökar obalansen även risken för prematur födsel samt andra komplikationer under graviditeten.

Referenser

Lei Cao et al. Maternal dietary vitamin A and polyunsaturated fatty acids intake and risk of preterm birth; a nested case-control study. PeerJ 2026

Chris Sweeney. Pregnant women encouraged to eat cold-water fish. The Havard Gazette 2018