Selen är viktigt för immunförsvaret, ämnesomsättningen, fertiliteten, cellernas skydd och andra vitala funktioner, vilket internationella näringsforskare nu har lagt mer fokus på. Det gäller även de nya Nordiska näringsrekommendationerna, där män och kvinnor nu ska inta 50 procent mer selen jämfört med tidigare rekommendationer. Samtidigt visar det sig att jordens seleninnehåll i Norden är ganska lågt, vilket återspeglas i såväl grödor som spannmål, som mejeriprodukter, ägg och kött. Därför har det nu blivit ännu svårare att få i sig tillräckligt med selen genom kosten enligt de nya rekommendationerna. Men hur mycket selen behöver vi egentligen?

Järnbrist orsakar framför allt blodbrist (anemi). Barn och tonåringar med blodbrist kanske inte har uppenbara symtom, men de är ofta bleka och trötta. Då barn med järnbrist också kan drabbas av nedsatt tillväxt är det mycket viktigt att de under hela uppväxten är välförsedda med detta mineral. Vi har lättast för att ta upp järn från animaliska källor och därför kan en renodlad växtbaserad kost lätt resultera i järnbrist. Detsamma gäller för intag av för många mejeriprodukter. Detta framgår bland annat av en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, där författarna kommer närmare in på varför det är så viktigt att barn får i sig tillräckligt med järn och hur brister kan åtgärdas.

D-vitamin har betydelse för de flesta celler i kroppen. D-vitamin spelar också en viktig roll vid förebyggandet av symtom och sjukdomar som kan uppstå efter menopausen – däribland benskörhet, muskelsvaghet, torra slemhinnor, humörförändringar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology. Samtidigt kommer författarna in på att utbredd brist på D-vitamin är ett förbisett hälsoproblem hos kvinnor efter menopausen, och att man bör eftersträva optimala nivåer i blodet under hela livet.

Spårelementet krom förbättrar effekten av insulin som stänger in blodsocker i cellerna. Krom är därför avgörande för en normal sockeromsättning, som har ett nära samband med en normal fettomsättning och viktreglering. En ny studie på råttor har precis avslöjat att en kost med få kolhydrater och lite fett, och som inte innehåller något krom, ökar hungern och energiintaget. Det finns också en ökad nivå av insulin och fetter i blodet, viktökning och en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes. Den nya studien ligger i linje med tidigare studier på människor som visar att krom är viktigt för blodsockret och viktregleringen. I samband med kosttillskott kan det också löna sig att välja en lättupptaglig kromprodukt i form av kromjäst. Samtidigt bör man få i sig tillräckligt med protein, vilket bidrar till att reglera blodsockret och fettförbränningen, så att det blir lättare att gå ner i vikt.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

- hos personer över 60 år

Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande en av de största dödsorsakerna på världsplan, där kost och livsstil spelar en stor roll. Det tyder samtidigt på att större tillskott med D-vitamin under flera år minskar risken för att personer över 60 år får hjärtinfarkt eller behandlingar som ballongvidgning och bypass. Detta framgår av en australiensisk studie publicerad i tidskriften British Medical Journal.

Zink är involverat i flertalet fysiologiska funktioner, av vilka några är viktiga för graviditet och fosterutveckling. Men zinkbrist är vanligt, särskilt i utvecklingsländer. Veganer löper också en ökad risk eftersom det är svårt för kroppen att ta upp zink från en växtbaserad kost. Zinkbrist i samband med graviditet tycks öka den blivande mammans risk för att utveckla högt blodtryck och det förhöjda blodtrycket kan resultera i en låg födelsevikt och ett lågt Apgar-poäng, vilket är en hälsobedömning av barnet minuterna direkt efter förlossningen. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition.

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen har haft flera fall av sår eller blåsor i munnen. Tillståndet kallas även recidiverande aftös stomatit eller RAS, och kännetecknas av ytliga sår som kan vara smärtsamma. Man vet inte så mycket om sjukdomens orsaker eller behandling. Men enligt en metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition kan sjukdomen bero på brist på D-vitamin i blodet, och just detta vitamin spelar en roll för immunförsvaret och munhälsan.