Fungerar selen som en ungdomens källa?

Det finns mycket som tyder på det. Selen ingår nämligen i några unika seleninnehållande antioxidanter som skyddar våra celler mot fria radikaler, åldringsprocesser och för tidig celldöd. Detta framgår enligt en ny studie från Osaka universitet i Japan, som utförts på stamceller.

Många sjukdomar och åldringsprocesser kännetecknas av oxidativ stress. Det är ett tillstånd där det finns för många fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter. Fria radikaler är involverade i olika metaboliska processer, men aktiviteten bör kontrolleras så att de inte angriper celler och vävnader. Effekten av fria radikaler ökar också av åldringsprocesser på grund av minskad syreanvändning, vid rökning och alkoholmissbruk, vid intag av tungmetaller och läkemedel samt vid stress och strålning.
Något av det farligaste är när fria radikaler angriper och förstör lipider som kolesterol och fleromättade fettsyror i cellmembranen, vilket kallas lipidperoxidation. Fria radikaler orsakar också kedjereaktioner där de kan angripa cellernas energiproducerande mitokondrier, DNA, proteiner och andra komponenter. Detta leder till att cellerna inte fungerar som de ska, blir onormala eller dör i förtid.
Ansamlingen av dessa fria radikaler, även kallade ROS (reaktiva syreföreningar), bidrar till utvecklingen av åldersrelaterade sjukdomar som åderförkalkning, cancer, diabetes, ämnesomsättningssjukdomar, demens med mera. Därför är det särskilt viktigt att vara välförsedd med antioxidanter som på olika sätt kan neutralisera fria radikaler.
Människans celler innehåller 25 olika seleninnehållande proteiner, varav flera fungerar som unika och livsviktiga antioxidanter som inga andra antioxidanter kan ersätta. Dessa antioxidanter motverkar lipidperoxidation genom att neutralisera fria radikaler.

Selenbrist skadar blodkroppar och andra celler

Forskarna bakom den nya studien noterade att vissa blodstamceller, så kallade hematopoetiska stamceller (HSC) som utvecklas till röda och vita blodkroppar, också kan skadas av oxidativ stress och lipidperoxidation under åldringsprocesser.
Samtidigt uppvisar gamla hematopoetiska stamceller (HSC) ofta en försämrad syntes av de 25 olika seleninnehållande proteinerna. Det har dock hittills varit oklart hur detta bidrar till åldrandeprocesserna i cellerna och om det går att bromsa utvecklingen.
Forskarna har därför undersökt detta närmare genom att använda möss där en gen som är viktig för syntesen av de olika seleninnehållande proteinerna förstörts.
Forskarna undersökte sedan hur den störda syntesen av seleninnehållande proteiner påverkar blodstamcellerna (HSC) och bildandet av andra blodkroppar.
Det visade sig att det fanns en mycket skadlig effekt på blodstamceller (HSC) och en typ av vita blodkroppar som kallas B-celler, som ansvarar för antikroppsbildning och immunitet. Det fanns också en mindre skadlig effekt på myeloida celler, som är förstadier till mogna blodkroppar.
Det mest anmärkningsvärda resultatet av den försämrade syntesen av de seleninnehållande proteinerna var en regelbunden brist på B-celler. Dessutom hade blodstamcellerna en försämrad förmåga till cellförnyelse.
Enligt forskarnas data ses dessa skadliga förändringar i cellerna även under åldringsprocesser. Ett antal skadliga och specifika kedjereaktioner uppstår när cellernas förmåga att syntetisera de olika seleninnehållande proteinerna går förlorad.
Studien visade hur seleninnehållande proteiner fungerar som viktiga antioxidanter som skyddar cellerna mot lipidperoxidation. Dessutom är de seleninnehållande proteinerna viktiga för att stamcellerna ska kunna förnyas och utvecklas normalt till röda blodkroppar och olika vita blodkroppar. Seleninnehållande proteiner är också viktiga för alla andra celler i kroppen, så att de kan generera energi, utföra sina specialiserade uppgifter och skydda sig mot oxidativ stress.
Forskarnas hypotes är att de olika seleninnehållande proteinerna kan bidra till att förebygga och bekämpa olika åldersrelaterade sjukdomar.

Risken för kroniska sjukdomar och tidig död minskar med mer selen

Den nya japanska studien har publicerats i tidskriften Blood Journal. Den ligger bland annat i linje med en större amerikansk befolkningsstudie som har publicerats i Frontiers in Nutrition, som visade att mer selen genom kost och tillskott minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ämnesomsättningssjukdomar, cancer och för tidig död. Enligt denna studie bör det optimala intaget av selen ligga på över 129 mikrogram per dag. Denna mängd är mycket högre än de officiella rekommendationerna (RI) som i Danmark ligger på 75 mikrogram för kvinnor och 90 mikrogram för män. Det är samtidigt ett faktum att många människor i vår del av världen inte får i sig tillräckligt med selen via kosten, särskilt på grund av selenfattiga markförhållanden.
I många studier har man gett 200 mikrogram och det övre säkra dagliga intaget har fastställts till 300 mikrogram.

Referenser:

Yumi Aoyama et al. Selenoprotein-Mediated Redox Regulation Shapes the Cell Fate of HSCs and Mature lineages. Blood Journal, 2025

Osaka University. Selenoproteins: The fountain of youth? ScienceDaily. 2025
Yuchen Zhang et al. Association of dietary selenium intake with the risk of chronic diseases and mortality in US Adults. Frontiers in Nutrition 2024

Yuchen Zhang et al. Association of dietary selenium intake with the risk of chronic diseases and mortality in US Adults. Frontiers in Nutrition 2024