Nytt fokus på biologisk ålder, blodcirkulation och antiaging
- med fyra viktiga näringsämnen
Våra födelsebevis avslöjar hur gamla vi är, men vår biologiska ålder säger mer om vår hälsa och förväntade livslängd. Den biologiska åldern är nära kopplad till blodcirkulationen, där åderförkalkning och artärstelhet är en progressiv process som i slutändan orsakar flest dödsfall. Ändå kan man göra mycket själv genom att vara välförsedd med de näringsämnen som har en särskild inverkan på blodcirkulationen. I den här artikeln tittar vi därför närmare på några aktuella studier på K2-vitamin, Q10, selen och omega-3, som på olika sätt förebygger åderförkalkning, artärstelhet och för tidig död på grund av hög blodcirkulationsålder.
Den biologiska åldern är mer eller mindre relaterad till blodcirkulationen, som är avgörande för att celler, organ och vävnader förses med blod, syre och näringsämnen. Blodcirkulationsåldern baseras på antagandet att en individ är lika gammal som blodkärlens beskaffenhet. Gener, kost och livsstil påverkar blodkärlens åldrande. Åldrandet börjar så smått i barndomen och kan betraktas ur två synvinklar, vilka båda kan mätas som:
1: Artärstelhet och förlust av elasticitet
Artärer är elastiska blodkärl som transporterar arteriellt blod från hjärtat till kroppens vävnader. När hjärtat pumpar flyter blodet stötvis, och därför ska blodkärlen kunna anpassa sig till denna tillfälliga ökade blodvolym. Elasticiteten hjälper också till att jämna ut blodflödet, så att blodet inte bara flyter under den tid då hjärtat dras samman (systole).
2: Åderförkalkning
Åderförkalkning är en förtjockning av artärernas väggar som ofta förekommer i kranskärlen i hjärtat, hjärnan och benen. Åderförkalkning i hjärtat kallas också för ischemisk hjärtsjukdom (ischemi = utan syre). Med tiden kan den tilltagande åderförkalkningen leda till en mängd olika symtom på grund av nedsatt blodtillförsel och i värsta fall hjärtinfarkt och stroke, som är två av de vanligaste dödsorsakerna.
Åderförkalkning, kolesterol och viktiga antioxidanter
Åderförkalkning består av kalciumavlagringar, fett och oxiderat LDL-kolesterol. Störst fokus ligger på det utsöndrade kolesterolet, men det bör understrykas att kolesterol är ett livsviktigt ämne, och att det först blir farligt när det oxiderar på grund av fria radikaler och oxidativ stress.
För när kolesterol oxiderar kan kroppen inte längre använda det till någonting, och det konsumeras därför av vita blodkroppar som lagras in i kärlväggen.
Effekterna av fria radikaler ökas kraftigt av tobaksrökning, stress, inflammationsprocesser, förgiftningar, övervikt, typ 2-diabetes och åldringsprocesser. Vårt enda skydd mot fria radikaler är olika antioxidanter.
I samband med åderförkalkning bör det också läggas mer fokus på kroppens kalciumfördelning. För det är allmänt känt att D-vitamin bidrar till vårt upptag av kalcium. Men utan K2-vitamin finns det en risk för att kalciumet stannar kvar i blodomloppet och gör mer skada än nytta.
K2-vitamin motverkar åderförkalkning genom att aktivera proteiner
K2-vitamin aktiverar proteinet Matrix Gla-protein, MGP, som finns i blodkärlen. MGP binder kalcium, även i artärernas cellväggar, och avlägsnar därmed kalcium från artärerna. K2-vitamin ingår därefter i aktiveringen av proteinet osteokalcin, som hjälper till att lagra in kalcium i benen.
K2-vitaminet sörjer med andra ord för att kalcium avlägsnas från blodomloppet och ”cementeras” i benvävnaden. På detta sätt motverkar K2-vitamin både åderförkalkning och benskörhet.
Om man lider brist på K2-vitamin kommer man slutligen få allvarlig förkalkning i artärerna. Det är därför K2-vitamin är så viktigt för blodcirkulationen, och mycket tyder på att det också kan minska befintlig åderförkalkning.
Brist på K2-vitamin ökar också risken för stela artärer. Detta framgår av två studier publicerade i tidskrifterna American Journal of Hypertension och Nephron. En annan studie, publicerad i tidskriften Clinical Nutrition, avslöjar att ett dagligt tillskott med K2-vitamin minskar risken för förtida död orsakad av hjärtsjukdomar.
Förr i tiden fick vi mycket mer K2-vitamin genom fermenterade livsmedel, vilka därför förtjänar en comeback. Det är också viktigt att känna till skillnaden mellan K1-vitamin och K2-vitamin.
Skillnaden mellan K1-vitamin och K2-vitamin och deras källorK1-vitamin är viktigt för att blodet ska kunna koagulera. Det finns i mörkgröna grönsaker som persilja, spenat, broccoli samt andra kålsorter, bönor, avokado och äpplen. |
Modern kost och läkemedel medför stor brist
Ny forskning tyder på att brist på K2-vitamin är mycket vanligt. Utöver vid ensidig kost och ångest för animaliska fetter, kan brist på K2-vitamin uppstå vid långvarig användning av läkemedel som antibiotika, syraneutraliserande läkemedel, acetylsalicylsyrapreparat, kolesterolsänkande läkemedel och preparat med warfarin (Marevan/Waran) samt Dikumarol, som fungerar som K-vitaminantagonister mot blodproppar.
Hur mycket K-vitamin behöver vi för hjärt-kärlhälsan?
Vi behöver minst 45 mikrogram K2-vitamin om dagen för att motverka hjärt-kärlsjukdomar. Detta framgår av en studie från Rotterdam, som avslöjade att personer som tog 45 mikrogram K2-vitamin dagligen levde i genomsnitt sju år längre än de som bara tog 12 mikrogram om dagen. Även om det optimala dagliga intaget fortfarande behöver klargöras, tyder andra studier på att vi med fördel kan ta mycket högre doser på upp till 90–180 mikrogram. De högsta doserna rekommenderas särskilt om man är allvarligt belastad av åderförkalkning.
Det visar sig att K2-vitamin finns i olika former. Den form som heter K2 MK-7 stannar kvar mycket längre i kroppen och har också en bättre effekt på fördelningen av kalcium. Därför rekommenderas tillskott med K2-vitamin som innehåller just denna speciella form.
|
Tillskott med Q10 och selen kan förbättra hjärt-kärlhälsan och förlänga livslängden
Q10 är ett koenzym som har betydelse både för cellernas energiomsättning och som antioxidant. Under transporten i blodet är Q10 faktiskt bundet till LDL-kolesterol, som är ett besläktat ämne. Q10 bidrar följaktligen till att kolesterolet inte oxiderar.
Vi bildar själv den största mängden Q10, men egenproduktionen minskar med åldern, och detta påverkar hjärt-kärlhälsan i negativ riktning.
Utbredd selenbrist påverkar också hjärt-kärlhälsan i negativ riktning. För även om vi äter sunt kan det vara svårt att få tillräckligt med selen genom kosten, eftersom jorden är utarmad i Europa. Detta kan bland annat gå ut över blodcirkulationen, eftersom selen ingår i några mycket kraftfulla antioxidanter, GPx-enzymer, som ingen annan antioxidant kan ersätta. Selen bidrar även till att vi får ett optimalt utnyttjande av Q10.
Eftersom Q10 och selen har så avgörande betydelse för hjärt- och kärlhälsan gäller det att vara välförsedd hela livet. I detta sammanhang genomförde Urban Alehagen, överläkare och docent i hjärtsjukdomar och ansluten till Linköpings universitet, KiSel-10-studien, i vilken man gav tillskott med 200 mg Q10 tillsammans med 200 mikrogram selen till en grupp äldre deltagare över en längre tid.
Hela KiSel-10-studien, vilken som utgångspunkt omfattade över 400 friska deltagare, varade i cirka 5 år och avslöjade att den grupp som fick Q10 och selen löpte 54 procent lägre risk för dödsfall och färre sjukhusinläggningar.
En uppföljning av studien efter tio och tolv år visar dessutom att behandlingen med Q10 och selentillskott har en markant långsiktig effekt på blodcirkulationen, hjärtfunktionen och livslängden. Man kan förmodligen förvänta sig en ännu större effekt, om man startar tidigt i livet och fortsätter med tillskotten.
KiSel-10-studien är epokgörande, eftersom den handlar om friska människor och vad som krävs för att hålla dem friska. |
Fiskoljor minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar
Omega-3-fettsyrorna är livsviktiga. Fet fisk och tillskott med fiskoljor innehåller formerna EPA och DHA, som är lättare att utnyttja. Omega-3-fettsyrorna arbetar också i ett biokemiskt samspel med omega-6-fettsyrorna, där balansen och formen är viktig. Det innebär att om vi får för lite omega-3 skapas det en grogrund för hjärt-kärlsjukdomar och många andra livsstilssjukdomar.
En stor brittisk befolkningsstudie med över 400 000 deltagare har nu bekräftat att ett regelbundet intag av tillskott med fiskoljor har en gynnsam effekt på kretsloppet, och detta bidrar till att förlänga livslängden. Den brittiska studien, publicerad i tidskriften British Medical Journal, ligger i linje med tidigare studier. Forskarna betonar bland annat att själva mängden fiskoljor kan ha en avgörande effekt på förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar och andra livsstilssjukdomar. Forskarna kommer dessutom in på de olika mekanismer genom vilka fiskoljorna förbättrar vår cirkulation och vår hälsa, däribland:
- Blodviskositet (tjocklek).
- Endotelceller, som täcker blodkärlens insida.
- Motverkan mot artärstelhet.
- Motverkan mot blodproppar.
- Effekt på blodtrycket.
- Effekt på hjärnrytmen.
- Triglycerider (som anses farligare än kolesterol).
- Antiinflammatoriska.
Fiskolja från kost och tillskott
Få skandinaver följer dock de officiella kostrekommendationer om att äta minst 350 gram fisk i veckan, varav 200 gram bör komma från fet fisk. Odlad fisk innehåller dessvärre inte heller optimala mängder omega-3 på grund av ett onaturligt foder. Man bör därför välja fet fisk som vild lax, sill och ansjovis från rena fiskevatten och undvika rovfisk som tonfisk, som innehåller för många tungmetaller.
Om man inte gillar fisk eller bara äter för lite är det lämpligt att ta tillskott i god kvalitet, eller kombinera fisk och tillskott, så att man får tillräckligt med omega-3.
Internationella experter rekommenderar följande dagliga mängder EPA/DHA:
- 500 mg för att förhindra utpräglad brist.
- 1 gram för proaktivt stöd – till exempel hjärnan och blodcirkulationen.
- 2–4 gram för intensivt stöd – exempelvis ömma leder och inflammationer.
Andra goda råd för hjärt-kärlhälsan och lägre biologisk ålder
|
Referenser
Ondrej Petrak, Richard Ceska. Vascular age. Vnitr Lek Winter 2020
Stephen Daniells. New Study show importance of vitamin K for vascular function. Nutraingredients.com 2020
S. Thamratnopkoon et al. Correlation of Plasma Desphosporylated Uncarboxylated matrix Gla Protein with Vascular Calcification and Stiffness in Chronic Kidney Disease. Nephron. 2017 Published online.
M Sardana el al. Inactive Matrix GLA-Protein and Arterial stiffness in Type 2 diabetes Mellitus. American Journal of Hypertension 2016
Anna Di Lorenzo et al. Clinical Evidence for Q10 Coenzyme Supplementation in Heart Failure: From Energetics to Functional Improvement. Journal of Clinical Medicine 2020
Alehagen U et al. reduced Cardiovascular Mortality 10 Years after Supplementation with Selenium and Coenzyme Q10 for four years. Follow-Up Results of a Prospective Randomized Double-Blind Placebo-Controlled trial in Elderly Citizens. PLoS One 2015
Urban Alehagen et al. Still reduced cardiovascular mortality 12 years after supplementation with selenium and coenzyme Q10 for four years. A validation of previous 10-years follow-up results of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial in elderly. PLoS One 2018
Zhi-Hao Li et al. Associations of habitual fish oil supplementation with cardiovascular outcomes and all-cause mortality: evidence from large population-based cohort study. BMJ 2020
Hemant Mahajan et al. Serum Long-chain n-3 polysaturated fatty acids and aortic calcification in middle-aged men: The population-based cross-sectional ERA-JUMP study. Nutrition, Metabolism & Cardiovascular Diseases. 2019
Pernille Lund. Sund og smuk – hele livet. Ny Videnskab. 2016
- Skapad