Det är allmänt känt att antioxidanter som C- och E-vitamin har ett omvänt samband med typ 1-diabetes, som är en autoimmun sjukdom. I en ny svensk studie publicerad i tidskriften Nutrients har en grupp forskare funnit att E-vitamin dessutom har en skyddande effekt vid typ 1½-diabetes. Denna typ av diabetes är ett mellanting mellan typ 1- och typ 2-diabetes, eftersom sjukdomen kännetecknas av både autoimmuna reaktioner och insulinresistens. Samtidigt kommer forskarna in på vilka livsmedel som innehåller mycket E-vitamin och hur E-vitamin skyddar bukspottkörteln mot autoimmuna reaktioner och oxidativ stress.

Det är allmänt känt att barnafödande kvinnors höga östrogennivåer skyddar dem mot hjärt-kärlsjukdomar. Men om kvinnorna har diabetes 1 ökar höga östrogennivåer risken för just dessa hjärt-kärlsjukdomar. Därför kommer ett forskarteam nu att titta närmare på om kosttillskott med specifika antioxidanter kan skydda diabetiker mot hjärt-kärlsjukdomar samt förtida död som orsakas av dessa.

Vid celiaki är man överkänslig mot gluten, som finns i vete och andra spannmål. Inflammationsprocesser inträffar i tunntarmsslemhinnan, vilket försämrar upptaget av näringsämnen. Vid tidpunkten för diagnosen föreligger det en stor brist på B12-vitamin, D-vitamin, folsyra, zink och koppar, vilket man omedelbart bör åtgärda. Detta framgår av en studie från Mayokliniken, ett stort ideellt medicinsk centrum baserat i Minnesota, USA. Det visar sig dessutom att fler och fler drabbas av celiaki, som förutom dålig matsmältning kan vara förknippad med en mängd olika symtom, som ofta feldiagnostiseras eftersom patienten lider brist på livsviktiga näringsämnen. I det följande kan du också läsa om skillnaden mellan celiaki och andra former av glutenöverkänslighet som ännu fler lider av, och vad man kan göra själv i det här avseendet.

Reumatoid artrit kännetecknas av kronisk inflammation som angriper och förstör lederna. Det ökar samtidigt risken för cirkulations- och luftvägssjukdomar samt för tidig död. Enligt en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Rheumatology kan tillskott med D-, B12-, C- och K2-vitamin vara avgörande för att reglera inflammationer, skeletthälsan, cirkulationen och en förbättrad allmän hälsa.

D-vitaminbrist är utbredd hos patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Å andra sidan har patienter med ledgångsreumatism med höga D-vitaminnivåer i blodet före behandling med Metotrexat en lägre dödlighet. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på D-vitaminets terapeutiska egenskaper. Samtidigt ska man vara medveten om att de officiella rekommendationerna för D-vitamin ofta är för låga för att optimera blodnivån.

B12-vitamin är bland annat viktigt för centrala nervsystemets utveckling och funktioner. Under de senaste decennierna har forskare också lagt märke till likheter mellan de neurologiska symtom som uppstår vid brist på B12-vitamin och skleros. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports har forskarna nu hittat det molekylära sambandet mellan B12-vitamin och funktionen hos vissa stödceller i hjärnan.

Graves sjukdom, även känd som Basedows sjukdom, orsakar en förhöjd ämnesomsättning med många olika symtom. En del patienter utvecklar också Graves ögonsjukdom, som i svåra fall leder till utstående ögon och nedsatt syn. Det tyder dock på att tillskott med 200 mikrogram selen per dag har en positiv effekt på ögonens tillstånd och utseende. Detta framgår av en ny thailändsk studie som har publicerats i Orbit.

Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit ökar och kosten har stor betydelse. Men även om man äter nyttigt kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med selen, eftersom jorden är selenfattig i vår del av världen. Det tyder samtidigt på att selentillskott till patienter med ulcerös kolit kan minska sjukdomens aktivitet och förbättra livskvaliteten.

Epidemiologiska studier har redan visat att ett relativt högt intag av omega-3-fettsyror, som finns i fet fisk och tillskott med fiskolja, har en positiv effekt på neurodegenerativa sjukdomar som skleros. Men man har inte känt till så mycket om de bakomliggande mekanismerna. En studie på möss har nu avslöjat att det är en speciell omega-3-fettsyra som reglerar immunförsvaret och de destruktiva inflammatoriska processerna i centrala nervsystemet.

Det är allmänt känt att för mycket sol kan orsaka hudcancer. Men vi får inte heller undvika solen. För om man får mycket sol i barndomen så skyddar det mot senare utveckling av multipel skleros. Detta framgår av en studie från University of California och Australian National University. När solen skyddar mot multipel skleros och många andra sjukdomar beror det på att den är den främsta källan till D-vitamin, som har många funktioner i kroppen. Därför är det viktigt att få tillräckligt med sol utan att bränna sig. På våra nordliga breddgrader bör man dessutom följa Livsmedelsverkets rekommendationer för tillskott med D-vitamin, så att man är välförsedd hela året och livet.

– och varför det är så vanligt

Brist på B12-vitamin kan bland annat medföra perniciös anemi, som enligt WHO är ett globalt hälsoproblem. B12-vitamin är mest känt för att ingå i bildandet av röda blodkroppar, och betydelsen för hjärnan och nervsystemet förbises ofta. Därför kan brist också medföra funktionsnedsättande skador. Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där man inte helt kan ta upp B12-vitamin från kosten. Sjukdomen är livshotande, men svår att diagnostisera, och många lämnas i sticket. Detta framgår av en artikel i Videnskap.dk, skriven av universitetslektor Heidi Seage, som är ansluten till Pernicious Anemia Society. Klimatdebatten har dessutom lett till att fler och fler blir vegetarianer och veganer. Men den växtbaserade kosten medför också en risk för allvarlig brist på B12-vitamin, som kommer smygande, varför det ofta är svårt att se sambandet. Diabetesläkemedel kan också medföra brist på det livsviktiga vitaminet.

- och selenbrist är särskilt vanligt

Det antas att över en halv miljon danskar lider av en ämnesomsättningssjukdom, där Hashimotos som ger låg ämnesomsättning är den vanligaste. Bildandet och aktiveringen av ämnesomsättningshormoner är beroende av jod och selen, vilka måste vara i balans. Både för lite och för mycket jod ökar nämligen risken för Hashimotos, och detsamma gör selenbrist, vilket är vanligare.
Många personer med låg ämnesomsättning lider vanligtvis av extrem trötthet, viktökning, förstoppning, köldkänslighet, svullen hals och torr hud. Symtomen kan dock variera mycket, och de flesta har ännu inte fått den rätta diagnosen. Behandling med ämnesomsättningshormoner räcker inte heller, eftersom upp till 20 procent blir värre trots ”normala” blodprov. Därför är det relevant att se närmare på betydelsen av jod och selen för ämnesomsättningen.