Under graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan till att bilda nya nervceller, men man har inte känt till de närmare mekanismerna förrän nu. Ett forskarteam av neurologer från Australien har nämligen funnit att möss under fysisk aktivitet producerar ett seleninnehållande protein som hjälper hjärnan att bilda nya nervceller. Enligt forskarna är detta en fantastisk studie, och man antar att behandling med selen kan bli en ny strategi för att förebygga och behandla kognitiv försämring om man inte kan utföra fysisk aktivitet eller om man är mer sårbar för selenbrist. Det gäller särskilt äldre samt patienter med Alzheimers sjukdom och patienter som har drabbats av stroke. Det bör samtidigt tilläggas att det kan vara svårt att få tillräckligt med selen genom normal hälsosam kost i vår del av världen.

Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.

Flera studier har visat att B-vitaminer stärker nervsystemet och minskar stressymtom. Men väldigt få studier har undersökt de enskilda B-vitaminernas faktiska effekt. Enligt en ny placebokontrollerad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Psychopharmacology verkar det som att större doser av B6-vitamin ökar kroppens produktion av en neurotransmittor som blockerar olämpliga impulser mellan hjärnans neuroner. Detta resulterar i en lugnande effekt. Dessutom verkar B6-vitamin minska depressiva symtom.

Problem med sårläkning är vanligt och särskilt bland sjukhusinlagda patienter där det också är förbundet med en stor ekonomisk börda. Sårläkning kräver flera näringsämnen och det verkar nu som att förhållandet mellan omega-3- och omega-6-fettsyror spelar en avgörande roll. Detta framgår av en ny studie på råttor, där tillskott med mer omega-3 jämfört med omega-6 hade den bäst effekten på bildandet av nya blodkärl, mer kollagen och snabbare sårläkning. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på att den moderna kosten ofta innehåller för mycket omega-6 och för lite omega-3, vilket också bidrar till hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar.

Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.

Över hela världen drabbas allt fler av demens. Men det tyder nu på att D-vitamin kan bromsa de degenerativa processerna i hjärnan. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Forskarna har följaktligen hittat ett direkt samband mellan utbredd brist på D-vitamin och utvecklingen av demens. Samtidigt antar forskarna att en optimering av D-vitamin i blodet kan motverka miljontals demensfall världen över. Det ska samtidigt tilläggas att behovet av D-vitamin är individuellt, och att många har behov av mer än de officiella rekommendationerna.

Äggstockscancer är en av de mest dödliga cancerformerna eftersom metastaserna sprider sig på ett speciellt sätt. Men det tyder nu på att behandling med D-vitamin kan motverka en av mekanismerna varvid denna cancerform sprider sig. Detta framgår av en ny japansk studie publicerad i tidskriften Matrix Biology. Samtidigt är det problematiskt att brist på D-vitamin är så vanligt, eftersom det har flera cancerförebyggande mekanismer.