D-vitaminets betydelse för immunförsvaret och förmåga att hämma åldrandeprocesser
De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, som fungerar som ett steroidhormon. Kroppens olika immunceller är särskilt beroende av D-vitamin. Detta är inte bara viktigt i kampen mot infektioner utan också för regleringen av inflammationer, som de flesta kroniska sjukdomar och åldringsprocesser kännetecknas av. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Nutrients. Författarna, professor Carsten Carlberg och dr Eunike Velleur, som bland annat är en av världens ledande forskare i D-vitamin, förklarar också varför vi behöver mycket mer D-vitamin än de officiella rekommendationerna i samband med naturlig anti-aging.
Läs mer om D-vitaminets betydelse för immunförsvaret och förmåga att hämma åldrandeprocesser
- Skapad

Det är allmänt känt att D-vitamin har betydelse för skelettet. Men det tyder på att en kombination med C-vitamin har bättre effekt när det gäller skydd av ett svagt skelett och frakturer hos patienter med diabetes. Detta framgår av en studie publicerad i Human Nutrition & Metabolism, där författarna går in mer i detalj på C-vitaminets betydelse för benhälsan. Man bör samtidigt vara välförsedd med magnesium, som reglerar kroppens kalciumfördelning.
D-vitamin skyddar mot infektioner, cancer och många andra sjukdomar. Men D-vitaminbrist är utbrett. Samtidigt är de officiella rekommendationerna för D-vitamin ganska låga, och det finns ingen garanti för att de optimerar blodets nivå. En ny brittisk befolkningsstudie som publicerats i Clinical Nutrition har därför kastat nytt ljus över problematiken, eftersom det är mer komplext att optimera D-vitaminstatusen hos hela befolkningen. Detta tyder på att det inte finns någon ”one-size-fits-all” eftersom ålder, kön, hudfärg, BMI, diabetes och andra faktorer påverkar förmågan att bilda och utnyttja D-vitamin från solen, kost och tillskott.
Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.


Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.
D-vitamin har betydelse för skelettet, humöret, immunförsvaret, blodsockret, reglering av inflammationer, cancerförebyggande och många andra funktioner. Men fokus har mest legat på vikten av D-vitamin för att förebygga benskörhet och inte de många andra bristsjukdomar som är förknippade med dåligt välbefinnande, sjukdom och tidig död. Samtidigt är brist på D-vitamin ett världsomspännande problem, och det har rått oenighet om vårt verkliga behov av vitaminet. Men enligt en ny metaanalys tyder det nu på att ett dagligt tillskott på 50 mikrogram är en tillräcklig, enkel och säker dos som kan förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.