D-vitaminbehovet är individuellt och rekommendationerna bör omprövas

D-vitamin skyddar mot infektioner, cancer och många andra sjukdomar. Men D-vitaminbrist är utbrett. Samtidigt är de officiella rekommendationerna för D-vitamin ganska låga, och det finns ingen garanti för att de optimerar blodets nivå. En ny brittisk befolkningsstudie som publicerats i Clinical Nutrition har därför kastat nytt ljus över problematiken, eftersom det är mer komplext att optimera D-vitaminstatusen hos hela befolkningen. Detta tyder på att det inte finns någon ”one-size-fits-all” eftersom ålder, kön, hudfärg, BMI, diabetes och andra faktorer påverkar förmågan att bilda och utnyttja D-vitamin från solen, kost och tillskott.

Studien genomfördes vid Trinity College Dublin på Irland, där forskarna tittade på bildandet och utnyttjandet av D-vitamin i olika befolkningsgrupper som vithyade, mörkhyade och asiater. Forskarna använde data från nästan en halv miljon deltagare från England, Skottland och Wales. De beräknade sedan hur stor exponering deltagarna fick från solens UVB-strålar, som vi behöver för att bilda D-vitamin från ett förstadium till kortisol i huden. Men på våra breddgrader kan vi bara bilda D-vitamin under sommarhalvåret, när solen står tillräckligt högt på himlen. Dessutom är den form av D-vitamin som vi får från solen eller genom tillskott ett förstadium, som omvandlas och lagras i levern till den form (25 OHD) som mäts i blodet. När D-vitamin behövs i cellerna omvandlas det till den aktiva steroidformen (kalcitriol) i njurarna, immuncellerna och på andra ställen. Bildandet och utnyttjandet av D-vitamin är med andra ord ganska komplext.
D-vitamin finns också i fet fisk, äggula och feta mejeriprodukter, och även om den moderna kosten bara bidrar med blygsamma mängder ingick dessa källor också i studien. Detsamma gällde för deltagarnas intag av multivitaminer och rena D-vitamintillskott.

Behovet av D-vitamin är mer individuellt – och vissa grupper är mycket sårbara

Forskarna fann att D-vitaminbristen var utbredd, särskilt bland mörkhyade personer som har svårare att bilda vitaminet i huden. Enligt forskarna har den omfattande analysen gett nya insikter om D-vitamin och diverse interaktioner. För det första är bristen på högtstående sol i Storbritannien och andra nordliga länder problematisk. Den moderna inomhuslivsstilen, solskräck och för mycket solskydd gör problematiken värre. Överviktiga och äldre har också svårare att bilda vitaminet i huden. Andra studier tyder dessutom på att diabetiker har särskilt svårt att omvandla och aktivera D-vitamin på grund av lever- och njurdysfunktion.
Enligt forskarna från Trinity College Dublin behöver vi därför mer skräddarsydda rekommendationer för D-vitamintillskott som tar hänsyn till solexponering, ålder, hudfärg, BMI, aktivering av D-vitamin och andra faktorer. Studien pekar dessutom på att vi bör gå ifrån de officiella rekommendationerna eftersom det inte finns någon ”one-size-fits-all” som automatiskt optimerar D-vitaminnivån hos hela befolkningen.

• Behovet av D-vitamin är individuellt.
• Man bör sträva efter en blodnivå på över 75 nmol/l.
• Under sommarmånaderna, när solen står högt på himlen, kan en vithyad person bilda cirka 50–75 mikrogram på 15–30 minuter.
• Hos mörka individer är syntesen 6–10 gånger långsammare.
• Åldringsprocesser, övervikt och diabetes försämrar den här förmågan.
• Människor som inte får tillräckligt med sommarsol och andra sårbara grupper bör ta tillskott under hela året.
• På marknaden finns det starka tillskott med 20–100 mikrogram.

Referenser:

Margaret M. Brennan et al. Ambient ultraviolet-B radiation, supplements and other factors interact to impact vitamin D status differently depending on ethnicity: A cross-sectional study. Clinical Nutrition, 2024

Trinity College Dublin. New Study challenges one-size-fits-all approach to vitamin D supplementation guidelines.