Kostens innehåll av magnesium är viktigt för friska knän

- och förebyggande av artros

Ett högre intag av magnesium genom kost eller tillskott hänger samman med friskare knän, vilket omfattar brosktjocklek och andra parametrar. Men magnesiumbrist är vanligt, och det bidrar troligen till den höga förekomsten av artros i knäna. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Om man redan har artros kan tillskott med glukosamin i läkemedelskvalitet vara en lämplig kompletterande lösning.

Vi vill gärna hålla oss så sunda så möjligt och vara vid full vigör hela livet. Men åldringsprocesserna sätter sina spår, och en av de främsta orsakerna till funktionshinder hos äldre är artros. Det kan finnas flera orsaker till sjukdomen, där övervikt, kön och kronisk inflammation också spelar en central roll i utvecklingen. Över hela världen antas det att 10 procent av männen och 20 procent av kvinnorna över 60 år lider av artros. Men antalet stiger eftersom människan blir äldre och äldre. Därför är det viktigt att få en bättre förståelse kring de mekanismer som kan förhindra utvecklingen av den funktionsnedsättande sjukdomen.

Magnesiumbrist är vanligt och förbisett

Det antas att flera mineraler som kalcium, magnesium, natrium, kalium, selen, zink och koppar reglerar broskets normala funktion. Men enligt forskarna bakom den nya studien har brist på magnesium blivit förbisett. Särskilt vid muskuloskeletala sjukdomar som knäartros och annan artros. I detta sammanhang antas det att ungefär hälften av den amerikanska befolkningen får mindre magnesium genom kosten än det dagliga uppskattade behovet, och detta beror sannolikt på ensidig kost och för många bearbetade livsmedel. I Danmark är trenden densamma, och det finns dessutom andra faktorer som kan orsaka magnesiumbrist, vilket diskuteras senare i denna artikel.

Magnesiumbrist och inflammation är orsaken till många kroniska sjukdomar

Flera epidemiologiska studier tyder på att det finns en koppling mellan magnesiumbrist och olika sjukdomar som åderförkalkning, högt blodtryck, benskörhet, diabetes samt bröst- och tjocktarmscancer. Det antas att brist på magnesium bland annat skapar kroniska inflammationer, som spelar en central roll i alla dessa kroniska sjukdomar. Det antas också att intag av magnesium är förbundet med utvecklingen av knäartros. Men detta har hittills inte studerats tillräckligt.

Mer magnesium förhindrar utveckling av knäartros

I den nya studien deltog 783 personer, varav 60 procent var kvinnor och genomsnittsåldern var 62,3 år. Alla deltagarna led av knäartros, som mättes med hjälp av MR-scanningar. Deltagarnas intag av magnesium genom kosten utvärderades utifrån ett frågeformulär. Betydelsen av magnesiumets påverkan på knäartros bedömdes genom att öka deltagarnas intag av magnesium med 100 mg per dag genom kost och/eller tillskott.
Under studien använde forskarna MR-scanningar (Magnetic Resonance Imaging) av deltagarnas knän, eftersom denna metod ger mer detaljerade bilder av strukturer och vävnader, däribland brosk, menisker, ligament, kapselstrukturer och vätskeansamlingar.
På detta sätt fann forskarna att det ökade intaget av magnesium bidrog till en signifikant ökning av deltagarnas genomsnittliga brosktjocklek och broskvolymen i de olika broskdelarna i knäet. Detsamma var fallet när forskarna justerade för faktorer som ålder, BMI, fysisk aktivitet och rökning, vilka kunde påverka resultatet.
Forskarna drog därför slutsatsen att ett ökat intag av magnesium genom kost och kosttillskott kan hjälpa till att förebygga och lindra knäartros.
För information är den mängd på 100 mg extra magnesium som deltagarna fick under studien inte så mycket, och det är möjligt att effekten blir ännu bättre om man exempelvis tar tillskott med 200 mg magnesium av god kvalitet.

Hur kan magnesium förebygga och lindra artros?

Enligt forskarna bakom den nya studien kan magnesium ha följande verkningsmekanismer:

• Magnesium hjälper till att motverka lätta inflammationer, som spelar en viktig roll i utvecklingen av artros och smärta.
• Magnesium motverkar oxidativ stress och cellskador orsakade av fria radikaler (ROS), som produceras av vita blodkroppar (fagocyter).
• Magnesium är en förutsättning för aktivering och utnyttjande av D-vitamin, som har betydelse för ben och antiinflammatoriska processer.

Källor till magnesium, officiella rekommendationer och ökat behov

Magnesium finns i fullkorn, kärnor, mandlar, nötter, frön, bönor och andra grönsaker. Idag får de flesta i de västerländska länderna mindre än de officiella rekommendationerna, som i Danmark ligger på 375 mg. Detta beror främst på utarmad jord, raffinering av livsmedel och ensidiga kostvanor. Stress, stimulantia, läkemedel och åldringsprocesser kan dessutom öka behovet.

Magnesium bör vara i balans med kalcium

Magnesium fungerar som en dörrvakt i cellmembranen, och stänger in det mesta kalciumet i ben och tänder, samtidigt som kalciumkoncentrationen bör vara mycket låg i alla andra ”mjuka celler”. Därför måste magnesium vara i balans med kalcium. För om vi får för mycket kalcium genom mejeriprodukter och tillskott, eller lider brist på magnesium, finns det en risk för att celler i mjukvävnadsceller tar upp för mycket kalcium, så att de stressas och utvecklar inflammatoriska tillstånd.

Magnesiumtillskott, kvalitet och upptag

Det finns många olika magnesiumtillskott på marknaden, där det kan löna sig att läsa produktdeklarationen och kontrollera kvaliteten.
Vissa magnesiumtillskott innehåller både organiska och oorganiska magnesiumformer som ger bättre utnyttjande. Men inte alla magnesiumtillskott tas upp lika bra i kroppen, och om de passerar oupplösta i tarmsystemet kan man inte förvänta sig någon effekt. Därför kan man göra ett litet test genom att lägga en magnesiumtablett i ett glas vatten och se om den löses upp inom några minuter. Tablettens snabba upplösning ger en större garanti för att kroppen kan ta upp innehållet av magnesium i tunntarmen.
När det gäller artros kan man också överväga att ta tillskott med glukosamin för att förbättra effekten.

Glukosaminsulfat som första val vid behandling av artros

Glukosamin består av en aminosyra och glukos. Glukosaminsulfat är glukosamin med tillsatt sulfat. Glukosaminsulfat ingår som byggsten i större sockermolekyler som hyaluron, kondroitinsulfat och keratansulfat, som alla är viktiga molekyler i ledbrosket. Glukosamin bildas normalt av kroppens celler, men åldringsprocesser och näringsbrister kan försämra processen och leda till utveckling av artros.
Enligt en rapport utarbetad av den ekonomiskt oberoende europeiska expertgruppen ESCEO (European Society for Clinical and Economic Aspect of Osteoarthritis), bör tillskott vara i form av glukosaminsulfat, och det första valet framför smärtstillande läkemedel. Detta eftersom smärtstillande läkemedel inte bygger upp ledbrosket och samtidigt är förbundet med allvarliga biverkningar och dödsfall. Forskarna fann också att glukosaminsulfat hämmar interleukin-1 och orsakar inflammation och ledskador.
Samtidigt är det viktigt att välja glukosaminsulfat i läkemedelskvalitet, istället för olagliga utländska tillskott som marknadsförs på nätet, och där det inte finns någon säkerhet vad gäller effekt eller innehåll av skadliga ämnen.

Referenser

Nicola Veronese et al. The association between Dietary Magnesium Intake and Magnetic Resonance Parametes for Knee Osteoarthritis. Nutrients 2019

Gerry K. Schwalfenberg and Stephen J. Genuis. The Importance of Magnesium in Clinical Healthcare. Scientifica (Carro) 2017

Nelson AE et al.: A systematic review of recommendations and guidelines for the management of osteoarthrititis: The Chronic Osteoarthritis Management Initiative of the U.S Bone and Joint initiative. PubMed 2014

Keld Østergaard. Glukosaminsulfat – den nye slidgigtmedicin. Medi-Com, 2003