Njursten kan bero på brist på magnesium

- och för många oxalater i kosten

Njursten kan vara något av det mest smärtsamma, och det finns en ganska hög risk att de bildas igen. Eftersom kosten har stor betydelse kan man göra mycket när det gäller förebyggande. Det gäller särskilt att få tillräckligt med magnesium och B6-vitamin. Samtidigt bör man undvika för många oxalatrika livsmedel som spenat, nötter, rotfrukter, sojaprodukter, rabarber, bär och mörk choklad. Detta beror på att för mycket oxalat kan bidra till bildandet av njursten. När det gäller tillskott med magnesium bör dessa vara i en form som kroppen kan ta upp. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten. Detta framgår bland annat av en artikel i den norska hälsotidningen Vitenskap og Fornuft.

Njursten bildas i njurarna, och det omfattar stenar i njurarnas hålrum och urinledarna. Det finns olika anledningar till varför man får njursten. Vissa upplever milda fall, där en liten sten passerar av sig själv. Andra upplever våldsam kolikliknande smärta med illamående och kräkningar. Om det finns stenar i den allra nedersta delen av urinledaren kan man drabbas av ett frekvent behov av att urinera samt inflammation, om stenen blockerar urinen. I de allvarligaste fallen är njursten en livslång sjukdom med åtskilliga inläggningar och risk för njursvikt. Eftersom 10–15 procent av männen får njursten någon gång i livet löper de den största risken. För kvinnor är det 3–5 procent som påverkas. När man väl fått njursten löper man 50 procents risk för att sten bildas igen inom de närmaste 10 åren. Om man har haft njursten i ung ålder är risken ännu större. Därför finns det all anledning att göra mer av förebyggandet.

Hur kan oxalater i kosten bidra till njursten?

Många äter mycket nötter, frön, rotfrukter, spenat och bär eftersom det är hälsosamt. Kanske ersätter man köttet med sojaprodukter, och den dagliga smoothien är fullproppad med mandeldryck, spenat och bär. Och sen är det ju många som älskar mörk choklad. Men det finns också en risk för att ett stort intag av dessa näringsämnen bidrar med mycket oxalat, som inte gagnar oss.
Oxalater är egentligen salter eller estrar av oxalsyra, och när oxalsyra binder sig till kalcium bildas kalciumoxalat. Kristaller av kalciumoxalat börjar som små partiklar, och de har en tendens att växa till större strukturer eller stenar, som kan fastna i kroppen. Det kan faktiskt hända på många ställen och orsaka många symtom. Och sker det i urinvägarna kallas det njursten.
Det uppskattas att cirka 80 procent av alla njurstenar består av kalciumoxalatkristaller. Det tyder därför på att en större mängd oxalat i kosten ökar risken för det smärtsamma tillståndet. Risken ökar ytterligare om det finns problem med tarmfloran och brist på näringsämnen.
Det finns nämligen bakterier i tarmfloran (Oxalobacter formigenes) som använder oxalater som energikälla och därmed minskar upptaget. Obalanser i tarmfloran, till exempel efter en antibiotikakur, kan emellertid utrota de bakterier som metaboliserar oxalat och därmed öka upptaget av oxalater i blodet.
Vi har också behov av kalcium och magnesium genom kosten, eftersom båda mineralerna kan binda oxalater i tarmen så att de inte tas upp. Kalcium genom tillskott har dock inte visat samma effekt. Tvärtom.
Njursten uppträder vanligtvis när urinen blir övermättad med olösliga kemiska ämnen som fastnar. Det är också problematiskt när urinen blir för koncentrerad på grund av vätskebrist. Surhetsgraden spelar också en roll.

Enkla kostråd vid njursten

För att förebygga, och som en del av behandlingen vid njursten, bör man så långt som möjligt ta reda på orsaken och vad njurstenen i fråga består av. Eftersom de allra flesta njurstenar består av kalciumoxalat bör man särskilt undvika spenat, rabarber, bladbetor, rotfrukter (rödbetor, sötpotatis, palsternacka), jordnötter, nötter, mandlar, soja och sojaprodukter, bär (jordgubbar, blåbär, hallon) och mörk choklad, eftersom dessa födoämnen alla ökar oxalatupptaget och därmed utsöndringen via urinvägarna.
Nämnda födoämnen kan dock konsumeras i måttliga mängder då och då. Det är nämligen svårt att förutsäga hur mycket man egentligen tål om man har en tendens att bilda njursten.
Annars bör man sträva efter en hälsosam och allsidig kost. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska. Behovet är vanligtvis 30 ml per kilo kroppsvikt, så en person på 70 kilo ska alltså dricka cirka 2,1 liter om dagen.

Magnesium och kalcium bör alltid vara i balans

Magnesium är viktigt för kroppens fördelning av kalcium så att 99 procent hamnar i ben och tänder, medan koncentrationen bör vara mycket liten i mjukvävnader som njurar och blodkärl.
Brist på magnesium leder till bristande kontroll över kroppens kalciumfördelning och därmed en ökad risk för att bilda njursten, som ju består av kalciumoxalat. Därför bör det finnas en balans mellan kalcium och magnesium, och eventuella kalciumtillskott bör alltid kombineras med magnesium.

Tillskott med magnesium och B6-vitamin

Flera studier visar att tillskott med magnesium tillsammans med B6-vitamin drastiskt kan minska bildningen av kalciumoxalatstenar.
Kombinationen beror på att B6-vitamin förstärker effekten av magnesium, som är involverat i över 300 enzymprocesser.
Man kan till exempel ta 200 mg magnesium 1–3 gånger om dagen och 50–100 mg B6-vitamin dagligen.
Tillskott med magnesium bör även vara i en form som kan tas upp i blodet och cellerna, där det utför många funktioner. Magnesiumoxid, som finns i många tillskott, avråds eftersom denna förening främst verkar i tarmen.

Referenser

Iver Mysterrud og Johnny Laupsa-Borge. Oksalat – lite kjent årsak til sykdom. Helsemagasinet Vitenskap og Fornuft. Nr. 6, 2020

Hrefna Palsdottir. 8 Natural Remedies to Fight Kidney Stones at Home. Helathline.com 2019

Harvard Health Publishing Staff. 5 steps for preventing kidney stones. Harvard Health Publishing, Harvard Medical School 2013

Eric N Tailor et al. Dietary factors and the risk of incident kidney stones in men: new insight after 14 years of follow-up. Am Soc Nephrol 2004

Gerry K. Schwalfenberg and Stephen J. Genuis. The Importance of Magnesium in Clinical Healthcare. Scientifica (Carro) 2017