Sedan december 2021 har två stora metaanalyser visat att låga nivåer av D-vitamin i blodet ökar risken för covid-19-infektioner, svår sjukdom, intensivvårdsinläggning och dödsfall. En tredje metaanalys har visat att endast 12 procent av de covid-19-patienter som fick D-vitamintillskott hamnade på intensivvårdsavdelning, jämfört med 26 procent av de som inte fick något D-vitamin. En fjärde metaanalys har avslöjat att D-vitamintillskott avsevärt minskar risken för livshotande covid-19-infektioner. Detta gäller särskilt under vintermånaderna och i sårbara grupper som äldre, mörkhyade, överviktiga och kroniskt sjuka, där D-vitaminbrist är mest utbredd. Vid förebyggande och behandling av covid-19 och andra virusinfektioner finns det därför ett alarmerande behov av mer fokus på D-vitamintillskott som optimerar blodnivåerna. Samtidigt måste man vara välförsedd med magnesium som ingår i aktiveringen av D-vitaminet.

B3-vitamin spelar en central roll för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan. Flera studier tyder på att brist på B3-vitamin ökar risken för demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och schizofreni. Dessutom visar epidemiologiska studier att dieter utan B3-vitamin är förbundna med aggression och en ökad förekomst av mord. Brist på B3-vitamin kan bland annat bero på kost- och miljöfaktorer. Samtidigt finns det indikationer på att vissa har ett större behov på grund av genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Man ska också vara medveten om att skillnaden mellan olika tillskott är stor.

Det finns ett samband mellan en låg nivå av D-vitamin i blodet och en låg nivå av könshormonet testosteron hos överviktiga, unga män. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Endocrinology. Det är också ett faktum att D-vitaminbrist är vanligare bland överviktiga och att detta även kan påverka motståndskraften, regleringen av blodsockret och många andra funktioner. Sammantaget finns det mycket som tyder på att överviktiga personer bör vara särskilt uppmärksamma på att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Det är också viktigt att tillräckligt med testosteron bildas, vilket bland annat är viktigt för muskelmassa, skelett, drivkraft, fertilitet och sexlust.

Det är allmänt känt att zink stärker immunförsvaret, men det har funnits osäkerhet kring de närmare mekanismerna. Ett forskarteam från Fred Hutchinson Cancer Research Center i USA har därför undersökt det närmare och funnit att zink är viktigt för T-cellernas aktivitet och för thymus, som producerar T-cellerna. Enligt forskarna kan denna kunskap bidra till nya terapier för patienter med dåligt immunförsvar. Det tyder samtidigt på att zinkbrist är ganska utbrett. Detta ökar också risken för virusinfektioner, där T-cellerna har den största betydelsen för en god immunitet.

En tidigare studie har redan visat att tillskott med Q10 och selen till äldre människor stärker hjärtat och halverar risken för dödsfall. Som något ganska nytt har nu ett team svenska och norska forskare funnit att de två tillskotten också förlänger cellernas telomerer, som sitter i ändarna av alla DNA-strängar. Telomererna kan jämföras med ett klippkort, och ju längre de är desto långsammare åldras cellerna. På så sätt kan tillskott med Q10 och selen bidra till att bromsa åldringsprocesserna och hålla oss friska längre. Det kräver dock att tillskotten i fråga är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.

Magnesium ingår i hundratals enzymer involverade i energiomsättningen, sockermetabolismen, nervsystemet och många andra grundläggande processer. Magnesiumbrist är dock vanligt och det finns växande bevis för att detta är involverat i en mängd metaboliska störningar som övervikt, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och låga nivåer av kronisk inflammation som uppträder vid de flesta kroniska sjukdomar. Det tyder samtidigt på att ett högt intag av magnesium genom kosten eller tillskott kan förebygga eller motverka dessa metaboliska störningar. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på magnesiumbristens roll i utvecklingen av de utbredda metaboliska störningarna. Författarna kommer också in på hur utarmad jord, ensidig kost, dåligt upptag, insulinresistens, läkemedel, alkoholmissbruk och stress kan leda till magnesiumbrist.

Atopiskt eksem är mycket vanligt och en stor belastning för barnet och föräldrarna. Enligt en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Dermatology visar det sig nu att ett starkare tillskott med D-vitamin under graviditeten minskar risken för att barnet utvecklar atopiskt eksem under det första levnadsåret. I studien fick de gravida kvinnorna 25 mikrogram D-vitamin dagligen, och denna mängd är mer än dubbelt så hög som de officiella rekommendationerna för gravida. Eftersom hälsomyndigheterna dessutom rekommenderar att barn upp till 4 år får tillskott med D-vitamin under hela året, talar det för att detta ytterligare kan minska risken för att barnet utvecklar atopiskt eksem.

D-vitaminbrist är ett världsomspännande hälsoproblem som ökar dödligheten i den allmänna befolkningen. Många studier har efter hand visat att en tillräcklig nivå av D-vitamin i blodet minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar, som är den största dödsorsaken. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på huruvida tillskott med D-vitamin kan förebygga stroke och främja rehabilitering. Det är samtidigt viktigt att tillskott med D-vitamin kan tas upp så att blodets innehåll optimeras.

Flera studier har redan visat att det ofta finns ett direkt samband mellan utbredd depression och utbredd brist på D-vitamin. Det beror på att D-vitamin har flera funktioner i hjärnan och nervsystemet och att det även motverkar lokala inflammationer som uppträder vid många depressioner. Enligt en ny finsk metaanalys visar det sig nu att starkare tillskott med D-vitamin också kan lindra depressiva symtom. Men hur påverkar egentligen D-vitamin hjärnan och nervsystemet? Och hur mycket har vi behov av om blodets nivå ska vara optimal för att förebygga sjukdomar?

Luftförorening är ett allvarligt hälsoproblem i hela världen och tidigare studier visar att det bland annat ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Därför behövs det nya strategier när det gäller skydd. I detta sammanhang har en kinesisk studie nu funnit att tillskott med C-vitamin kan skydda cirkulationen mot oxidativ stress och andra skador till följd av luftförorening. Men hur mycket C-vitamin behövs egentligen för att uppnå en terapeutisk effekt?

K-vitamin uppträder i olika former och är mest känt för att vara involverat i blodets koaguleringsprocesser. Men ett tyskt forskarteam har nu hittat en ny form av K-vitamin, som fungerar som en mycket speciell antioxidant och motverkar celldöd orsakad av en process kallad ferroptos. Eftersom ferroptos är involverat i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, akuta organskador och andra sjukdomar ser forskarna ny potential i K-vitaminets förmåga att förebygga och lindra ferroptos-relaterade sjukdomar. Tidigare forskning tyder dessutom på att seleninnehållande antioxidanter också skyddar mot celldöd orsakad av ferroptos.

Folsyra är särskilt viktig för fostrets utveckling och därför har gravida ett större behov. Men även om man i Danmark rekommenderar tillskott till gravida tar vissa dem för sent eller glömmer att ta dem. I många andra länder har man därför berikat vanligt mjöl med folsyra, men det tyder nu på att mängderna är otillräckliga. För enligt en ny brittisk studie är det många gravida som fortfarande får i sig för lite folsyra. Detta ökar risken för att barnet föds med ryggmärgsbråck, vilket kan orsaka svåra funktionsnedsättningar. Brist på folsyra kan också påverka barnets mentala utveckling. De brittiska forskarna rekommenderar därför att tillsätta mer folsyra i mjölet för att förhindra fosterskador. Det är en enkel och effektiv åtgärd som också kommer att vara relevant i Danmark.

Många lider av kroniska inflammationer och det skapar grogrund för en mängd sjukdomar som astma, typ 2-diabetes, åderförkalkning, depression, cancer samt ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Förekomsten av kronisk inflammation kan också göra infektioner med corona och influensa livshotande eftersom immunförsvaret är rubbat. Men det visar sig att D-vitamin hämmar inflammation på flera fronter och därmed minskar risken för en lång rad sjukdomar och förtida dödsfall. Detta framgår av en ny studie från University South Australia som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Epidemiology. Eftersom behovet av D-vitamin är individuellt bör man även säkerställa att blodets nivå är optimal och att kroppen kan aktivera D-vitaminet.

Krom är mest känt för att påverka utnyttjandet av insulin och regleringen av blodsockret. Men krom påverkar också omsättningen av fetter och cirkulationen. Ändå har kromets betydelse för hälsan varit omdiskuterad. Därför har en grupp forskare nu tittat närmare på hur låga kromnivåer i blodet hänger ihop med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression, vilka alla är världsomspännande hälsobördor. Men hur får man i sig krom genom kosten och vilka tillskott ger det bästa upptaget?

Under graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan till att bilda nya nervceller, men man har inte känt till de närmare mekanismerna förrän nu. Ett forskarteam av neurologer från Australien har nämligen funnit att möss under fysisk aktivitet producerar ett seleninnehållande protein som hjälper hjärnan att bilda nya nervceller. Enligt forskarna är detta en fantastisk studie, och man antar att behandling med selen kan bli en ny strategi för att förebygga och behandla kognitiv försämring om man inte kan utföra fysisk aktivitet eller om man är mer sårbar för selenbrist. Det gäller särskilt äldre samt patienter med Alzheimers sjukdom och patienter som har drabbats av stroke. Det bör samtidigt tilläggas att det kan vara svårt att få tillräckligt med selen genom normal hälsosam kost i vår del av världen.

Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.

Flera studier har visat att B-vitaminer stärker nervsystemet och minskar stressymtom. Men väldigt få studier har undersökt de enskilda B-vitaminernas faktiska effekt. Enligt en ny placebokontrollerad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Psychopharmacology verkar det som att större doser av B6-vitamin ökar kroppens produktion av en neurotransmittor som blockerar olämpliga impulser mellan hjärnans neuroner. Detta resulterar i en lugnande effekt. Dessutom verkar B6-vitamin minska depressiva symtom.

Problem med sårläkning är vanligt och särskilt bland sjukhusinlagda patienter där det också är förbundet med en stor ekonomisk börda. Sårläkning kräver flera näringsämnen och det verkar nu som att förhållandet mellan omega-3- och omega-6-fettsyror spelar en avgörande roll. Detta framgår av en ny studie på råttor, där tillskott med mer omega-3 jämfört med omega-6 hade den bäst effekten på bildandet av nya blodkärl, mer kollagen och snabbare sårläkning. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på att den moderna kosten ofta innehåller för mycket omega-6 och för lite omega-3, vilket också bidrar till hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar.

Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.