Lider du också brist på järn
- eller får du i dig för mycket?
Över hela världen är järnbrist den vanligaste näringsbristen och den vanligaste orsaken till anemi (blodbrist). Järnbrist kan orsaka trötthet, yrsel, blekhet, minskad motståndskraft, håravfall och många andra symtom. Barn kan drabbas av nedsatt tillväxt och inlärningssvårigheter. Kraftig menstruation, graviditet, vegetarisk kost, C-vitaminbrist, syraneutraliserande läkemedel, inflammatoriska tarmsjukdomar och celiaki kan orsaka järnbrist. Däremot kan för mycket järn katalysera bildningen av farliga fria radikaler som angriper våra celler. Därför bör vi inte heller få för mycket järn. I det följande kan du läsa mer om järn och hur mycket det betyder för hälsan.
Läs mer, lider du också brist på järn eller får du i dig för mycket?
Det finns också ett samband mellan depression, övervikt och Alzheimers sjukdom. Samtidigt tyder det på att kronisk stress bidrar till oxidativ stress och skador på hjärnceller. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antioxidants tittar forskarna närmare på konsekvenserna av oxidativ stress i hjärnan. Forskarna tittar också närmare på hur antioxidanter kan användas vid förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, och hur de mest lovande resultaten har setts med selen, Q10, melatonin, E-vitamin, gurkmeja och polyfenoler. I samband med depression har den största potentialen observerats med selen, zink, vitamin E, gurkmeja och saffran.
Vi bildar i första hand D-vitamin från sommarsolen, och tidigare befolkningsstudier har indikerat att D-vitamin kan ha en skyddande effekt på utvecklingen av bröstcancer. En grupp danska forskare har nu undersökt sambandet närmare och funnit att kvinnor över 50 år som vistas mycket utomhus, framför allt mellan kl. 10-15, löper en lägre risk för att utveckla bröstcancer. Denna kunskap är viktig eftersom bröstcancer tar flera år att utveckla sig. Det visar sig dessutom att D-vitamin har flera cancerförebyggande effekter, och därför måste vi se till att få tillräckligt hela livet.
Kronisk hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt, och tillståndet är ofta livshotande. I en ny studie publicerad i tidskriften Journal of The American Heart Association tittar forskare närmare på hur tillskott med magnesium kan förbättra hjärtats pumpförmåga och därmed utgöra en ny potential vid behandling av hjärtsvikt. Studien ligger i linje med en annan ny studie publicerad i tidskriften Diabetes Care, som handlar om hur brist på magnesium är förknippat med hjärtsvikt, förmaksflimmer och andra komplikationer vid typ 2-diabetes.
Cancerpatienter upplever ofta svår smärta efter hand som sjukdomen utvecklas. Den palliativa behandlingen syftar till att lindra denna smärta och användningen av opioider som morfin är vanlig. Ändå visar det sig nu att patienter med terminal cancer som får starkare tillskott med D-vitamin får sitt behov av smärtbehandling minskat och känner sig mindre trötta. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer. Samtidigt är det ett faktum att brist på D-vitamin är vanligare bland cancerpatienter och att det kan medföra en förkortad livslängd.
Kontaktsporter som fotboll och boxning är ofta förbundna med huvudkollisioner eller slag som kan orsaka fysiska trauman och bestående men. Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition verkar det som om starka tillskott med omega-3-fettsyror kan skydda fotbollsspelare mot skador orsakade av huvudtrauma. Det har till och med visat sig ge en positiv effekt på cirkulation och leder. Överdriven träning och elitsport kan dessutom öka risken för oxidativ stress, vilket är förbundet med akuta skador, inflammationer och efterföljande utveckling av neurologiska sjukdomar. Därför bör man också vara välförsedd med antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt selen och zink om man utövar idrott på hög nivå.
Huvudmåltider är avgörande för ett stabilt blodsocker, så att man kan följa med i skolan. Grönsaker och frukt innehåller C-vitamin, folsyra, magnesium och många andra nyttiga näringsämnen. Enligt en ny brittisk studie har barn som äter frukost och lunch samt mer frukt och grönsaker bättre mental hälsa på flera parametrar. Samtidigt är det ett faktum att många barn vantrivs och att brist på näringsämnen kan utlösa eller förvärra problemet. Därför efterlyser forskare en bättre hälsopolitik på hemmafronten och i skolorna, som säkerställer att barnen får en hälsosam kost eftersom det kan optimera deras mentala välbefinnande och lärandepotential.
Det ligger mest fokus på D-vitaminbrist i samband med covid-10 och andra säsongsbetonade virusinfektioner. Samtidigt visar data att selen- och zinkbrist ytterligare ökar risken för infektion, komplicerade fall och dödsfall. Särskilt bland patienter som redan lider av kroniska sjukdomar. Detta framgår av en ny belgisk studie. Forskarna drar därför slutsatsen att tillskott med selen och zink kan bidra till en bättre behandling. Samtidigt är det problematiskt att brist på selen och zink är så vanligt, eftersom det går ut över folkhälsan på flera fronter. För även om man äter nyttigt är det nästan omöjligt att få i sig tillräckligt med selen i Europa på grund av utarmad jord. Det är också många som drabbas av zinkbrist på grund av ensidig kost, åldringsprocesser, kroniska sjukdomar och andra orsaker. Därför bör det på det stora hela läggas mer fokus på att få i sig tillräckligt med selen och zink, vilket också innefattar förebyggande av virusinfektioner och många andra bristtillstånd.
Havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi, är ett förstadium till eklampsi, där anfallen kan vara livshotande för den gravida kvinnan och fostret. Enligt en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cureus har man tittat närmare på injektion med magnesiumsulfat som ett led i behandlingen av havandeskapsförgiftning och eklampsi. Denna behandling har även introducerats i Sverige. Det är på det hela taget viktigt att få i sig tillräckligt med magnesium under graviditeten om man vill förebygga havandeskapsförgiftning.
Q10 är ett unikt ämne som ingår i cellernas energiomsättning, och det är en viktig antioxidant. Vi bildar själv den största mängden, men denna sjunker med åldern och gör oss mer sårbara. Kolesterolsänkande läkemedel och vissa sjukdomar är dessutom förbundna med en lägre egenproduktion. I en ny översiktsartikel har nu en grupp forskare granskat flera hundra Q10-studier som publicerades mellan 2010–2020. Forskarna drar slutsatsen att Q10 är särskilt viktigt för hjärtat, cirkulationen, fertiliteten, muskler, ögon/syn och åldrandeprocesser. Det föreligger också ett samband med migrän, kroniskt trötthetssyndrom och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers. Eftersom vi har svårt att ta upp Q10 kan det vara värt att välja tillskott i läkemedelskvalitet.
D-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Men brist blir allt vanligare under de mörka månaderna. Danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar därför att alla tar tillskott under vinterhalvåret, och att sårbara grupper tar starkare tillskott hela året. Men många har ingen aning, vilket bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virus. Det finns också en risk för att infektionerna blir komplicerade och livshotande. Detta framgår av en lång rad studier som har publicerats under de senaste 18 månaderna. Åtskilliga forskare påpekar därför att det krävs omedelbara åtgärder vad gäller befolkningens optimering av D-vitamin i kampen mot covid-19 och andra virus, eftersom vacciner endast har en begränsad effekt. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?
Sömnapné påverkar andningen under sömnen och försämrar patientens livskvalitet och hälsa. Det tyder dessutom på att magnesiumbrist är vanligt bland patienter med sömnapné, vilket ytterligare ökar risken för systemisk inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och metaboliska sjukdomar. Detta framgår av en ny metaanalys från Charles Sturt University i Australien, där forskarna för första gången klargör sambandet och varför patienter med sömnapné kan behöva extra magnesium.
Kostens innehåll av K1- och K2-vitamin minskar risken för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdomar via flera mekanismer. Men det har gjorts relativt få studier som visar på sambandet. I en dansk studie, publicerad i Journal of the American Heart Association, har forskarna därför tittat närmare på hur kostens innehåll av de två K-vitaminerna hänger samman med sjukhusinläggningar på grund av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Men hur motverkar K-vitamin åderförkalkning, och hur mycket behöver vi egentligen?
Vi får fler äldre människor i världen och alltfler drabbas av Alzheimers, som är den vanligaste orsaken till demens. Därför bör det läggas mer fokus på detta växande hälsoproblem som har enorma mänskliga och ekonomiska kostnader. Enligt en ny metaanalys verkar det som om tillskott med B-vitaminer kan förebygga och fördröja lätt kognitivt förfall hos äldre, vilket kan vara tidiga tecken på Alzheimers. Det är till och med en billig behandling med stor potential för framtiden.
Spårämnet selen har många livsviktiga funktioner, men det antas att ungefär en miljard människor får i sig för lite selen genom kosten. Särskilt på grund av utarmad jord. Det visar sig också att selennivån i blodet sjunker drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet på grund av ett ökat behov. Allt som allt ökar selenbrist risken för att utveckla komplicerade covid-19-infektioner, autoimmuna sjukdomar som ledgikt och ämnesomsättningssjukdomen Hashimotos, samt för tidig födsel och missfall. Å andra sidan kan tillskott med selen, som optimerar blodnivån, vara relevant som ett led i behandling och förebyggande av många vanliga sjukdomar. Detta framgår av en större artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Medical Sciences.
D-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret. Vi kan därför förvänta oss nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner under vintern, eftersom bristerna blir vanligare och vacciner har begränsad effekt. D-vitamin motverkar även hyperinflammation, som gör virusinfektioner farliga. Dessutom motverkar D-vitamin de kroniska inflammationer som uppstår vid ledgikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar. Flera studier har efterhand avslöjat ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin i blodet och dessa sjukdomar. I en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Biochemistry tittar forskarna närmare på vetenskapliga data om riskfaktorerna vid brist på D-vitamin och fördelarna med att ta tillskott i samband med covid-19, ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar.
Det är allmänt känt att omega-3-fettsyrorna ingår i många livsviktiga funktioner. Omega-3-fettsyran DHA kan till och med få cancerceller att förgifta sig själva, eftersom de inte kan lagra fettsyran ordentligt. Detta framgår av en ny belgisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, där författarna klargör mekanismerna närmare. Samtidigt påpekar författarna att tillskott med omega-3-fettsyror kan vara relevant vid cancerbehandling, eftersom det genomsnittliga intaget genom kosten är alldeles för lågt och för att det föreligger en risk att utveckla resistens mot läkemedel. Den nya studien kastar nytt ljus över omega-3-fettsyrornas cancerhämmande effekter.
Under andra världskriget var livsmedelsförsörjningen otillräcklig, och i Storbritannien ville man veta hur lite C-vitamin vi behöver för att förebygga den dödliga sjukdomen skörbjugg. Därför utfördes en drastisk studie, som senare bildade grunden för de nuvarande rekommendationerna för C-vitamin. Men nu har en granskning av den gamla studien avslöjat att det verkliga behovet av C-vitamin är större och att WHO bör höja de dagliga rekommendationerna. Men hur mycket C-vitamin behöver vi egentligen och vad är det bra för?
Fet fisk och fiskoljor innehåller många omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, vår intelligens och den mentala hälsan. Men moderna kostvanor medför att många får för lite av dessa omega-3-fettsyror. Ett forskarteam från Storbritannien har nu funnit att tillskott med EPA-rika fiskoljor under 26 veckor förbättrar den mentala precisionen och reaktionstiden hos friska, unga vuxna. Så var inte fallet med DHA-rika fiskoljor, och det förvånade forskarna att EPA har större betydelse för dessa kognitiva färdigheter.
Cancer i tjock- och ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Danmark, och därför är det relevant att göra mer av förebyggandet. Enligt en ny amerikansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology verkar det som om ett högre intag av D-vitamin – särskilt genom kosten – kan skydda mot tarmcancer om man är under 50 år. Samtidigt ser det ut som om D-vitamin kan förhindra tarmpolyper, som i vissa fall kan utvecklas till tarmcancer. Enligt forskarna kan ett högre intag av D-vitamin därför vara relevant i själva förebyggandet och som ett billigt komplement till screeningtester, som bara handlar om tidig diagnos.
Försäljningen av växtbaserat kött ökar av miljömässiga och andra skäl. Men även om växtbaserat kött påminner om animaliskt kött har det ett helt annat näringsvärde. Enligt en studie från Duke University i USA innehåller animaliskt kött 22 näringsämnen och metaboliter som växtbaserade alternativ inte innehåller. Å andra sidan innehåller de växtbaserade alternativen 31 näringsämnen och metaboliter som animaliskt kött inte innehåller. Den största skillnaden fann forskarna i innehållet av aminosyror, peptider, vitaminer, fenoler och fettsyror. Forskarna kommer samtidigt in på att en kost baserad på vegetabiliska och animaliska produkter är komplementär, eftersom den innehåller fler näringsämnen.