Ett ökat intag av B-vitaminer kan förbättra koncentrationen och andra kognitiva förmågor hos unga patienter som håller på att utveckla schizofreni och andra psykoser. Detta framgår av en studie genomförd av forskare från Orygen, The National Centre of Excellence in Youth Mental Health i Australien. Samtidigt bör man vara uppmärksam på alla de faktorer som kan medföra brist på de viktiga B-vitaminerna, däribland en ensidig kost och intag av för mycket socker, energidrycker, alkohol och andra stimulantia. Mycket tyder alltså på att den ohälsosamma livsstil som många unga lever ökar risken för psykoser. Därför är det heller inte tillräckligt med antipsykotiska läkemedel och psykologisk behandling om hjärnan och nervsystemet saknar väsentliga näringsämnen.

Hjärnans neuroner innehåller ganska stora mängder C-vitamin, som har flera funktioner i upprätthållandet av ett hälsosamt nervsystem. Det visar sig nu att brist på C-vitamin kan påverka neuronernas signalering i hjärnan. Det betyder också att brist på C-vitamin kan försämra äldre människors minne och andra kognitiva färdigheter. Detta framgår av en ny studie från Flinders University i Australien.
Eftersom lindrig kognitiv funktionsnedsättning är mycket vanligt bland äldre och kan vara ett förstadium till demens är det därför relevant att få i sig tillräckligt med C-vitamin hela livet.

De flesta vet att immunsystemet behöver C-vitamin, men det visar sig faktiskt att koncentrationen i hjärnan är större än i resten av kroppen. Detta beror på att C-vitamin har stor betydelse för energiomsättningen, nervsystemet och de kognitiva förmågorna, vilket framgår av en ny översiktsartikel. Det tyder också på att många lider brist på C-vitamin. Med tiden kan det bland annat försämra de kognitiva förmågorna och öka risken för demens och Alzheimers. Om gravida lider brist på C-vitamin kan det skada utvecklingen av fostrets hjärna. Det finns samtidigt flera faktorer som kan öka behovet av C-vitamin. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose hjärnans behov under hela livet?

D-vitamin ingår i uppbyggnaden av hjärnans struktur och funktioner. Enligt en större översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients har D-vitamin en särskilt viktig roll för barns och ungdomars mentala hälsa på grund av dess långsiktiga effekt. Ämnet är mycket aktuellt eftersom barns omfattande brist på D-vitamin ökar risken för ångest, depression, aggressivt beteende och andra mentala problem. Därför är det viktigt att barn och ungdomar får tillräckligt med sommarsol och nödvändiga tillskott i enlighet med den danska livsmedelsmyndighetens nya rekommendationer och barnens och ungdomarnas verkliga behov.

Fall av autism och ADHD har exploderat under det senaste årtiondet, och det har många mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. En studie från Köpenhamns universitet har nu avslöjat att tillskott med fiskoljor till vuxna med autism och ADHD-symtom kan förbättra deras uppmärksamhet och arbetsminne. Studien har publicerats i British Journal of Nutrition, där författarna kommer närmare in på hur omega-3-fettsyrorna i fiskoljor har betydelse för hjärnan och nervsystemet.

I takt med att det blir fler och fler äldre är det också fler som drabbas av demens och dör till följd av det. Men om man intar mer magnesium genom kosten än de officiella rekommendationerna tyder det på att hjärnan hålls mer intakt och att det förebygger demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många äldre äter lite eller tar olika typer av läkemedel som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium. Så vilken effekt har egentligen magnesium på hjärnan och nervsystemets funktioner? Och hur mycket magnesium har vi behov av om hjärnan ska hållas i trim hela livet?

ALS (amyotrofisk lateralskleros) är en livshotande sjukdom som påverkar de motoriska nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan inte behandlas, men det tyder på att patienter som intar mer omega-3 genom växtkällor som rapsolja, linfröolja och valnötter samt fet fisk upplever en långsammare utveckling. Omega-6-fettsyror kan också ha en positiv effekt. Detta framgår av en amerikansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Det är också viktigt att fettsyrorna är av god kvalitet och i någon form av balans.

Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

Hjärnan har behov av omega-3-fettsyror, och något så enkelt som tillskott med fiskoljor kan minska störande och våldsamt beteende hos barn och ungdomar, vilket är ett växande problem. Detta framgår av en ny studie från University of Massachusetts Lowell i USA. Det räcker alltså inte med pedagogiska och psykologiska åtgärder när barnen är stressade och utagerande. Man kan också göra något åt näringsförhållandet, som är ett förbisett problem.

Hjärnans neuroplasticitet är ett uttryck för hjärncellernas förmåga att utföra strukturella och funktionella förändringar som är avgörande för vår utveckling och hälsa. Hjärnans neuroplasticitet har också visat sig vara nedsatt vid en rad sjukdomar i centrala nervsystemet, däribland depression och demens. I en översiktsartikel har forskarna därför tittat närmare på hur motion, Medelhavskost och näringsämnen som omega-3 och B12-vitamin förbättrar hjärnans neuroplasticitet via bildningen av ett speciellt protein, BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Det är också känt att selen är viktigt för bildningen av nya nervceller, vilket kan bidra till att förebygga kognitiv försämring via andra mekanismer.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.