Vi får fler äldre människor i världen och alltfler drabbas av Alzheimers, som är den vanligaste orsaken till demens. Därför bör det läggas mer fokus på detta växande hälsoproblem som har enorma mänskliga och ekonomiska kostnader. Enligt en ny metaanalys verkar det som om tillskott med B-vitaminer kan förebygga och fördröja lätt kognitivt förfall hos äldre, vilket kan vara tidiga tecken på Alzheimers. Det är till och med en billig behandling med stor potential för framtiden.

Spårämnet selen har många livsviktiga funktioner, men det antas att ungefär en miljard människor får i sig för lite selen genom kosten. Särskilt på grund av utarmad jord. Det visar sig också att selennivån i blodet sjunker drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet på grund av ett ökat behov. Allt som allt ökar selenbrist risken för att utveckla komplicerade covid-19-infektioner, autoimmuna sjukdomar som ledgikt och ämnesomsättningssjukdomen Hashimotos, samt för tidig födsel och missfall. Å andra sidan kan tillskott med selen, som optimerar blodnivån, vara relevant som ett led i behandling och förebyggande av många vanliga sjukdomar. Detta framgår av en större artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Medical Sciences.

D-vitamin har avgörande betydelse för immunförsvaret. Vi kan därför förvänta oss nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner under vintern, eftersom bristerna blir vanligare och vacciner har begränsad effekt. D-vitamin motverkar även hyperinflammation, som gör virusinfektioner farliga. Dessutom motverkar D-vitamin de kroniska inflammationer som uppstår vid ledgikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar. Flera studier har efterhand avslöjat ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin i blodet och dessa sjukdomar. I en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Biochemistry tittar forskarna närmare på vetenskapliga data om riskfaktorerna vid brist på D-vitamin och fördelarna med att ta tillskott i samband med covid-19, ledgikt och andra inflammatoriska sjukdomar.

- och utgör en ny potential i förebyggande och behandling

Det är allmänt känt att omega-3-fettsyrorna ingår i många livsviktiga funktioner. Omega-3-fettsyran DHA kan till och med få cancerceller att förgifta sig själva, eftersom de inte kan lagra fettsyran ordentligt. Detta framgår av en ny belgisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, där författarna klargör mekanismerna närmare. Samtidigt påpekar författarna att tillskott med omega-3-fettsyror kan vara relevant vid cancerbehandling, eftersom det genomsnittliga intaget genom kosten är alldeles för lågt och för att det föreligger en risk att utveckla resistens mot läkemedel. Den nya studien kastar nytt ljus över omega-3-fettsyrornas cancerhämmande effekter.

Under andra världskriget var livsmedelsförsörjningen otillräcklig, och i Storbritannien ville man veta hur lite C-vitamin vi behöver för att förebygga den dödliga sjukdomen skörbjugg. Därför utfördes en drastisk studie, som senare bildade grunden för de nuvarande rekommendationerna för C-vitamin. Men nu har en granskning av den gamla studien avslöjat att det verkliga behovet av C-vitamin är större och att WHO bör höja de dagliga rekommendationerna. Men hur mycket C-vitamin behöver vi egentligen och vad är det bra för?

Fet fisk och fiskoljor innehåller många omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, vår intelligens och den mentala hälsan. Men moderna kostvanor medför att många får för lite av dessa omega-3-fettsyror. Ett forskarteam från Storbritannien har nu funnit att tillskott med EPA-rika fiskoljor under 26 veckor förbättrar den mentala precisionen och reaktionstiden hos friska, unga vuxna. Så var inte fallet med DHA-rika fiskoljor, och det förvånade forskarna att EPA har större betydelse för dessa kognitiva färdigheter.

Cancer i tjock- och ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Danmark, och därför är det relevant att göra mer av förebyggandet. Enligt en ny amerikansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology verkar det som om ett högre intag av D-vitamin – särskilt genom kosten – kan skydda mot tarmcancer om man är under 50 år. Samtidigt ser det ut som om D-vitamin kan förhindra tarmpolyper, som i vissa fall kan utvecklas till tarmcancer. Enligt forskarna kan ett högre intag av D-vitamin därför vara relevant i själva förebyggandet och som ett billigt komplement till screeningtester, som bara handlar om tidig diagnos.

Försäljningen av växtbaserat kött ökar av miljömässiga och andra skäl. Men även om växtbaserat kött påminner om animaliskt kött har det ett helt annat näringsvärde. Enligt en studie från Duke University i USA innehåller animaliskt kött 22 näringsämnen och metaboliter som växtbaserade alternativ inte innehåller. Å andra sidan innehåller de växtbaserade alternativen 31 näringsämnen och metaboliter som animaliskt kött inte innehåller. Den största skillnaden fann forskarna i innehållet av aminosyror, peptider, vitaminer, fenoler och fettsyror. Forskarna kommer samtidigt in på att en kost baserad på vegetabiliska och animaliska produkter är komplementär, eftersom den innehåller fler näringsämnen.