Hjärtinfarkt är en av världens främsta dödsorsaker. Det kan också uppstå permanenta skador på hjärtmuskeln, vilket försämrar patientens liv. Enligt en ny preklinisk studie publicerad i Redox Biology kan en snabb behandling med E-vitamin motverka de permanenta skadorna på hjärtmuskeln, och forskarna ser det som en ny och billig behandlingsstrategi. Tidigare studier har dessutom visat att tillskott med större mängder Q10 i läkemedelskvalitet har en betydande effekt på hjärtsviktpatienternas livskvalitet och överlevnadsgrad.

- och därmed risken för åderförkalkning

Åderförkalkning är den vanligaste dödsorsaken världen över till följd av hjärtsvikt eller stroke. Åderförkalkning kan också ge symtom som andnöd, smärta i benen, impotens och dåligt minne, eftersom organ och vävnader inte får tillräckligt med blod och syre. Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt, och många inte blir medvetna om den förrän det är för sent, gäller det att förebygga den i tid. Här kan fyra gram fiskolja om dagen sänka nivån av triglycerider, som anses farligare än det utsöndrade kolesterolet. Detta framgår av en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Circulation. Man bör samtidigt behandla de indirekta orsakerna till de förhöjda triglyceridnivåerna – däribland övervikt, metaboliskt syndrom och diabetes 2, där det i realiteten är för många kolhydrater som orsakar fettlever och en sjuklig överproduktion av triglycerider. Men triglycerider kan också främja hälsa. Därför kommer vi titta närmare på detta, då det råder stor förvirring på området.

- och brist ökar risken för ångest, depression, demens, Alzheimers, autism, schizofreni och andra neurologiska sjukdomar

Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsbördan i dagens samhälle, och allt fler drabbas av neurologiska sjukdomar. Även om det kan finnas flera orsaker, verkar det nu som om utbredd brist på D-vitamin kan vara en alarmerande orsaksfaktor. Detta beror på att D-vitamin ingår i en mängd funktioner som har betydelse för hjärnans nervceller, däribland signalsubstanser och belöningscentrum, som påverkar vårt humör. D-vitaminet hjälper också till att skydda hjärnan mot toxiner, förkalkning och inflammation. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Cureus. Men hu mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan vi bilda det från solen? Finns det tillräckligt med D-vitamin i en vanlig vitamintablett? Varför är det så viktigt att barn, äldre, gravida, överviktiga och personer med mörk hudfärg får mer D-vitamin? Och vilket mineral spelar en avgörande roll i utnyttjandet av D-vitamin?

Det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för övervikt. En italiensk studie ger nu en ny syn på hur D-vitaminbrist är kopplad till förhöjda nivåer av metaboliten TMAO, som ökar risken för icke-alkoholorsakad fettlever och involverade sjukdomar som insulinresistens, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna kommer också in på hur tarmfloran och levern har betydelse för bildandet av TMAO, och hur brist på D-vitamin och övervikt är som en ond cirkel. Det tyder dessutom på att överviktiga har behov av mer D-vitamin än de officiella rekommendationerna. I samband med icke-alkoholorsakad fettlever kommer vi också in på den kontroversiella delikatessen foie gras, och hur kolhydrater belastar levern för många.

– och sekundära komplikationer

Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?

Det nya coronaviruset har nu spridit sig från Wuhan i Kina till många världsdelar och medfört mycket rädsla, vilket också påverkar det dagliga livet och världsekonomin. Även om de flesta smittade upplever ett milt förlopp är den största rädslan de livshotande komplikationerna i luftvägarna som orsakas av oxidativ stress, och hittills kostat flera tusentals liv. Kinesiska forskare argumenterar nu för hur tidig intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan förhindra oxidativ stress och de livshotande komplikationerna till följd av ett rubbat immunförsvar. Flera forskare hänvisar dessutom till att mer C-vitamin genom kost och tillskott har en förebyggande effekt genom att stärka och reglera immunförsvaret i luftvägarna. Detsamma gäller för D-vitamin och selen.

– och de blir allt farligare!

Selen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Olika allergiska sjukdomar som astma, hösnuva, matallergi och kontaktallergi blir allt vanligare. Amning under minst sex månader är av stor betydelse, eftersom human bröstmjölk innehåller ett antal ämnen som stärker barnets tarmflora och immunförsvar. Tillskott med D-vitamin har också stor betydelse, och mycket tyder på att det är fördelaktigt att fortsätta tills barnet är minst sex år gammalt. Detta framgår av en isländsk studie. Samtidigt är det problematiskt att många föräldrar glömmer ge sina barn D-vitamintillskott, vilket hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar till två års ålder. Det finns i stort sett många barn som inte får tillräckligt med sol under sommarhalvåret eller tillskott under vinterhalvåret, vilket vi alla har behov av på de nordliga breddgraderna.