D-vitaminbrist är vanligast under vintermånaderna, och det bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner. Samtidigt lider många äldre, mörkhyade, vårdhemsboende och diabetiker ofta en kronisk brist, vilket gör dem mer sårbara. Sedan våren 2020 har flera studier efter hand visat att brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektioner, akut andningssvikt (ARDS), intensivvårdsinläggning och dödsfall. Det framgår också av en ny metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health. Det framgår också att de danska gränsvärdena för D-vitamin i blodet tydligen är för lågt satta. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

Brist på D-vitamin är utbrett och medför en större risk för åderförkalkning, hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen ser forskarna därför en stor potential i tillskott med D-vitamin, som på sikt kan rädda miljontals liv.

Coronakrisen har kastat nytt ljus över behovet av ett starkt immunförsvar, som på sikt kan skydda oss mot virusinfektioner och relaterade komplikationer. Selen spelar en avgörande roll på flera fronter. Men tyvärr är brist vanligt, vilket ökar risken för infektioner och komplikationer. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften International Journal of Molecular Sciences, tittar författarna närmare på selenets roll vid olika virusinfektioner som influensa, hiv och hepatit, och med särskilt fokus på covid-19.
Syftet med översiktsartikeln är att informera om nya näringsstrategier som på sikt bidrar till ett starkt och välfungerande immunförsvar – särskilt mot covid-19 och andra virustyper som muterar hela tiden. Men hur mycket behöver vi egentligen?

I kroppen verkar kalium i ett livsviktigt samspel med natrium, som finns i vanligt salt. Men vi får lätt i oss för mycket salt, som även gömmer sig i industriellt bearbetade livsmedel. Samtidigt är intaget av kalium genom grönsaker ofta för lågt. Detta ökar risken för högt blodtryck och stroke. Ändå löper människor som konsumerar natriumreducerat salt en lägre risk att drabbas av en stroke och avlida. Detta framgår av en ny stor kinesisk studie. Därför antar forskarna att den här typen av salt kan vara ett enkelt och billigt sätt att förbättra folkhälsan. Så vad betyder egentligen balansen mellan kalium och natrium för hälsan?

Kritiskt sjuka patienter lider ofta av inflammation och oxidativ stress, under vilken det råder en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Detta kan i värsta fall leda till vävnadsskador och organsvikt. I detta avseende är C-vitamin en kraftfull antioxidant med en terapeutisk potential. Enligt en ny systematisk översiktsartikel och metaanalys verkar det som att intravenös behandling med större doser C-vitamin kan förkorta sjukhusvistelser. Det finns inte heller några biverkningar förbundna med behandlingen.

- även vid covid-19

-vitamin har betydelse för ett välfungerande immunförsvar och många andra funktioner. En grupp forskare från Purdue University och National Institutes of Health i USA har precis hittat de specifika mekanismer genom vilka D-vitamin kan minska hyperinflammation vid allvarliga fall av covid-19. Forskarna hänvisar till en särskilt aktiv D-vitaminform som bildas i immunceller, lungor, kretslopp och på andra ställen. Därför är det alltid viktigt att vara välförsedd med D-vitamin och att kunna aktivera den form vi får från sol och tillskott. Detta kräver bland annat ett särskilt mineral, som många lider brist på.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och irritabel tjocktarm (IBS) är ofta förekommande kroniska tarmsjukdomar. Tidigare studier visar att tillskott med D-vitamin kan lindra lokala symtom genom att stärka immunförsvaret och reglera inflammationer. I en ny översiktsartikel har forskarna tittat närmare på hur tillskott med D-vitamin också kan förbättra den psykiska hälsan hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och irritabel tjocktarm.

Migrän är en utbredd neurologisk sjukdom som förstör livskvaliteten och kostar många sjukdagar. Migränläkemedel verkar inte på alla patienter, och många får biverkningar. Därför är det lämpligt att göra mer av förebyggandet. I detta sammanhang visar en ny amerikansk studie att en kost som innehåller fler omega-3-fettsyror från fet fisk minskar migränfrekvensen jämfört med en genomsnittlig kost. Om man inte gillar fisk är det lämpligt att ta tillskott av god kvalitet.