Det är allmänt känt att för mycket sol kan orsaka hudcancer. Men vi får inte heller undvika solen. För om man får mycket sol i barndomen så skyddar det mot senare utveckling av multipel skleros. Detta framgår av en studie från University of California och Australian National University. När solen skyddar mot multipel skleros och många andra sjukdomar beror det på att den är den främsta källan till D-vitamin, som har många funktioner i kroppen. Därför är det viktigt att få tillräckligt med sol utan att bränna sig. På våra nordliga breddgrader bör man dessutom följa Livsmedelsverkets rekommendationer för tillskott med D-vitamin, så att man är välförsedd hela året och livet.

Det antas att cirka en miljard människor lider brist på selen. Det har katastrofala konsekvenser för folkhälsan då det ökar risken för virusinfektioner, ämnesomsättningssjukdomar, cirkulationssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och ofrivillig infertilitet. Samtidigt är det problematiskt att miljögiftet kvicksilver blockerar selenets funktioner. I det följande har vi därför samlat ett antal studier som speglar konsekvenserna av selenbrist och fördelen med tillskott, som optimerar kroppens behov.

Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.

Q10 är ett enastående koenzym med betydelse för energiomsättningen och som en viktig antioxidant. Vi bildar den största mängden Q10 själva, men vår egen produktion minskar med åldern. Kolesterolsänkande statiner och bisfosfonater mot benskörhet hämmar också den egna produktionen av Q10. Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier visat att tillskott med Q10 bromsar åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 är också relevant vid hjärtsvikt och flera kroniska sjukdomar som många får när de blir äldre. Detta framgår av en större översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Mechanisms of Ageing and Development. Samtidigt är det viktigt att tillskottet är av läkemedelskvalitet med dokumentation om högt upptag.

Det verkar så. För omega-3 är några livsviktiga fettsyror som har många funktioner i kroppen. Omega-3-fettsyror finns i fet fisk och andra födoämnen. Intaget har däremot minskat drastiskt på grund av ändrade kostvanor och onaturligt djurfoder. Å andra sidan verkar det nu som att mer omega-3 i blodet kan ge oss några extra levnadsår. Det framgår av en studie publicerad i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Så hur får vi tillräckligt med omega-3?

D-vitaminbrist är vanligast under vintermånaderna, och det bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner. Samtidigt lider många äldre, mörkhyade, vårdhemsboende och diabetiker ofta en kronisk brist, vilket gör dem mer sårbara. Sedan våren 2020 har flera studier efter hand visat att brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektioner, akut andningssvikt (ARDS), intensivvårdsinläggning och dödsfall. Det framgår också av en ny metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health. Det framgår också att de danska gränsvärdena för D-vitamin i blodet tydligen är för lågt satta. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?