Många med kroniska sjukdomar lider brist på magnesium
- och vanliga blodprover kan inte avslöja det
Trots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.
- Skapad
Huden är ett av de organ som innehåller mest zink, och spårämnet har avgörande betydelse för bildandet och skyddet av hudens celler. Brist på zink kan därför orsaka dålig sårläkning, känslig hud, finnar, eksem och andra hudsjukdomar samt håravfall. Det framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist vanligt. Vegetarianer, gravida, ammande och äldre är särskilt utsatta. Ett stort intag av socker, kalcium och alkohol samt användning av p-piller, flera typer av läkemedel, vissa sjukdomar och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.
Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.
Nya siffror från danska Sundhedsdatastyrelsen visar att det fortfarande finns för många patienter på de danska sjukhusen som drabbas av infektion under inläggningen. Detta har enorma mänskliga och finansiella kostnader, som det bör göras mer åt. Sjukhusinfektioner beror nämligen inte bara på dålig hygien. Det visar sig att 40 procent av patienterna är mer eller mindre undernärda, och detta försämrar immunförsvaret så att de lättare blir smittade. Utbredd brist på C- och D-vitamin, samt selen, zink och järn är ett särskilt stort och försummat problem.
Om du har en bred midja löper du större risk för att ha låga nivåer av D-vitamin i blodet. Detta framgår av en studie som presenterades i Barcelona vid European Society of Endocrinologys (ESE) årliga möte. Forskarna föreslår därför att överviktiga med bred midja får mätt sin nivå av D-vitamin. Detta kan bidra till att förebygga många av de hälsoproblem som brist på D-vitamin kan orsaka, däribland ökad infektionsrisk, hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, vinterdepression, blodsockerrubbningar, diabetes, autoimmuna sjukdomar och cancer.
Det är allmänt känt att D-vitamin har betydelse för benen och immunsystemet, och nu finns det allt fler bevis för att D-vitamin också spelar en roll för lungorna, hjärtat och musklerna. Enligt en ny studie är blodets innehåll av D-vitamin nämligen avgörande för syreutnyttjandet, vilket har betydelse för träningskapaciteten och livslängden. Studien har publicerats i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
Vi vill gärna hålla oss vid så god hälsa som möjligt, vara sunda och friska, och på det hela ha ett bra liv på äldre dagar och vara pigga och fysiskt aktiva. Detta kräver naturligtvis att vi tar hand om oss själva, och här spelar kosten en avgörande roll. Det visar sig nämligen att höga halter av de omega-3-fettsyror som särskilt finns i fet fisk är förbundna med en större sannolikhet för ett hälsosamt åldrande hos äldre vuxna samt en längre livslängd. Det finns alltså en avgörande skillnad mellan de omega-3-fettsyror som kommer från animaliska och vegetabiliska källor. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften British Medical Journal.
Gravida kvinnor stöttar utvecklingen av barnets hjärna och syn om de regelbundet äter fet fisk. Detta framgår av en ny finsk studie. Samtidigt visar en ny dansk studie att tillskott med fiskoljor till gravida ger barnen en god start i livet. Detta beror på att fiskoljor innehåller några speciella omega-3-fettsyror. Men många får idag alltför lite omega-3, och gravida bör samtidigt hålla sig borta från tonfisk och annan fisk som är förorenad med kvicksilver. Eftersom detta kan vara ett dilemma bör hälsovårdsmyndigheterna överväga att rekommendera tillskott med renade fiskoljor till gravida kvinnor och barn – tillsammans med rekommendationer om folsyra, järn och D-vitamin. Gravida vegetarianer bör också vara uppmärksamma på att barnet får tillräckligt med de särskilda omega-3-fettsyrorna.
Människor som regelbundet äter en näringsfattig kost löper större risk för att få cancer. Detta framgår av en fransk studie som publicerades i den medicinska tidskriften PLOS Medicine. Forskarna föreslår därför att man märker livsmedel för att hjälpa konsumenterna att välja hälsosammare livsmedel. Här i Norden har vi redan Nyckelhålsmärket, men även om man följer de officiella kostrekommendationerna kan det ändå vara svårt att få tillräckligt med D-vitamin och selen, som har flera cancerförebyggande mekanismer.