Gravidas intag av fisk gynnar barnets ämnesomsättning, blodsocker och vikt senare i livet

Fisk innehåller omega-3-fettsyror och andra näringsämnen som har betydelse för fostrets utveckling. Ändå har det länge varit en stor fråga huruvida gravida ska äta fisk, som ju också kan innehålla kvicksilver och andra miljögifter. Men nu visar en ny studie att gravida som äter måttliga mängder fisk tenderar att föda barn med en minskad risk för diabetes och övervikt senare i livet, jämfört med gravida som sällan eller aldrig äter fisk. Samtidigt bör man välja fisk längre ner i näringskedjan och vara uppmärksam på att selen kan neutralisera kvicksilver.

Fisk innehåller många livsviktiga näringsämnen som bland annat har betydelse för fertiliteten, fostrets utveckling och barnets senare utveckling. Här bör särskilt nämnas omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, samt selen och zink.
Enligt den nya studiens ledare, professor Leda Chatzi ansluten till Keck School of Medicine of USC i Kalifornien, är fisk en viktig källa till många näringsämnen. Men gravida bör följa de officiella rekommendationerna om att äta 1–3 portioner fisk i veckan, och inte mer med hänsyn till föroreningen med kvicksilver och andra miljögifter. Man bör dessutom vara uppmärksam på att tonfisk, makrill och andra rovfiskar, som befinner sig högst i näringskedjan, innehåller större mängder kvicksilver, vilket kan orsaka permanenta neurologiska skador på fostret. Kvicksilver kan också komma från amalgamplomber samt förbränningsanläggningar, krematorier och andra källor som förorenar marken, luften, vattnet och växterna.

Fisk i måttliga mängder är bäst för den gravida

I den nya studien undersökte dr Leda Chatzi och hennes forskningsteam 805 mödrar och deras barn från fem europeiska länder. Mödrarna och deras barn deltog redan i en större studie, HELIX, där man följer dem från graviditeten och framåt.
Under graviditeten utfrågades alla gravida kvinnor om sitt fiskintag, och de testades också för kvicksilverförgiftning. När deras barn var mellan 6–12 år utsattes de för olika kliniska mätningar och blodprover som inkluderade midjemått, blodtryck, LDL-kolesterol, triglycerider och insulinnivåer. Olika studier kombinerades sedan så att man kunde beräkna huruvida barnen hade metaboliskt syndrom, vilket är ett vanligt förstadium till diabetes 2.
Det visade sig att de barn vars mödrar åt fisk 1–3 gånger i veckan hade ett lägre poängresultat vad gäller metaboliskt syndrom, jämfört med barn vars mödrar aldrig åt fisk eller mindre än en gång i veckan. Men det fanns ingen hälsofördel för barnen vars mödrar åt fisk mer än tre gånger i veckan.
Enligt en annan forskare bakom studien, doktoranden Nikos Stratakis, är det möjligt att gravida som äter fisk mer än tre gånger i veckan får för många miljögifter, vilket överskrider balansen med de gynnsamma näringsämnena i fisken. Studien avslöjade följaktligen att en högre koncentration av kvicksilver i den gravidas blod var förknippat med en högre risk för metaboliskt syndrom hos barnet.

Fisk, inflammation, metaboliskt syndrom och diabetes 2

Forskarna undersökte också hur moderns intag av fisk påverkade barnets nivåer av cytokiner och adipokiner. Dessa biomarkörer är relaterade till inflammation, som är den röda tråden i metaboliskt syndrom, diabetes 2 och många andra kroniska sjukdomar. Det visade sig att de mödrar som åt måttliga mängder med fisk under graviditeten fick barn som senare i livet hade färre proinflammatoriska cytokiner och adipokiner.
Det är enligt forskarna den första mänskliga studien som visar hur en minskning av dessa proinflammatoriska biomarkörer kan vara en underliggande mekanism som förklarar varför moderns intag av fisk under graviditeten hänger samman med barnets hälsa senare i livet – däribland sockermetabolismen och andra metaboliska processer.
Den nya studien har publicerats i JAMA Network Open.
Forskarnas nästa plan är att undersöka hur intag av olika slags fisk under graviditeten – med olika näringsämnen och kvicksilverkoncentrationer – påverkar dessa barn tills de fyller 14–15 år.

Ät fisk som befinner sig längre ner i näringskedjan

Enligt danska Sundhedsstyrelsen bör gravida följa de officiella kostrekommendationerna om att äta fisk flera gånger i veckan – eller minst 350 gram, varav 200 gram bör komma från fet fisk.
Gravida bör dock undvika rovfisk som tonfisk, gädda, abborre, svärdfisk, haj, hälleflundra och makrill, som innehåller mer kvicksilver. Det är alltså säkrare att få de livsviktiga omega-3-fettsyrorna från fet fisk som sill, ansjovis och lax, som befinner sig längre ner i näringskedjan. Lax från Östersjön riskerar emellertid att innehålla alltför många tungmetaller och andra föroreningar. Så här bör man välja lax från renare vatten eller ekologisk lax.

Omega-3-fettsyror, selen, zink och tillskott

Om man inte gillar fisk eller bara äter för lite är det lämpligt att ta tillskott. Fiskoljor baserade på fria fettsyror och triglycerider säkerställer ett gott upptag. Fiskoljor bör dessutom uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.
För information innehåller tillskott med fiskoljor inte selen och zink, som också har betydelse för en normal graviditet.

Referenser

Nikos Stratakis et al. Association of Fish Consumption and Mercury Exposure During Pregnancy with Metabolic health and Inflammatory Biomarkers in Children. JAMA Network Open, 2020

Keck School of Medicine USC. Benefits of fish in moderation while pregnant outweigh risk for child. ScienceDaily. 2020

Nicholas V.C. Ralston, Laura J. Raymond. Mercury´s neurotoxicity is characterized by its disruption of selenium biochemistry. 2018

Ralston,N., BBA- Gewneral Subjects (2018), https://doi.org/10.1016/j.bbagen.2018.05.009

DR-dokumentar: De ufødte børn 03-11-2014

https://www.dr.dk/levnu/mad/gravide-skal-spise-fisk-men-vaelg-disse

Njord, V Svendsen: Næringsstoffer i fisk neutraliserer miljøgifte. Videnskab.dk 2012