Fiskolja motverkar utbredda allvarliga leversjukdomar

Med tiden kan icke-alkoholorsakad fettlever, som är relaterad till övervikt och typ 2-diabetes, orsaka kritisk leverinflammation såväl som leverfibros och levercancer. Kosten har stor betydelse, och ett forskarteam från Oregon State University har nu funnit hur omega-3-fettsyror, som finns i fet fisk, kan bekämpa det farliga tillståndet i levern. Detta har ett stort terapeutiskt värde då det inte finns några andra medicinska behandlingsformer. Det kan dessutom vara värt att undvika eller begränsa de raffinerade kolhydraterna och omega-6-fettsyrorna från vegetabiliska oljor.

Den västerländska, raffinerade kosten har medfört att runt en fjärdedel av världens befolkning har utvecklat icke-alkoholorsakad fettlever (NAFLD) – ofta utan att veta om det. Med tiden kan icke-alkoholorsakad fettlever utveckla en komplicerad leverinflammation, icke-alkoholorsakad steatohepatit (NASH), som orsakar fibros (ärrvävnad) i levern. Icke-alkoholorsakad steatohepatit ökar också risken för leversvikt, cirros och primär levercancer.
Icke-alkoholorsakad fettlever och icke-alkoholorsakad steatohepatit är förbundet med metabolt syndrom, som kännetecknas av förhöjda nivåer av triglycerider och LDL-kolesterol samt insulinresistens, förhöjt blodtryck och äppelformad övervikt. Metabolt syndrom är ett förstadium till typ 2-diabetes, och den vanligaste dödsorsaken bland dessa patienter är hjärt-kärlsjukdom.
Som framgår kännetecknas metabolt syndrom, icke-alkoholorsakad fettlever och icke-alkoholorsakad steatohepatit av en serie metaboliska störningar i levern som förvärras med tiden. Samtidigt finns det dysfunktioner i vissa särskilda leverceller (hepatiska stellatceller), som är involverade i leverfibros.
De metaboliska störningarna beror främst på en kost med för många raffinerade kolhydrater, som omvandlar levern till en fettfabrik. Dessutom innehåller den västerländska kosten för många omega-6-fettsyror från raffinerade vegetabiliska oljor och färdigrätter, vilket ökar risken för en låg grad av kronisk inflammation i kroppen. Det tyder också på att brist på de särskilda omega-3-fettsyrorna som finns i fiskoljor, främjar utvecklingen av metaboliska störningar och hälsofarliga kroniska inflammationer.

Omega-3 hämmar särskilt protein som är involverat vid inflammation och fibros

Tidigare studier har redan visat att patienter med icke-alkoholorsakad steatohepatit har färre omega-3-fettsyror i sin sjukliga lever jämfört med friska människor. Forskarna bakom den nya studien, som har publicerats i EMBO Molecular Medicine, la därför fram en hypotes om att tillskott med omega-3-fettsyror skulle kunna förbättra leverfunktionen.
I den nya studien använde forskarna därför ett särskilt nätverk av analyser (multiomik), och avslöjade mer konkret hur omega-3-fettsyrorna som finns i fet fisk påverkar de molekylära signalvägarna hos möss som matas med västerländsk kost och förstadier till icke-alkoholorsakad steatohepatit. Eftersom icke-alkoholorsakad steatohepatit också är ett förstadium till primär levercancer genomförde forskarna också en metaanalys på humana levercancerceller.
Med hjälp av de olika analysmetoderna fann forskarna som något nytt att ett särskilt nyckelprotein, som kallas betacellulin, uppregleras i levercancerceller och att proteinet nedregleras av omega-3-fettsyran DHA hos djur och människor med icke-alkoholorsakad steatohepatit.
Det tyder alltså på att betacellulin är involverat i den sjukliga utvecklingen av leverns hepatiska stellatceller genom att det introducerar en speciell tillväxtfaktor (β2). Denna tillväxtfaktor ökar i sin tur cellernas kollagenproduktion, som är involverad vid leverfibros. Dessutom aktiverar betacellulin de vita blodkropparna (makrofager), vilket framkallar den kritiska inflammationen i levern.
Sammantaget drar forskarna slutsatsen att omega-3-fettsyrornas förmåga att nedreglera betacellulin är en av nyckelmekanismerna för att motverka den sjukliga inflammationen och fibrosen som är förbunden med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom och icke-alkoholorsakad steatohepatit.
Det tyder också på att omega-3-fettsyrorna förbättrar funktionen hos levercellernas mitokondrier, som är de energiproducerande kraftverken.
Fet fisk och kosttillskott med fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som även finns i våra cellmembran och har många fysiologiska funktioner. Enligt den nya studien tyder det dessutom på att DHA fungerar mer effektivt än EPA när det gäller antiinflammatoriska och regenerativa egenskaper i levern.

Hur får vi tillräckligt med omega-3?

Hälsomyndigheterna rekommenderar att vi äter 200 gram fet fisk per vecka och det finns cirka tre gram omega-3 i 100 gram fet fisk som sill, makrill och vildlax. Dessutom rekommenderar internationella experter 2–4 gram omega-3 dagligen för intensivt stöd i samband med kronisk inflammation. Om du inte gillar fisk eller äter för lite fisk kan du även ta tillskott med fiskolja av god kvalitet.

• Visste du att foie gras är detsamma som icke-alkoholorsakad fettlever, och att ankorna/gässen tvångsmatas med majs och vegetabilisk olja så att de får i sig massor av kolhydrater (särskilt fruktos) och omega-6-fettsyror som förstör deras lever?

Referenser:

Jyothi Padiapu et al. Multi-omic network analysis identified betacellulin as a novel target of omega-3 fatty acid attenuation of western diet-induces nonalcoholic steatohepatitis. EMBO Molecular Medicine. 2023

Steve Lundberg. Oregon State Researchers uncover mechanism for treating dangerous liver condition. Oregon State University Newsroom. 2023

Anne-Marie Chalmers. How Much Omega-3 Per Day Should I Take? Omega-3 Innovations. 2020

Philip C. Calder. Omega-3 Fatty Acids and Inflammatory Processes. Nutrients 2010